Tillbaka

Benedictus Christierni Hedræus

Start

Benedictus Christierni Hedræus

Astronom

Hedræus, Benedictus Christierni, f 1608 i N Öxnäs, Högsäter (Älvsb), d 4 jan 1659. Föräldrar: smeden Kristiern Bengtsson o Brita Larsdtr. Inskr vid UU 11 mars 31, deltog vid befästn:arb i Livland 38, k stipendiat för fortifikationsstudier i Nederländerna 31 mars 41, inskr vid Leidens univ 2 okt 41 o 1 aug 44, k fullm att driva instrumentverkstad i Sthlm 20 mars 48 (materialanslag 23 mars), prof i praktisk matematik vid UU 3 jan 49, fullm att där inrätta o leda instrumentverkstaden 14 april 49, prof i matematik där 57.

G 1) 12 aug 49 m Barbro Isaksdtr Giers, f 6 sept 27 vid Kopparberget, d 15 april 50, dtr till bergsmannen Isak Nilsson (Swedberg) o Barbro Eggertsdtr; 2) 24 juni 52 m Barbro Andersdtr Brun, f 25 i Danmark (Upps), d 23 mars 88 i Uppsala, dtr av kh o fältsuperintendenten Andreas Thorstani Holmdalius o Elisabet Knutsdtr.

H är jämte Georg Stiernhielm den förste betydande konstruktören av astronomiska och geodetiska instrument i Sverige, även om mystikern och fornforskaren Johannes Bureus i sina anteckningar från 1600-talets början framstår som föregångsman på detta område. H var dessutom initiativtagare till och ledare för den första reguljära tillverkningen av vetenskapliga instrument i vårt land.

Internationellt känd blev H genom sitt 1643 tryckta arbete på latin om konstruktionen och bruket av ett astrolabium (en graderad cirkelbåge med vridbar diopter-linjal) och en astronomisk kvadrant. Han försåg instrumenten med en vidareutveckling av hos P Vernier 1631 beskrivna nonier, varigenom en ökad precision vid avläsningen möjliggjordes. På astrolabiet kunde enligt H själv avläsas varje bågminut och på kvadranten varje sekund. Det beskrivna astrolabiet tillverkades av instrumentmakaren i Utrecht J Sneewins, leverantör av instrument även till Georg Stiernhielm. H:s idéer anammades genast av en av samtidens största astronomer, J Hevelius. Ytterligare ett vetenskapligt samband med Hevelius är känt: H:s observationer av månförmörkelsen 24 mars 52 torde ha förmedlats till den berömde astronomen via drottning Kristinas läkare P Bourdelot.

Enligt sin förste biograf (Sundel 1659) skall H efter återkomsten från studieresorna ha undervisat drottning Kristina i astronomi. H:s resestipendier hade motiverats med behovet av fler svenskar med kunskap i befästningskonsten och i Uppsala utbildade han blivande tjänstemän inom fortifikationen. Han annonserade också föreläsningar i praktisk geometri, bruket av astronomiska och geodetiska instrument, kartografi m m. Vid sidan av professuren och ledningen av instrumentverkstaden hann H även ta initiativ till stadens första astronomiska observatorium, ett torn med en större kvadrant i hans eget hus vid hörnet av Johannes- och Övre Slottsgatorna. Flera av hans instrument användes vid universitetet ännu några decennier in på 1700-talet. Ett annat bevis för uppskattningen av H:s insats långt efter hans död är att delar av arbetet om astrolabiet och kvadranten utnyttjades av Å Rålamb för dennes Adelig öfvning (kap Om astrolabii geometrici bruuk i tom 1, 1690, är en förkortad översättning av motsvarande parti i Ff:s verk).

Genom sin bror Tomas Kristiernsson, lantmätare och markscheider vid Stora Kopparberget, kan Ff ha spelat en viktig roll för introduktionen av en ny mätteknik i gruvor. Brodern arbetade med astrolabium i gruvan redan 1646. H kan ha förmått honom att använda denna metod, som vid kontinentens bergverk är vanlig först på 1740-talet.

Arne Losman


Svenskt biografiskt lexikon