Fri tillgång

Riksdagen beslutade i slutet av 2017 att Riksarkivet får 10 miljoner kronor för att kunna göra digital arkivinformation fritt tillgänglig, i enlighet med regeringens förslag. Den digitala arkivinformationen släpptes fri den 1 februari 2018.

Släktforskare är idag den enskilt största grupp av användare som hittills använt Riksarkivets digitaliserade arkivhandlingar. Det kommer fortsatt att vara en viktig användargrupp men nu ges möjlighet till en breddad och fördjupad användning för andra intressenter.

Riksarkivet genomför förändringen mot öppen och fri digital arkivinformation i två steg. Först togs abonnemangsavgiften till den digitala forskarsalen bort. I ett nästa steg görs informationen tillgänglig som öppen, länkbar och maskinläsbar data. Den blir då en del av den växande mängden öppna data från offentlig sektor. Riksarkivets förhoppning är att innovatörer tar chansen och skapar bra produkter för medborgarna.

Se även Riksarkivets förändringsresa – Intervju med Rolf Källman, avdelningschef Riksarkivet

Frågor och svar om fritt tillgänglig digital arkivinformation

Hur får jag tillgång till den fria digitala informationen?

Klicka in dig i Digitala forskarsalen (tidigare SVAR).

Hur kommer det sig att Riksarkivets digitala arkivinformation blir gratis den 1 februari 2018?

Det är riksdagen som beslutat detta den 6 december 2017. Bakom beslutet står regeringen/Kulturdepartementet och deras ambition att göra vårt gemensamma kulturarv tillgängligt för så många som möjligt.

Beslutet bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna – det vill säga Socialdemokraterna och Miljöpartiet – och Vänsterpartiet och ingår i budgetpropositionen för 2018.

Tycker Riksarkivet att det här är viktigt (beslut)?

Ja, för oss är det en prioriterad fråga att arbeta för att den digitala arkivinformationen kan göras gratis tillgänglig för alla – och att den blir använd som en del av den växande mängden öppna data från offentlig sektor.

Det har fram tills nu varit motsägelsefullt att Riksarkivet tagit betalt för tillgång till arkivinformation – samtidigt som vi som myndighet har regeringens uppdrag att främja öppna data inom statsförvaltningen.

Riksarkivet är positivt till att vi nu får möjlighet att göra samhällets digitala arkivinformation gratis för alla. Den blir då en del av den växande mängden öppna data från den offentliga sektorn. Vår förhoppning är att innovatörer och privata aktörer nu tar chansen och skapar bra produkter och tjänster för medborgarna inom till exempel släktforskning.

Det bidrar till att medborgarna kan söka information och bygga kunskap om såväl sin egen som samhällets historia.

Hur går den här förändringen egentligen till?

Det sker i två steg. Först tas abonnemangsavgiften till den digitala forskarsalen bort den 1 februari 2018 för alla användare – till exempel släktforskare. I ett andra steg görs informationen tillgänglig som öppen, länkbar och maskinläsbar data. Exakt när detta andra steg sker kan vi i dagsläget inte svara på, eftersom det bland annat beror på hur fort upphandlingen av IT-tjänster och övrig teknisk infrastruktur kan ske.

Kommer Riksarkivets IT-infrastruktur kunna hantera en ökad trafik/användning när den digitala arkivinformationen släpps fri?

Vi arbetar med tekniska förberedelser för att till exempel ta bort betalväggen och utifrån dagens förutsättningar kunna hantera en förväntad ökad trafik på den digitala forskarsalen. En helt klar och robust infrastruktur för att fullt ut kunna klara en ökad trafik och användning av den stora mängd arkivinformation som nu släpps fri – räknar vi med att kunna ha på plats i slutet av 2018.

Vi jobbar kontinuerligt med att förstärka vår IT-infrastruktur.

Kommer frisläppandet av den digitala arkivinformationen innebära några problem för mig som abonnent av SVARs e-tjänst?

Nej, vår bedömning i dagsläget är att vår e-tjänst kommer att fungera på samma sätt även efter den 1 februari – men att du slipper att betala någon abonnemangsavgift.

Mitt abonnemang löper till efter den 1 februari 2018 – vad händer med det?

Har du ett abonnemang som löper efter 31 januari 2018 kommer du att få tillbaka återstående värde. Mera information om hur återbetalning sker finns att läsa på sidan https://sok.riksarkivet.se/mina-sidor?tab=Aterbetalning

Vad menar ni egentligen med ”öppen, länkbar och maskinläsbar data”?

Information som framställs eller samlas in av myndigheter har ofta användningsområden utanför den offentliga förvaltningen. Olika aktörer i samhället kan vidareutnyttja informationen för att skapa kommersiella eller ideella tjänster. Vidareutnyttjande innebär alltså att handlingarna används för andra ändamål än de som de ursprungligen framställdes eller samlades in för.

För att man snabbt och enkelt ska få tillgång till information för vidareutnyttjande är grundprincipen att information ska läggas ut på internet. Det kallas då öppen, länkbar och maskinläsbar data. Öppna data är tillgänglig för alla utan krav på betalning och den är strukturerad på ett sätt som möjliggör maskinell bearbetning.

Riksarkivet har sedan 2016 i uppdrag att främja myndighetens arbete med öppna data. Här ingår att utveckla och förvalta Sveriges nationella portal för öppna data: www.oppnadata.se

Den 1 september flyttas uppdraget till den nya Digitaliseringsmyndigheten.

Vidareutnyttjande av myndighetsinformation regleras i Europaparlamentets direktiv 2003/98/EG som infördes i ny svensk Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga sektorn. Denna lag ska inte förväxlas med offentlighetsprincipen som ger varje medborgare rätt att ta del av offentliga handlingar.

