Tillbaka

Lychou, släkt

Start

Lychou, släkt

Lychou, släkt, härstammande från klockaren Nils Persson (1656–1704) i Lyckeby (senare inkorporerat i Lösen), Blek. I Lyckeby katekismilängd 1701 nämnes, att han hade en son Christoffer. Denne uppges ha varit född 1689, liksom ett par bröder ha kallat sig Lyckovius och dött utrikes (Marks v Würtenberg), varför han torde vara identisk med Christopher Lyckovius, som blev skeppskapten 1717, tog avsked 1719 och därefter gick i rysk tjänst. Nils Perssons son bagaren Casten L (1701–74) i Karlskrona hade elva till vuxen ålder överlevande barn i två äktenskap, bl a teol lektorn vid kadettkåren i Karlskrona Eric L (1744–83) och rådmannen i Sthlm Adolph Fredric L (1751–1808). Deras äldre halvbror landskamreraren i Uppsala län Christopher Anders L (1728–90) var far till kronofogden i Bro och Håbo samt fem socknar i Trögd assessor Anders L (1766—1838). Deras bror rådmannen i Karlskrona Jöns L (1748–1824) var far till rådmannen i Sthlm Casten Olof Lüchou (1777–1838), som 1831 fick lagmans n h o v.

Deras äldste bror, Nils L (1724–1800), kom 1744 till Sthlm, där han var anställd hos Carl Kammecker (bd 20, s 605), vilken han 1770 efterträdde som hovbagare. Tillsammans med sin andra hustrus bror bagaråldermannen Johan Röhl arrenderade han från 1769 två kvarnar i Nacka ström. Även han hade elva till vuxen ålder överlevande barn, bl a Nils L (1751–1802). Denne efterträdde honom 1776 som hovbagare, och hans änka Petronella Buth (1760–1831) drev till sin död bageriet och arrendet av Nacka kvarnar. En annan son, förste expeditionssekreteraren Johan L (1757–1823), adlades 1799 med namnet af Zellén tillsammans med hovrättsrådet Nils Zellén, som var styvfar till hans svärmor. Han fick avsked med landshövdings karaktär 1809 och blev stamfar för en ännu fortlevande släktgren med detta namn.

En tredje son, Casten L (1753–1808), var grosshandlare i Sthlm och grundade tillsammans med Johan Röhls brorson Jacob Röhl firman Röhl & co, som gjorde affärer på Västindien. Han var aktieägare i Västindiska kompaniet, hade även affärer med S:t Petersburg (Biographica) och Riga (Muscovitica) och köpte på 1790-talet Sandö glasbruk i Bjärtrå, Vnl, i vilket hans son kamreraren Casten L (1791–1857) var delägare till 1841. Den senare är mest känd som sångare (bas) och ledamot av Par Bricole, Harmoniska sällskapet och Löfholmens theatersällskap. Från 1841 var han LMA. En rest av hans arkiv finns i Börs-, bro- och hamnbyggnadskommitterades arkiv, SSA.

Nils L d y:s, grosshandlaren Casten L:s och Johan af Zelléns halvbror Gustaf L (1774–1841), vars mor tillhörde släkten Röhl, drev länge det största av Södermalms bryggerier och var från 1809 till sin död ålderman i bryggareämbetet i Sthlm. Han var riksdagsman 1810 och 1815, ordf i Sthlms borgerskaps femtio äldste från 1828 och ledamot av tolv olika kommunala styrelser, direktioner och kommittéer. Då L 1832 erhöll Vasaorden i briljanter av Karl XIV Johan, var det första gången denna även senare sällsynta hedersbevisning utdelades. 1842–46 innehades bryggaråldermannaämbetet av hans brorson Anders Johan L (1788–1864), som hade ett mindre bryggeri på Norrmalm och genom skråväsendets upphörande kom att bli den siste bryggaråldermannen i Sthlm. Bland Gustaf L:s tio till vuxen ålder överlevande barn var bryggaren Gustaf L (1809–59), som var gift med Sophia (Sophie) Charlotta L, f Boberg (1812—78), dotterdotter till hans äldste farbror, hovbagaren Nils L d y. Hon grundade 1857 i sin bostad på Södermalm den s k L:ska skolan, som i början av 1900-talet fick statsanslag och ställdes under skolöverstyrelsens överinseende. Den utvidgades till en högre flickskola för normalskolekompetens men uppgick 1939 i Södermalms kommunala flickskola.

En av Gustaf L d y:s bröder var landskamreraren Anton Fredric L (1819–80) i Kristianstad, som var gift med två döttrar till generalmajoren David Wilhelm Silfverstolpe. Anton L:s son Carl Gustaf L (1867–1951) var 1901–07 kassör i ab Sthlms handelsbank men arbetade från 1920 som arkivbiträde i Sthlms rådhusarkiv, som 1930 uppgick i SSA. Där gjorde han en viktig insats för den personhistoriska och genealogiska forskningen genom att upprätta register över arvlåtare och arvingar i Sthlms bouppteckningar 1598–1800. Brorson till Carl Gustaf L är f d kommerserådet civilingenjör Dag L (f 1906).

Nils, Christopher Anders, Eric, Jöns och Adolph Fredric L:s bror Johan Petter L (1746–1803), som deltog i sjöslaget vid Hogland 1788 och var rysk fånge 1788–90 samt befordrades till major 1800, blev stamfar för en finländsk släktgren, som utdog med hans sonsons sonson teaterkritikern fil mag Nils Göran Lüchou (1896–1949) i Helsingfors.

Namnet L antogs av styvsöner till en av Gustaf L d y:s och Anton Fredric L:s bröder. En av dessa var kh Gustaf Hjalmar L (1856–1912) i Venjan, Kopp.

H G-m


Svenskt biografiskt lexikon