Lyth, släkt

Lyth, släkt, vars till namnet okände sv stamfar enligt obestyrkt tradition (Butendorff) skall ha flyttat till Gotland från Lüttich (Liège) i slutet av 1500-talet. En person, som i Visby rådhusrätts protokoll och i tullräkenskaper kallas bl a Peder Lyt och Peder Lytt men själv skrev sig Pieter Lötte (d senast 1653), namnes från 1625 som köpman i Visby (Bolling). Han var troligen far till bryggaråldermannen Matthias L (d 1682), som i Visby äldsta dpb ofta kallas Matthias Pettersson och var far till Joachim Lüth (1679–1746). Denne inskrevs vid UU 1698 såsom "Joachimus Mathiae Lijt" och deltog från 1703 i Karl XII:s fälttåg. Han blev sårad i vänstra benet vid belägringen av Thorn s å och deltog i slagen vid Fraustadt 1706 och Holowczyn 1708. Befordrad till löjtnant 1709 deltog L s å i slaget vid Poltava och fördes efter kapitulationen vid Perevolotjna s å fången till Solikamsk i västra Sibirien, varifrån han kom hem 1722. L:s i LUB bevarade dagbok 1703–10 och 1715–22 publicerades i KKD 2 (1903).

Hans äldre halvbror bryggaren Thomas L (1665–1740) i Visby var far till räntmästaren där Lars L (1697–1751). Dennes son rektorn i Visby magister Lars L (1735–1822), som blev teol dr 1809, var far till den på äldre dagar blinde kh i Havdhem, Gotl, magister Henric L (1782–1859), som var riksdagsman 1828/30, 1834/35, 1840/41, 1844/45 och 1847/48, fick prosttitel 1832 och blev teol dr 1844 (ej 1845). I ViLA finns en låneliggare, en predikan och två liktal av honom.

Thomas L:s och Joachim Lüths bror (Butendorff) kh i Roma, Gotl, Petrus Matthiae L (d 1719) var far till tre kyrkoherdar på Gotland. Av dem var hans efterträdare i Roma Grels L (1684–1723) farfar till prosten magister Gregorius Eberhard L (1755–1832) på Fårö, Gotl. Denne var morfar till Elfrida Andrée (bd 1) och Lars Niclas Enequist (bd 13) och far till handlanden Pehr L (1786–1832) i Königsberg, vars son konrektorn Jacob Eberhard L (1810–52) i Visby blev känd som författare av en tysk språklära (16 upphör 1834–84) och av Schwedische Grammatik (3 uppl:or 1850–77). Jacob L:s son Per Gustaf L (1848–1913) blev 1875 fil dr i Uppsala på en avhandling om den romerske skalden Catullus och var från 1883 till sin död lektor i latin och grekiska i Örebro, där han blev mycket omtyckt av eleverna. Vid sidan härav var Gustaf L – huvudsakligen på 1880-talet – verksam som synnerligen produktiv redaktör för olika tidningar, men han var för litet affärsman för att få deras ekonomi att gå ihop. Han publicerade också en rad läroböcker, framför allt Lärobok i romerska antiqviteter (1877), och översättningar av arbeten av Horatius, Vergilius, Homeros, Cicero och Livius. Av L:s skrifter från andra ämnesområden kan nämnas Tegnér och Fritiofs saga (1894), Sv stilistik i exempel (1896), Framstående mäns tankar om sv folklynne (1905), Tegnér-studier (1912) och Tegnérs erotik och därmed sammanhängande själskriser (s å).

