Jenny Engelke

2. Jenny Engelke, född Leopold, f. 9 mars 1838 i Norrköping, d. 18 maj 1914 i Stockholm (Engelbr.). Föräldrar: klädesfabrikören Fredrik Hjalmar Leopold och Agnes Lovisa (Louise) Arosenius. Undervisning av guvernanter och i flickpension; lärarinna i musik m. m.; författarinna.

G. 11 juli 1871 i Köping m. kaptenen vid Hälsinge reg. Johan Gustaf Wilhelm Engelke, f. 27 april 1833 i Uddevalla, d. 12 april 1899 i Stockholm (Hedv. El.).

Jenny Leopold växte upp i Norrköping, där far och morfar voro klädesfabrikörer. Redan som barn hade hon lust att fabulera. Fjortonårig miste hon sin far, och när hennes uppfostran avslutats i flickpension, började hon själv undervisa dels i musik, dels i vanliga läroämnen. När hon 1871 äktat kapten Wilhelm E., fingo de sitt hem i Söderhamn. Maken, som var intellektuellt livaktig, utgav i serien »Nyare bidrag till kännedomen om de svenska landsmålen» två band »Helsingesägner» (1879–92; delvis omtr. »Helsinge-sägner», 1899); en del handteckningar av honom samt 22 brev från honom till A. Hazelius finnas i Nord. museets arkiv. Jenny E. roade sig med att skriva och uppmuntrades av maken men kom sig icke för att ge ut något originalarbete, medan han levde. Först 67-årig debuterade hon med »Prästgårdslif på trettiotalet» (1905), en rätt obetydlig och anspråkslös tidsskildring, som emellertid visade hennes historiskt skolade sinne, förmåga av pastischartad stil och grundliga kännedom om äldre miljöer. Boken slog an och kom i ny upplaga efter ett år. Hon övergick nu till att skildra sin mödernesläkt, Arosenius, som ursprungligen hetat Rank, i två böcker, båda utkomna 1906. I den ena, »Prosten Ranks ättlingar», är »Söderbjörka» prästgård identisk med Söderbärke (Kopp.), där hennes morfars far Petrus Arosenius (d. 1783) var prost. Det andra arbetet, en mera kulturhistorisk berättelsesamling, delvis i lätt romantiserad form, från »gamla Norrköping» har titeln »En stor svensk småstad» och är hennes kanske bästa arbete. Hon tecknar där bl. a. morfadern Johan (Janne) Arosenius' (SBL, 2, s. 260) köpmanshem – klädesfirman Söderberg & Arosenius var ett av det dåtida Norrköpings förnämsta affärsföretag; Janne Arosenius' bror assessor Carl Arosenius, färgare i Norrköping, skildras även i boken. I en följande släkthistoria, »Fru patronessan» (1907, 2:a uppl. 1908), övergick hon till andra Aroseniusfränder i Vingåkerstraktens sörmländska miljö. Hon skildrar där Johanna Sophia Arosenius' son, grosshandlaren och brukspatronen på Beckershov och Forssa C. G. Indebetous maka Elisabeth Schlytern (f. 1733, d. 1808), efter bl. a. hennes bevarade dagböcker; namnet Indebetou är i boken camouflerat som »van Geldern». Fru E. fortsatte nu i rask följd med romaner i samma lätt historiska dräkt. I »Lyckans tempel» (1911) figurerar under knappt förändrat namn (»Nohrfors») översten, teaterdirektören och författaren C. G. Nordfors. Utan att nå fram till den högre litteraturens landamären är Jenny E:s produktion i sitt slag icke utan förtjänster och värde och blev också av samtiden livligt uppskattad. Den vittnar om hennes trofasta kärlek till släkt och bygd, ingående studium av framfarna tiders källskrifter och förmåga att leva sig in i gångna människors miljö, åskådning och uttryckssätt. Med särskild medkänsla såg hon på kvinnans ställning i äldre tid. Hon har rörande de präst-, borgar-och herrgårdskretsar, som hon tecknat, skapat ett galleri av kraftigt framträdande gestalter, som fängsla också därför, att hon haft direkt historiska förebilder och vetat att utnyttja särskilt mödernesläktens arkiv och minnen. Även i tidskrifter som Dagny och Idun och i pressorgan som Norrköpings tidningar medarbetade hon. Personligen var fru E. en fin och älskvärd dam, med mycket livlig och intressant konversation, fängslande också genom varmhjärtad humor.