Här finner du skannade jordeböcker för främst tiden ca 1630–1750, volymer kan förekomma fram till 1880. Jordeboken redovisade den grundskatt som blev stommen i det svenska skattesystemet från 1500-talet fram till början av 1900-talet då den ersattes av bland annat fastighetsskatten.

Eftersom jorden var den viktigaste inkomstkällan för staten blev Jordeboken ett betydelsefullt verktyg för att hålla ordning och reda på böndernas jordar för kontroll och skatteindrivning. Det var av skatteskäl noga att bönderna vårdade sina gårdar och att gårdarna inte minskade till storlek eller antal.

Jordeboken behandlar varje gårds skyldigheter ifråga om bl.a. skatt, rotering, och rusttjänst. Inom varje fögderi var hemmanen upptagna efter jordnatur, först skatte-, sedan krono-, kyrko- m.m. och sist frälsehemman.

Vilka uppgifter kan du hitta?

För varje gård angavs oftast brukarens namn och skatten eller räntan som många gånger betalades i natura och då i form av exempelvis säd, smör, fläsk och ägg.

När man forskar i materialet får man tänka på att det sker en successiv utveckling av innehåll och struktur över en lång tidsrymd.

Vilken är källan?

De skannade jordböckerna härrör från Kammararkivet och förvaras på Riksarkivet Marieberg.