Gregorius Eberhard L:s äldre bror, kh i Fole, Gotl, magister Niclas Petter L (1753–1818), var far till Anton (kallades Anton Julius) L (1816—86), som blev magister i Uppsala 1842, kollega vid Visby skola 1843, gymnasieadjunkt 1845, kh i Rute, Gotl, 1852 (tilltr 1854), och i Burs, Gotl, 1856 (tilltr 1858), prost 1857, kontraktsprost 1864 och teol dr 1877. Han var stiftsombud vid kyrkomötena 1868, 1873, 1878 och 1883 och riksdagsman i AK 1873–86. L tog initiativet till Gotlands första fiskeristadga i modern tid 1866 och till ett bolag för försök med laxfiske på olika ställen vid kusterna 1872 samt lyckades genom en riksdagsmotion 1876 skaffa anslag till byggande av smärre båthamnar för fiskarenas behov vid de större fiskelägena i hela riket. Han arbetade också för tillkomsten av den gotländska järnvägen och för bättre kommunikationer mellan Gotland och fastlandet. I ViLA finns tillfällesverser och predikningar av L, hans doktorsdiplom samt brev till honom. Hans äldre bror sjökapten Johan Niclas L (1802–60) i Visby var morfar till historikern FD Holger Rosman.

Deras äldre halvbror köpmannen och skeppsklareraren Mårten L (1795–1861) i Visby var i äktenskap med en faster till Axel Herman, Jacob och Jakob Adolf Hägg (bd 19) morfar till prof Adolf Kolmodin (bd 21) och mormors far till biskop Torsten Bohlin (bd 5) samt far till kh Mårten L (1828–86) i Vall, Gotl, och till Georg Wilhelm L (1835–1918). Wilhelm L kom tidigt i urmakarlära i Visby och blev 1854 elev hos en instrumentmakare i Sthlm, där han 1855–57 genomgick Sv slöjdföreningens skola (nu Konstfackskolan). 1857–60 gjorde han en studieresa till Paris, och efter att ha arbetat vid olika verkstäder i London och Berlin grundade han 1861 i Sthlm en firma för tillverkning av fysikaliska instrument. Senare slog sig L på matematiska instrument, och 1865 började han med nautiska instrument, på vilket område han var den ende i Sverige. Han har ansetts vara först i landet med att införa egentlig kompassfabrikation efter moderna principer. Vid sidan därav började L på 1870-talet att för lotsverket utföra de bekanta klippfyrapparaterna, och ett par decennier senare upptog han också tillverkning av de stora roterande blixtspegelfyrapparater som efterhand installerades på de sv fyrskeppen. Han var sv kommissarie vid Brysselutställningen för räddnings väsendet 1876 och ledamot av den stora kommittén för 1897 års Stockholmsutställning samt ordf i centralorganisationen för Sveriges hantverks- och industriföreningar 1896–1900 och i Sthlms stads hantverksförening 1896–1909. 1888–90 var L riksdagsman i AK som en av de 22 protektionister som fick ersätta Sthlms frihandlare efter HD:s bekanta utslag om den s k Ängköks-Olles obetalda kommunalskatt. Hans firma övertogs 1900 av hans äldste son, civilingenjör Paul Wilhelm L (1865–1951), som efter dess ombildning till ab G W Lyth 1914 blev dess VD. Efter övertagande av bl a Axel Ljungströms fabriksab (s 69) fick firman 1917 namnet Instrumentfabriksab Lyth, där Paul L var VD 1917–26. Han fick patent på ett par av honom uppfunna kompasser och en logg.

Bror till Mårten och Wilhelm L var tullförvaltaren i Visby Johan Fredrik L (1832–1925). Fredrik L var far till Hjalmar Fredrik Vilhelm L (1878–1933). Hjalmar L blev sv sjömanspräst och legationspastor i Kristiania 1916 och kh i Filipstad 1927 (tilltr 1928). Han skrev bl a Ropande röster, lefnadsteckn:ar öfver Petter Murbeck, Anders Elfving, Lars Linderot och P L Sellergren (1908), Diakonissanstalten i Sthlm 1851–1911 (1911), Från flydda tider, bilder ur vårt folks religiösa lif (1911) och Svenskarna i Oslo (1925). Han var i äktenskap med en syster till Sigurd Agrell (bd 1) far till direktör Torolf L (f 1909) i London. Brorsöner till denne är överste Einar L (f 1936) och konstnären Harald L (f 1937).

Överste Erik L (f 1920) är styv- och adoptivson till en ättling till en farbror till ovannämnde Gregorius Eberhard L.