Höijer, släkter
1 Danske översten Herman Hoyer (1477–1540) adlades av Fredrik I av Danmark o gifte sig först med en illegitim dtr till denne o senare med en systerdtr till henne. I det senare giftet var han far till fogden ("Ställer") i Eiderstedt, Holstein, Caspar Hoyer (1540–94) i Husum. En dtr till denne var stammoder för släkten Tersmeden (Marstrand; Bååth). Caspar Hoyers son fogden i Eiderstedt Herman Hoyer (1571– 1622) på Hoyerswort var gift med Anna Ovena (1584–1655). Hon blev invecklad i en religiös konflikt o flyttade till Sverige 1632 samt är känd som författare av andliga sånger. Deras son Fredrik Herman H (1621–98) blev Sveriges förste kände navigationslärare, först 1662–68 som ålderstyrman vid amiralitetet o senare med understöd av Sthlms stad. Han utarbetade en lärobok i navigation, som dock aldrig blev tryckt. H var även verksam som kopparstickare. Gravstenar signerade av honom i Säters o Söderbärke kyrkor vittnar om hans verksamhet som bildhuggare (Jansson 1941). Han skrev också en julvisa (tr Schoeps i STM 1945). Även hans son majoren vid fortifikationen Ulrik H (1684–1749) i Kalmar uppges ha varit verksam som kopparstickare.
2 Reinhold H (d 1630), som enligt släktuppteckning från 1762 skall ha kommit från en ort "Höijendorph" vid Weser, var gästgivare i Arboga 1592, blev rådman där 1599 o borgmästare 1615 samt var rdgm 1617. Son till honom var med största sannolikhet (jfr Annerstedt) "Johannes Höier Arbogiensis". Denne är sannolikt identisk med Johan H (d 1663 eller 1664), som blev stadsskrivare (Söd:s renov domb) i Sala 1640 o hade samma tjänst i Arboga 1641–46 samt var rdgm 1640. En annan son till Reinhold H var borgmästaren i Arboga Lorentz H (1593–1651), vars dtr var stammoder för släkten Petre. Hans son lektor Samuel H (1629–87) i Västerås var far till kh Lorentz Höjer (1663–1721) i Fläckebo, Vm. Samuel H:s bror Reinhold H (1632–1702), som först var köpman i Sthlm o senare i Arboga, där han också var rådman, var far till kanslisten i RA Anders H (1662–1725) o till Robert H (1667–1737). Den sistnämnde, som sannolikt är identisk med den person med detta namn som på 1690-talet arrenderade bruken Billnäs i Pojo o Fagervik i Ingå, Nylands län, blev anställd vid ett finländskt regemente 1700, befordrades till ryttmästare 1703 o var rysk fånge 1705–22. Anders o Robert H:s äldre halvbror bokhållaren vid Dylta svavelbruk i Axberg, Ör, Henric H (1660–1711) var far till rektor Jonas H (1696–1764) i Örebro, vars son rektorn där Gerhard Reinhold H (1738–1820) var far till prosten Gustaf Adolf H (1794–1836) i Gillberga, Söd. Äldre bror till Jonas H var häradshövdingen i Bollebygd, Mark o Veden, Älvsb, Reinhold H (1691–1755), vars son Eric Georg H (1726–75) var häradshövding i Ingelstad o Järrestad, Krist, samt Herrestad o Ljunits, Malm, 1760—62 o blev assessor i Göta hovrätt 1764. Dennes sonson spegelfabrikören Henrik H (1809–60) i Hfors var far till Carl Theodor H (1843–1910), på sin tid Hfors främste arkitekt, o till sv vicekonsuln i Ekenäs Frans Ludvig H (1851–1930). Theodor o Frans H:s äldre bror kommunalrådet Otto Henrik Reinhold H (1834–93) i Hfors, som dog i Sthlm, var far till veterinärmedicine dr Allan Henrik H (1867–1938) i Hfors o till japanska ambassadens i Paris juridiske rådgivare jur dr Olof H (f 1890, d 1973).
Lorentz H:s bror (Ör:s domb, vol 7) rådmannen Henric H (d 1661 eller 1662) i Lindesberg var far till rådmännen där Johan H (d 1695, 53 år gammal) o Per H (d omkr 1701), av vilka den förre var rdgm 1686 o från 1687 även postmästare i staden. Per H:s son handlanden Henric Persson H (1675–1727) i Lindesberg var far till rektor Israel H (1715–91) i Västerås, som var g m en syster till Abraham Hülphers (s 539). Johan H efterträddes som postmästare av sin son Henric Johansson H (1669–1737), som från 1711 också var rådman. Denne efterträddes som postmästare av sin son Joseph H (1706–43). Bröder till denne var rådmannen i Lindesberg Johan H (f 1704; levde 1767) o prosten Henric H (1728–87) i Kumla, Vm. Den senare var i äktenskap med en sondotter till assessor Elias Brenner (bd 6) o skalden Sophia Elisabeth Brenner, f Weber (ibid), far till prof Benjamin Carl Henrik H (se nedan). Dennes halvbror Joseph Otto H (1775–1833) blev magister 1800, docent i romerska litteraturen 1809 (ej 1800), adjunkt i grekiska o orientaliska litteraturen 1812 (ej 1802) o prof i grekiska 1815, allt vid UU. Han publicerade en edition av Thukydides arbete om peloponnesiska krigets historia (1818–24) o en översättning av samma verk (1831–33) samt redigerade Benjamin H:s Samlade skrifter, 1–5 (1825–27). Sin kvarlåtenskap testamenterade han till UU för avlöning av en adjunkt i grekiska litteraturen.
3 Skepparen Jöns H (d 1749 "på 52 året") i Gävle var far till stadskassören o rådmannen där Jonas H (1726–1802). Söner till denne var stadsfiskalen o rådmannen där Per H (1766–1819) o expeditionsbefallningsmannen Eric H (1772–1820) i Nyåker, Ovansjö, Gävl. Den senare var far till kh Jonas H (1809–62) i Årsunda, Gävl, vars son kontraktsprosten Johan H (1849–1934) i Norrby, Vm, var far till fd överdirektören i Statistiska centralbyrån fil dr Ernst H (f 1884, d 1974).
4 Hemmansägaren Carl Johan Johansson i Högagärde, Urshult, Kron, var far till kontraktsprosten Frans Emil H (1865–1944) i Rydaholm, Jönk. Söner till Frans H är fd borgmästaren i Västerås Folke H (f 1904), lagmannen i Göta hovrätt Bertil H (f 1908, d 1989) o krigsrådet Gunnar H (f 1913, d 2000).
Utan samband med ovanstående släkter är författaren Björn-Erik H (f 1907, d 1996), vars farfars far tog namnet H 1840 i samband med sitt övertagande av gården Höijer i Vörå, Vasa län.