Tillbaka

Carl Adlerfelt

Start

Carl Adlerfelt

Landshövding, Militär

4. Carl Adlerfelt, den förres kusin, son till A 2, f. i apr. 1719 i Stockholm, d. 20 jan 1769. Student i Lund 4 okt. 1734; volontär vid fortifikationen s. å.; furir vid faderns regemente 1735; fänrik 23 juni 1736; löjtnant 10 juli 1740; kapten vid Hamiltons regemente 24 juli 1741; major därstädes 16 dec. 1746; överstelöjtnant vid Posses värvade infanteriregemente 3 juni 1747; överste i armén 22 nov. 1749; överste vid kronprinsens regemente 1 juli 1756; generalmajor i armén 29 juli 1760; landshövding i Malmöhus län 14 febr. 1764; överkommendant i Malmö 15 febr. s. å. RSO 1748.

Gift 1) 1745 i Strassburg med friherrinnan. Franciska Magdalena von Falkenhaijn, f. 1722, d. 1751; 2) 10 okt. 1754 med Agneta Margareta Strömfelt, f. 18 dec. 1725, d. 15 aug. 1760, dotter till riksrådet Johan Karl Strömfelt; 3) 14 okt. 1762 med Ulrika Sofia Sparre, f. 21 juli 1736, d. 23 maj 1765, dotter till överståthållaren Axel Sparre; 4) 2 okt. 1768 med Betty Jennings, f. 16 juli 1734, d. 1 febr. 1801, dotter till kommerserådet Frans Jennings.

A. deltog i finska kriget 1741–42 såsom generallöjtnant Bousquet's stabsadjutant, tjänstgjorde såsom general Rosens adjutant vid armén i Bohuslän 1743, gick därpå i fransk tjänst och var bl. a. marskalkens av Sachsen adjutant år 1744 samt återkom till Sverige 1745. I pommerska kriget deltog A. Han förde 1757 befäl över den galärflottilj, som opererade i Stettiner Haff. Under åren 1758–59 tjänstgjorde han som generaladjutant och hade även under de följande fälttågen sin verksamhet förlagd vid den föga aktiva huvudarmén. — Ett bevis på det anseende, A. åtnjöt inom hattpartiet, var, att han uppfördes på riksrådsförslag 1761. Såsom landshövding i Malmöhus län ådagalade han framstående administrativa egenskaper. Lantmäterikontoret i länet inrättades av honom. För landsvägarnas förbättring visade han stort intresse; särskilda direktörer för att vaka häröver tillsattes inom de olika fögderierna. Han vidtog även flera åtgärder för fattigvårdens utveckling samt framlade slutligen förslag till en allmän skolordning på landet.

Erik Naumann.


Svenskt biografiskt lexikon