William P Nisser

2 Nisser, William Patrik, kusins son till N 1, f 18 juni 1882 i Stora Skedvi, Kopp, d 20 april 1960 i Stora Kopparberg, Kopp. Föräldrar: disponenten Ernst Martin Wilhelm N o Helena Charlotta Jakobina de Laval. Mogenhetsex vid h a l i Falun 7 juni 01 (kompl vid Nya elementarskolan i Sthlm 23 april 03), avgångsex från Svea artillerireg:s underofficersskola 2 sept 02, ord elev vid KTH 12 sept 03–ht 04, underlöjtn i Svea artillerireg:s reserv 18 dec 03, inskr vid UU ht 04, FK där 29 maj 08, löjtn i nämnda regis reserv 20 nov 09, led av styr för J H Munktells pappersfabriksab (från 39 Grycksbo pappersbruk ab) 14, disponent där 22–50, ordf i styr där från 50, led av dir för Gävle-Dala hypoteksfören 17, kapten i Svea artillerireg.s reserv 8 febr 18, led av styr för ab Gbgs banks avd:kontor i Falun 26, ordf där 38, ordf i Dalarnas konstfören 26–38, v ordf i handelskammaren i Gävle 30–58, led av Kopparbergs läns landsting 31–38, v ordf i styr för Kopparbergs läns hushålln:sällsk 33–48, arbetsgivarrepresentant o led i styr för Kopparbergs läns arbetsförmedling 34–38, led av styr för ab Gbgs bank 34–36 o 47–53, ordf i Kopparbergs läns skogsvårdsstyr 35–52, led av styr för ab Billingsfors-Långed 36–48, för Falu elektriska belysn:ab från 36, av FK 38–43 (led av FK:s andra tillf utsk 41–42), av dir för Falu lasarett 38–53, v ordf i styr för Sveriges pappersbruksförb 39–47, ordf där 47–48, led av styr för Sv pappersbrukens handelsab från 40, av järnvägsrådet 41–55, ordf i styr för ab Sv papperstidn 43–50, v ordf i styr för Sv pappersbruksfören 48–49, ordf i centralrådet för KFUM:s vänner från 53, i styr för bl a Dalarnas skytteförb o Lindbyns kraftab. – LLA 28.

G 15 sept 1912 i Österhaninge, Sth, m Märta Carolina Hennings, f 12 sept 1885 i Norrsunda, Sth, d 1 okt 1972 i Stora Kopparberg, dtr till direktören Rudolf Theodor Alexander H (bd 18, s 647) o Charlotta Lovisa Boberg.

William N föddes på herresätet Lövåsen, en gård som brukats av hans far och farfar. Efter några år flyttade dock familjen till Rottneby strax öster om Falun, där N växte upp. Sin mogenhetsexamen på latinlinjen kompletterade N i Sthlm med reallinjens ämnen eftersom han tänkte sig en framtid som ingenjör. Efter en kortare tids studier vid KTH flyttade han emellertid över till UU, där han bl a studerade astronomi, matematik, fysik och geologi, och där han avlade fil kand-examen. Fritiden ägnades till stor del åt förenings- och nationslivet och han var en uppskattad förste kurator på Västmanlands-Dala nation.

Efter sin akademiska examen övergick N till att utbilda sig inom jordbruket för att kunna ta hand om fädernegårdens skötsel. Redan efter några år övertog han ansvaret för Lövåsen, dit han 1911 flyttade och bildade familj. N hade stora planer för godset. Han förbättrade jordbruket och kreatursstammen, rustade upp gruvdriften och ledde skötseln av de stora skogar som hörde till gården.

Åt Lövåsen ägnade N huvudparten av sin tid fram till 1922, då han valdes till disponent vid J H Munktells pappersfabriksab, senare Grycksbo pappersbruk ab. Redan 1906 hade N inträtt som suppleant i fabrikens styrelse, där han åtta år senare blev ordinarie ledamot. Under N:s tid som disponent moderniserades pappersbruket och tillverkningen, framför allt av finpapper och sulfatpapper, ökade. N blev genom sina insatser en av de främsta gestalterna inom den sv pappersindustrin. Han hade ett flertal ledande uppdrag inom dess olika organisationer. Under hans ordförandeskap i internordiska kommittén bildades 1932 Scankraft, en skandinavisk samarbetsorganisation för kraftpapperexport.

N:s nedärvda intresse för politiken fram- trädde tidigt. Han fick under åren som lantbrukare på Lövåsen åtskilliga kommunala uppdrag och flera engagemang inom landstinget i Kopparbergs län. Liksom sin far och farfar satt N i FK som representant för högergrupper.

Vid sidan av sitt arbete och sina politiska uppdrag ägnade sig N åt det kulturella och konstnärliga livet i Dalarna. Han var bl a en av initiativtagarna till Dalarnas konstförening och var dess förste ordförande. N innehade även ett flertal styrelseuppdrag inom Dalarnas näringsliv. Ett viktigt intresse för N var organisationen KFUM:s vänner, där han efterträdde prins Oscar som centralrådets ordförande.

N avled på Rottneby, som han ärvt och dit familjen flyttat 1930. Efter hans bortgång framhölls bl a att hans "väsen var präglat av vänlig och fyndig humor. Han var en harmonisk människa, som bar sin stora arbetsbörda utan att alltför mycket tyngas av den. Till sin samhällsåskådning liksom i sin egenskap av industriledare var han konservativ i detta ords bästa mening." Han ansågs förkroppsliga "ett sirligt och numera lite gammaldags gentlemannaideal präglat av en oföränderlig och anspråkslös älskvärdhet. .." (Rydberg). N var välkänd för sin omsorg om de anställda, bl a genom sitt stöd både ekonomiskt och personligt åt egnahemsrörelsen vid Grycksbo bruk.