Nordin (af Nordin), släkt

Nordin (af Nordin), släkt, enligt en genealogi från slutet av 1600-talet (NordM) härstammande från en i Norrköping född Nils Månsson, vars påstådda (Fryxell) gemensamma ursprung med adliga ätten Bröms ej kunnat verifieras och troligen endast är en namnkombination. Han skall ha varit gift med en dotter till den i ätten Svinhufvud i Västergötland ingifte fogden i Kopparbergslagen Mats Jöransson (d tidigast 1630). Härmed stämmer, att Nils Månssons i den nämnda genealogin uppgivne son sedermera löjtnanten Carl Nilsson Bröms (d 1709), enligt 1672 års rulla var född vid Kopparberget. Denne skall enligt genealogin ha deltagit i Karl X Gustavs polska krig, försvaret av Wismar 1675 och brännandet av Röros kopparverk i Norge 1678.

Löjtnanten Bröms var far till ovan nämnda genealogis författare, länsmannen i Ragunda, Jämtl, Måns Carlsson N (1662–1745), vilken i sin ungdom liksom fadern deltagit i försvaret av Wismar och brännandet av Röros. En av dennes döttrar blev farfars mor till Olof Gustaf Nordenström (jfr s 318). Sonen fänrik Daniel N (1698–1771), som 1751 dömdes sin tjänst förlustig för insubordination, blev morfar till riksarkivsekreteraren kanslirådet Olof Sundel. Andra söner var komminister Salomon N (f 1705 eller 1708; d 1772) i Alsen, Jämtl, och kh teol dr Carl Magnus N (1712–73) i Bygdeå, Vb. Av kyrkoherdens döttrar blev en morfars mor till herdaminnesutgivaren Leonard Bygdén (bd 6).

Carl Magnus N:s son lagmannen Johan Magnus N (N 1) adlades 1788 med namnet af N och blev 1790 landshövding och 1800 friherre. Han blev i sitt första äktenskap – med en dotter till justitieborgmästaren i Sthlm Johan in De Betou (bd 19, s 774) – far till statsrådet och presidenten Carl Johan af N (N 3) och i sitt andra äktenskap – med en dotterdotter till riksrådet Carl Funck (bd 16) – svärfar till statsrådet och generaltulldirektören Carl Henrik Gyllenhaal (bd 17). Med N 3 utdog den friherrliga släktgrenen på manssidan 1850.

N 1 :s yngre bror biskop (N 2) barn adlades och adopterades 1807 på sin farbrors adliga namn och nummer. Sonen Gustaf af N (1799–1867) var chargé d'affaires i Washington 1838–45 och minister i S:t Petersburg 1845–56, blev överste i generalstaben 1845 och fick generalmajors n h o v 1848. Genom sitt äktenskap med en rik rysk furstinna 1846 kunde han efter kusinen N 3:s konkurs köpa dennes bruk Forsbacka i Valbo, Gävl, 1848, vilket dock endast blev en penningplacering. Bruket lät han sin förvaltare August Lundeberg (bd 24, s 241) sköta. 1865 blev af N känd som en av representationsreformens motståndare. I RA (E 4745–4748) finns 757 brev från åren 1830–67 från honom till Ludvig Manderström (bd 25), av vilka 40 från 1853–56 publicerats av Hallendorff 1918. Några depescher och telegram från af N från åren 1855–56 har publicerats av Hallendorff 1930. Hans dotterson den s k Askegreven Gustaf Lewenhaupts (bd 22, s 605) sterbhusdelägare deponerade i UUB den s k Askesamlingen, som innehåller en mycket omfattande samling N:ska arkivalier.

N 2:s släktgren utdog på manssidan med Gustaf af N:s äldre bror lektorn i historia vid Härnösands gymnasium Carl Jacob af N (1797–1874).