Gustaf Casten Aspegren

Aspegren, Gustaf Casten, f. 17 aug. 1791 i Karlskrona, d 11 juli 1828 därstädes. Föräldrar: kronobagaren Johan Anders Aspegren och Karolina Gustava Mendling.

Gift 28 maj 1819 med Karolina Sofia Sjöbohm, f. 4 febr. 1795, d 9 jan. 1837, dotter till rådmannen i Karlskrona Karl Sjöbohm.

A:s förfäder hade i flera släktled varit kronobagare i Karlskrona, och sonen bestämdes redan vid födelsen till faderns medhjälpare och en gång hans efterträdare i yrket, vilket betraktades som ett fideikommiss inom släkten. Hans uppfostran inriktades ock härpå, vadan hans bestämda vetenskapliga anlag fingo näring endast genom självstudier. Sitt yrke skötte han redligt och samvetsgrant, men han utbildade sig därjämte till en uppskattad naturforskare, särskilt inom botaniken. Han säger själv härom: »Född och uppvuxen i det på naturskönheter så rika Bleking, har naturens betraktande under de få mellanstunder, som andra göro-mål lämnat mig, alltid varit mitt käraste tidsfördriv; jag har alltid funnit mig mest lycklig och rekreerad att såsom ett barn vila i den friska naturens moderliga sköte. En ny njutning för mig var den bevågenhet och frikostighet, varmed jag omfattades av naturvetenskapernas idkare. Dessa för mig så dyrbara relationer hava i anseende till mitt ofullkomliga bibliotek varit mig den rikaste källa till upplysningar, råd och uppmuntran». Han stod i livlig brevväxling med bl. a. Acharius, K. A. Agardh, E. Fries, K. J. Hartman, Sven Nilsson, Swartz, Wahlenberg och Wikström och lämnade bidrag till deras arbeten. Från skilda håll sammanförde han betydliga naturhistoriska samlingar i ett av honom själv uppbyggt museum, som omgavs av en botanisk trädgård, även den anlagd av honom. Hans herbarium inköptes av akademiadjunkten A. E. Lindblom, övergick sedan i läroverksadjunkten S. Hardins ägo och förstördes troligen vid Karlstads brand 1865. A. var en nitisk ledamot av läsesällskapet i Karlskrona och framlade bl. a. i detta (1823) ett vidlyftigt »projekt till en kort scientifik katalogs upprättande» över dess bibliotek efter S. Ersch's idé samt deltog verksamt i det katalogiseringsarbete, som längre fram genomfördes efter en enklare plan.