Göthe, släkter

Göthe (Giöthe), släkter.

1 Samuel Eosander (1637—1712), 1698 adlad G, var prästson från Östergötland (se släktart i bd 14). Han fick 1664 av K M:t stipendium för studier i Ryssland, blev 1665 skrivare hos sv residenten i Moskva J v Lillienthal, deltog 1666 i S Grundel-Helmfelts (s 356) underhandlingar med ryssarna vid Plyseån, var därefter sekreterare hos Lillienthals efterträdare A Ebersköld (bd 11) o 1669 vid överstelöjtnant F Cronmans underhandlingar i Moskva. 1670 blev han rysk translator, var 1671 sekreterare vid Eberskölds beskickning till Moskva o 1673 translator vid G Oxenstiernas beskickning dit, blev 1677 referendariesekreterare för de ryska ärendena i kansliet o sändes 1680 på beskickning till Moskva. Han blev eo rådman i Sthlm 1681, ordinarie rådman där 1686 o assessor i Svea hovrätt 1693. G sändes 1699 jämte hovkanslern Johan Bergenhielm (bd 3) o landshövdingen Anders Lindhielm till Moskva för utväxling av bekräftelser på freden i Kardis. Efter krigsutbrottet 1700 anlitades han för censur av de ryska fångarnas korrespondens o för förhandlingar med de förnämare bland dessa samt som mellanhand för penningremisser från statskontoret till de sv fångarna i Ryssland. Då Svea hovrätt 1705 dömde Nils Bielke (bd 4) till döden, var G en av de båda assessorer som ville frikänna honom.

G:s kusinson den preussiske fortifikationsdirektören Johan Friederich Eosander (bd 14), sedermera sv generalmajor o polsk-sachsisk generallöjtnant, adlades efter G:s död 1712 med namnet G o blev följande år friherre (jfr R Biederstedt i PHT 1958).

2 Råd- o handelsmannen i Vadstena Lars Andersson (d 1669), som uppges (Marks v Würtenberg) ha härstammat från Götene (Skar), blev far till Måns Larsson Giöthe (1644—1701) o Anders Larsson Giöthe (1654—94), båda råd- o handelsmän i Vadstena. Den senares son kommendör Johan Alexander Giöthe (1688—1764) adlades 1717 med namnet Giötherhielm (Götherhielm). Denna adliga släktgren utdog på manssidan 1789.

Måns Larsson Giöthes son provinsialtullinspektoren Lars Giöthe (1670—1738) i Linköping blev far till kämnären i Sthlm Magnus Giöthe (1709—58), rektorn för Västerviks trivialskola Clas Giöthe (1711—86) o häradshövdingen i Fjäre o Viske (Hall) Blecken Giöthe (1713—90). Magnus Giöthes son stenhuggaråldermannen o slottsstenhuggaren Johan Adolph G (1743—1825) i Sthlm blev far till professor Eric Gustaf G (se nedan). Dennes son över jägmästaren i Växjö Carl Gustaf Per G (1835—1907) blev far till jägmästaren Gustaf Oscar Albert G (1868—1941), som 1904—28 var direktör för Smålandspostens boktryckeriab i Växjö. Han blev far till ansvarige utgivaren av Smålandsposten Frans Gustaf Wilhelm G (1899 —1951), direktören för Smålandspostens boktryckeriab Torvald G (f 1901) o lektor fil dr Ingegerd G (f 1909), g m huvudredaktören för SBL prof Bengt Hildebrand (d 1964).

3 Smältaren Erik Erssons i Östanfors, Falun, son bergsmannen Erik G (1725—73) i Falun blev far till prosten Anders G (1756—1825) i By (Kopp). Denne blev far till brukspatronen Albert G (1807—51) på Långö järnbruk i Älvdalen (Kopp) o till bankokommissarien Adrian G (1810—92) i Sthlm. Den sistnämndes son intendenten Anders Georg G (se nedan) blev i äktenskap med en syster till borgmästaren Knut Ebbe v Geijer (s 29) far till motorcykelsportpionjären ingenjör Gustav Georg G (1889—1930) o till målaren o textilkonstnären Bror Geijer-G (1892—1949).

Utan påvisbart samband med ovanstående släkter var gårdsfogden vid Körtingsberg i Viby (Ör) Erik G, vars son var Carl Ulric G (1746—1804). Han var en av de främsta sv vapendragarna för J Lockes empiriska filosofi o blev docent i Uppsala 1772, eo adjunkt där 1777, lektor i Strängnäs 1782, titulärprofessor 1785, kh i Simtuna (Vm) 1791 o prost 1792. — Till en annan släkt hörde även styrmannen Isak Svenssons (1775— 1826) i Onsala (Hall) son, sjökaptenen i Söderhamn Isak Svensson G (1821—93). Dennes son Isak Mauritz G (1851—1918) innehade från 1878 på Drottninggatan i Sthlm en bok- o pappershandel, som utbyggdes med flera filialer. Han blev far till den uppskattade pedagogen lektor Karl Gustaf Vilhelm G (1882—1956) i Uppsala, författare till doktorsavhandlingen Om Umeå lappmarks sv kolonisation (1929). Han var även verksam som populärvetenskaplig författare o föredragshållare.