Om Claes Lorentz Grill
Claes Lorentz Grill föddes den 24 maj 1817 på Mariedamm i Lerbäcks församling, Örebro län, som son till protokollssekreteraren och brukspatronen Fredrik Vilhelm Grill och hans hustru Regina Kristina Nordenfeldt. Han vigdes den 26 februari 1854 i Linköping med Henrietta Charlotta Catarina Lidman (1825–1906), dotter till domprosten Sven Fredric Lidman och hans hustru Ebba Margaretha Annerstedt. Claes Lorentz Grill dog den 17 juni 1907 på Godegårds bruk i Godegårds församling, Östergötlands län, 90 år gammal.
Efter privat undervisning i hemmet skrevs Grill in vid Uppsala universitet, där studier så småningom resulterade i examina i levande språk. Han avlade artilleriofficersexamen och genomgick högre artilleriläroverket i Marieberg, Stockholm.
Grill var under hela sitt liv mycket aktiv som skribent och han publicerade under tiden 1854–1898 ett mycket stort antal arbeten, broschyrer, tidningsartiklar och tidskriftsuppsatser i militära, politiska och sociala ämnen. Hans skrifter ger bilden av en starkt konservativ militär, motståndare till centralförsvarstanken och varm anhängare av indelningsverket.
Mest känd för eftervärlden är Claes Lorentz Grill som författare till det omfattande arbetet om det svenska indelningsverket. Hans Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket, eller tabellariska förteckningar öfver arméens boställen samt öfver samtlige rusthåll och rothåll i riket utkom 1855–1858 i fyra delar med titlarna Rusthålls-regementerne (1855), Rothålls-regementerne (1856), Extra roteringen (1857) och Båtsmans-kompanierne (1858). Arbetet omfattar sammanlagt 682 sidor späckade med fakta rörande indelningsverkets organisation vid mitten av 1800-talet. Verket utarbetades för militärt bruk som en översikt över arméns boställen och hela indelningen i rusthåll och rotar. Indelningsverket, som genomfördes systematiskt av Karl XI på 1680-talet som en organisation för avlöning av en stående svensk armé, byggd på roteringen och rusthållet. Ett rusthåll var en gård som indelats till kavalleriet, d.v.s. gårdarnas skatteskyldighet omvandlades till en militär ryttare (kallas ibland också husar). Ägaren av en sådan gård kallades rusthållare och gården kallades rusthåll. Kronan ansvarade för vapen (musköter, värjor, pistoler osv) Rusthållaren stod för häst, ryttare och övrig utrustning. Detta gjorde att soldaterna garanterades underhåll såväl i freds- som krigstid. Indelningsverket var mycket stabilt till sin uppbyggnad och förblev i stort sett oförändrat tills sitt upphörande 1901, då det successivt avvecklades.