Müntzing, släkt

Müntzing, släkt, härstammande från källarmästaren och vinhandlaren Johan Fredric M (1706—78) i Örebro, som enligt husförhörslängderna där var född i Heilbronn i Württemberg men torde vara identisk med en Hans Friedrich Münzing, som var född just 1706 i Flein strax söder om Heilbronn. I Fleins kyrkoböcker har dennes förfäder kunnat spåras i sex led tillbaka till Hans Münzing (d 1622), som inflyttat från Horkenheim sydväst om Heilbronn. Uppgiften (Sv släktkal), att Johan Fredric M skulle ha varit rådman, har ej kunnat verifieras och beror sannolikt på förväxling med hans son med samma namn (jfr nedan). En annan son var källarmästaren Carl M (1750—1805) i Örebro, som var far till Carl Peter M (1788-1838), justitiarie i Vaxholm 1816 (tf 1815)-25, och till dennes tvillingbror borgmästaren i Trosa Johan Freddric M (1788-1848). Den senare var far till domänintendenten i Östergötlands län Frithiof Pehr Richard M (1827—95). Frithiof M var i äktenskap med en dotterdotter till Pehr Henrik Ling (bd 23) far till överstelöjtnanten och kanalinspektorn Richard Fredrik M (1868—1951), av vars arkiv rester finns i KrA. Hans mycket betydande samlingar jakthistorisk litteratur försvaras på NordM.

Den sv stamfaderns äldre son, Johan Fredric M (1745—1820), blev efter verksamhet som proviantmästare och rådman i Örebro samt länsbokhållare i Örebro län kronofogde i Östra Närke 1783 och — genom byte med en av sina söner (jfr nedan) — i Lekebergslagen och Karlskoga 1811 samt fick assessors nhov. Han blev farfars far till lantbrukaren Nils Vilhelm Mauritz M (1867-1939). Nils M:s värdefulla folkloristiska uppteckningar finns i Stadsarkivet i Örebro.

Hans farfars bror Johannes M (1778-1839) blev 1809 kronofogde i Lekebergslagen och Karlskoga och fick 1811 genom byte med sin far Johan Fredric M transport till kronofogdetjänsten i Östra Närkes fögderi samt erhöll 1812 assessors nhov. 1836 förflyttades han till Västerås norra och södra fögderi. Han var far till Gustaf Wilhelm M (1817-70), som blev pastorsadjunkt i Lerbäck, Ör, 1841, skolpräst där 1845 och komminister i Viby, Ör, 1860 (tilltr 1862). Han var en begåvad predikant, som fick stora åhörarskaror. 1856 kom M under inflytande av väckelsepredikanten Olof Hedengren (bd 18), vilket lär ha förändrat hans syn på nattvardsgången. Hans kommunionförhör och vägran att låta ogudaktiga eller okunniga få nattvarden förorsakade sammanstötningar med såväl församlingsbor som ämbetsbröder och stiftsmyndigheter. 1862 bildades ett särskilt "nattvardssamfund" för de troende, vilket först samlades i M:s prästgård Frotorp men från 1865 i ett nyuppfört missionshus på en 1863 för ändamålet inköpt tomt. Han blev en av banbrytarna för väckelserörelsen i Närke, men trots sin kritiska inställning till den sv statskyrkan kvarstod han i dess tjänst till sin död.

I äktenskap med en syster till riksdagsmännen Carl Gustaf och Adolf Sköldberg blev M morfar till lektor Vilhelm Scharp och far till sex söner, bl a uppfinnaren ingenjör Alvar M (M 1). En annan son, ingenjören Emil M (1852-1940), var far till musiklärarinnan och danspedagogen Anna Paula Johanna M (1890-1967). Alvar och Emil M:s bror ingenjör Natanael M (1863-1910) var far till professor Arne M (M 2).