Nyblom, släkt

Nyblom, släkt, härstammande från torparen vid Sjölax under Olsböle i Tenala sn i Nyland Erik Eriksson (1745-1811). Dennes son karduansmakaråldermannen i Nyköping Johan Sjöblom (1774–1849) var riksdagsman 1834–35 och rådman från 1836.

En yngre son till Erik Eriksson var dragonen Magnus KM (1779–1808) i Kivitok i Bromarvs sn i Nyland, som blev dödligt sårad i striden vid Pyhäjoki (jfr bd 8, s 551, och 24, s 602). Dennes son Anders N (1805–61) var skräddarålderman i Uppsala 1838–46 och blev 1843 ordförande i Uppsala borgerskaps äldste, 1847 den förste ordföranden i hantverksföreningen där samt 1855 illiterat rådman. Han blev far till professor Carl Rupert N (N 1), som i äktenskap med författaren Helene (Helena) Augusta N, f Roed (N 2), var far till författaren Ellen Emilia Lundberg-Nyblom (N 3) och till violinisten, violinpedagogen och kompositören Carl Göran N (1867–1920). Han var anställd i K hovkapellet 1898–1903 och verksam som musikkritiker i SvD, DN och från 1909 AB. 1916–19 var N redaktör för Sv musikerförbundets tidning Musikern. 1916–20 publicerade han fem häften i serien Kortfattade lefnadsteckningar om framstående tonsättare. N var också tecknare och akvarellist.

Bland N l:s och N 2:s söner var också Knut Magnus N (1870–1949). Knut N var operettsångare och skådespelare vid A Ranfts teatrar 1898–1903 och 1905–11 samt förste regissör där 1908–25. 1918–36 var han ordförande i Sv flaggans dags verkställande utskott. Bland hans talrika skrifter – ibland under pseudonymen Ma-nasse – märks Upsalasångarnes pariserfärd 1900 (3 uppl 1900–01), memoarboken Uppsala är bäst (1908), en rad smärre biografier i serien Populära körkompositörer (1925–28) och en mängd skrifter om sångsällskapet Orphei drängar (1913–49), vars historiograf han var från 1911. N var gift med skådespelaren Eva Gustafva Axelina N, f Swensson (1864–1931), som tidigare varit gift med skådespelaren Ossian Hamrin (bd 18, s 229 f).

Yngst bland N l:s och N 2:s barn var Holger August N (1874–1953). Holger N blev fil lic 1901 och var medarbetare i SA:s Nobelinstitut 1902–07, lärare vid K musik-konservatoriet i italienska 1906–16 och i franska 1914–16, sekreterare vid Dramatiska teatern 1907–10, tjf kamrerare vid MA 1911–17 och chef för Nordiska kompaniets antikavdelning 1916–22. Han publicerade minnesskriften vid Dramatiska teaterns 150-årsjubileum 1923, resehandböcker, bl a om Italien (1928), ett häfte om farfadern (se nedan) samt de på moderns arkiv grundade böckerna Föräldraminnen (1949) och Två väninnor (1950).

Ytterligare en son var Sven Halfdan N (1868–1931), som blev löjtnant och gymnastikdirektör 1892 samt var sjukgymnast i Frankrike och Italien 1893–1900. 1900–1906, 1907–10 och 1911–22 var Sven N anställd vid K teatern, till en början som operasångare men från 1913 som regissör. Han var 1908–18 också lärare i deklamation vid K musikkonservatoriet och 1913–18 föreståndare för K teaterns nyöppnade operaskola, där han till 1922 undervisade i scenisk framställning. Han översatte ett stort antal opera- och operettlibretter och publicerade 1916 Operaprofiler och strörim. I äktenskap med en syster till ecklesiastikministern Elof Lindströms (bd 23) hustru av friherrliga ätten Falkengréen blev han far till Carl Gustaf Teddy N (1897–1960). Teddy N var musikrecensent och sportjournalist i SvD 1919–24, grundade veckotidningen Våra nöjen, som han utgav 1925–26, var redaktionssekreterare vid Sthlms Dagblad 1926–29 samt redigerade och utgav teatertidskriften Scenen 1932–35. 1936 blev han musikrecensent och skämtsidesredaktör i AB. N publicerade 25 år med Fru Musica (1941) och Som sagt va' (1943), båda under pseudonymen S:t Eriksson, De nya herrarna: Regissörer, litteratörer, traktörer och aktörer i nuets närbild (1945) och Operetten på Oscars: Från Albert Ranft till Anders Sandrew (1956). Han var 1924–30 gift med chefredaktören Eva Bergström (1899–1990), som med namnet Af var ledamot av Sthlms stadsfullmäktige från 1927 men genom omgifte 1941 fick namnet Hö-kerberg(bd 19, s 709).

Carl Göran, Sven, Knut och Holger N:s samt N 3:s bror Thure Lennart N (1872–1947), vilken liksom modern konverterade till katolicismen, var verksam som målare, etsare och tecknare. I äktenskap med målaren, tecknaren och textilkonstnären Olga Maria N, f Lundberg (1872-1955), var Lennart N far till sångaren Hildegard (Hilde) N (f 1908), som 1940 gifte sig med sedermera teaterchefen Rurik Artur Ekroos (1902–77) i Hfors. Bror till henne var inredningsarkitekten Peder Mario Antonius N (1902–81). Barn till Peder N är journalisten, sedermera avdelningsdirektören vid Försvarshögskolan Kåre N (f 1928), som 1958–64 var gift med journalisten Birgitta N, f Marmolin (f 1921), och skådespelaren, sedermera TV-producenten Ragna N (f 1932), 1955–60 gift med Dr phil Donald John Blake.