Grubbe, släkt

Grubbe, släkt.

Lektor Nicolaus Grubb (se släktart Grubb) hade två halvbröder på mödernet. Den ene inskrevs som student i Uppsala 1611 med namnet Andreas Petri Lincopensis men kallas som författare till en skrift i Rostock 1616 Andreas Petri Grubb på grund av sin mödernehärstamning. I Rostocks universitetsmatrikel 1617 kallas han Andreas G (1596—1623). Han blev sedan lektor i Linköping. Den andre blev student i Uppsala 1618 under namnet Laurentius Petri Grub Lincopensis men kallas i Rostocks universitetsmatrikel 1625 Laurentius G Suecus, o senare skrev han sig alltid Lars G (G 1). De båda brödernas namnförändring sammanhänger möjligen med vetskapen om den gamla danska adelssläkten G, av vilken en medlem, Sigvard G, underhandlade i Sverige 1618. Deras far, fogden, sedermera assessorn i Göta hovrätt Per Matsson (1568—1639), en bror till biskop Johannes Matthiæ i Strängnäs, adlades 1629 (J 30, LSB) o introducerades på riddarhuset med namnet Stiernfelt. Detta namn begagnades dock blott av hans barn ur ett senare äktenskap. Såväl han själv som sonen Lars behöll sina tidigare namn; Per Matsson kallas dock Stiernfelt i den likpredikan som hölls efter hans död.

Av Per Matssons döttrar i det senare äktenskapet gifte sig en 1630 med sekreteraren Christoffer Larsson (1594—1681), som 1636 av regeringen gjordes till president i Kalmar. Då denne adlades 1645, fick han ej blott svärfaderns vapen utan även namnet Grubb, ehuru hustrun ej härstammade från denna släkt. Han kallades vid introduktionen på riddarhuset 1647 G trots adelsbrevet men fortsatte själv att skriva sig Grubb. Flera av hans barn kan beläggas ha kallat sig G, men vissa släktmedlemmar skrev sig Grubb ännu i början av 1700-talet. På äldre dagar publicerade han bl a Penu proverbiale (1665; ny uppl 1677—78), en monumental samling ordspråk, Breviarium Gustavianum (1671), ett sammandrag av Tegels bok om Gustav I:s historia, o Prænomina Sveogothica (1675), en förteckning över dopnamn. Han har även efterlämnat anteckningar om sig o sin familj (avskr i Rääfska saml, Biographica D—H, kapsel 18, UUB).

Christoffer Larsson Grubbs sonson Gustaf G (1669—1759) ingick som volontär i sv flottan 1684 o deltog 1690—97 i holländsk tjänst i kriget mot fransmännen. Under stora nordiska kriget deltog han i landstigningen på Själland 1700 o i sjöslaget vid Rügen 1715. G befordrades s å till kommendör, 1719 till schoutbynacht, 1732 till vice amiral o 1736 till amiral samt amiralitetsråd. Vid hattarnas övertagande av makten 1739 var han på förslag till riksråd, o 1742 blev han president i amiralitetskollegium. Hans son konteramiralen Carl Gustaf G (1729—83) var en av dem som 1779 sökte nedvärdera F H af Chapmans nya fartygskonstruktion. Han förde befälet över 1781 års sv neutralitetseskader i Nordsjön.

Gustav G:s äldste bror, Christoffer Adolf G (1663—1741), som blev sårad vid Narva, Fraustadt, Veprik o Poltava o därefter satt fången i Tobolsk till 1722, fick överstes avsked 1736. Han blev farfars far till statsrådet Samuel G (G 2). Med en son till denne utdog släkten på manssidan 1906.