Hur finansieras frisläppandet av den digitala arkivinformationen?

Tidigare kostade ett SVAR-abonnemang för till exempel en släktforskare drygt tusen kronor per år. Från och med den 1 februari 2018 försvinner den avgiften helt och istället ersätts Riksarkivet med ett ökat statligt anslag på tio miljoner kronor per år.

Hur stora mängder digital arkivinformation handlar det om?

Hittills har Riksarkivet digitaliserat cirka 180 miljoner sidor – varav 100 miljoner nås via Riksarkivets digitala forskarsal. Och vi arbetar kontinuerligt för att släppa/publicera mer sidor och bilder.

Hur kommer frisläppandet av Riksarkivets digitala arkivinformation påverka konkurrenssituationen inom släktforskningen, där det ju idag finns privata aktörer som erbjuder tjänster som kostar pengar för användarna?

All den digitala information som nu blir tillgänglig utan kostnad, kan användas i olika digitala produkter och tjänster hos kommersiella aktörer. Riksarkivet hoppas på ett fortsatt gott samarbete med dessa – och att de privata aktörerna kan utveckla sina erbjudanden med nya smarta tjänster och användarvänlig paketering, så att ännu fler människor ägnar sig åt till exempel släktforskning.

Riksarkivet kommer lägga kraft på att tillhandahålla en stabil och växande infrastruktur som kommer att underlätta för andra aktörer att bygga tjänster baserade på den informationen.

Vilka kommer att få störst nytta/glädje av att den digitala arkivinformationen blir fritt tillgänglig den 1 februari?

Släktforskare är i dag den enskilt största grupp av användare som hittills använt Riksarkivets digitaliserade arkivhandlingar. Det kommer även i fortsättningen vara en viktig användargrupp – men nu ges också möjlighet till en breddad och fördjupad användning för andra intressenter inom ett flertal ämnesområden: till exempel forskare, akademiker, journalister och många fler.

Vad innebär frisläppandet den 1 februari för Riksarkivets enhet SVAR (Svensk Arkivinformation) i Ramsele?

Riksarkivets förhoppning är att användandet av vår information kommer att öka efter den 1 februari. Men hur mycket är svårt att säga. Vi kommer att följa utvecklingen och analysera konsekvenserna innan vi bestämmer hur SVAR:s verksamhet ska bedrivas i framtiden.

Kommer den digitala forskarsalen att heta likadant efter den 1 februari?

Tills vidare heter det likadant.

Kommer övriga priser på SVAR:s webbutik påverkas något av att abonnemangspriset tas bort den 1 februari?

Nej, frisläppandet den 1 februari kommer inte att påverka priserna på övriga produkter i webbutiken. Eventuellt kommer dock utbudet att förändras, men i sådana fall kommer vi att informera om det på webbplatsen.

Vad hoppas Riksarkivet att frisläppandet av informationen ska leda till på sikt?

Vi hoppas att många fler än i dag ska hitta till den information som Riksarkivet tillhandahåller och få nytta och glädje av den i en rad olika sammanhang. Eftersom vi har målet att på olika sätt höja kvaliteten och funktionaliteten av informationen som öppen, länkbar data så hoppas vi också på att informationen i ökad utsträckning ska länkas samman med annan öppen information på internet.

Närmast till hands ligger kanske att tänka sig en ökad sammanlänkning med museernas och bibliotekens information. Tillsammans sitter vi på trådarna i en komplex väv av spännande berättelser om människor och samhälle. Men här finns inga begränsningar. Information från vitt skilda områden visar sig ofta höra ihop och ha potential att avslöja tidigare okända samband. Så mest av allt hoppas vi kanske på att överraska och bli överraskade.

Jag är inte nöjd med det svar som jag fått – vem på Riksarkivet/SVAR ska jag prata med?

Kontakta Anders Nordström, enhetschef för SVAR i Ramsele, telefon 010-476 70 00

Riksarkivets förändringsresa

– Intervju med Rolf Källman, avdelningschef Riksarkivet

Hur känns det inför frisläppandet av den digitala arkivinformationen den 1 februari?

– Vi på Riksarkivet känner oss lugna – alla de viktiga pusselbitarna är på plats för att kunna släppa den digitala arkivinformationen fri. Till exempel är allt förberett för att ta bort betalväggen den 1 februari och information har gått ut om hur återbetalningen kommer att ske till dem som har betalat abonnemang som sträcker sig längre än till den 1 februari.

Finns det några utmaningar i dagsläget?

– Det är en mycket stor volym data som vi släpper fri. På sikt hoppas vi på en kraftigt ökad användning, men vi kommer att behöva 2018 för att se till att vår IT-miljö blir tillräckligt robust för att klara en ökning på ett bra sätt. Vi har redan gjort en hel del förbättringar inför frisläppandet, men i dagsläget är det en betaversion som vi måste förbättra.

Vad kommer frisläppandet att innebära?

– För användarna innebär det att de som vanligt går in på den sidan där Riksarkivet har sin information idag – och att det blir helt gratis. Vi har gjort en del förbättringar i designen, men det är samma söktjänster i botten. Alla kommer nu att kostnadsfritt och på lika villkor kunna gå in och söka den information som önskas.

Hur ser Riksarkivet på det här?

– Det här är en viktig milstolpe i Riksarkivets förändringsarbete. Vi har haft viljan att göra detta länge och verkligen längtat efter den tidpunkt när det blir verklighet att släppa den digitala arkivinformationen helt fri och helt gratis. Det här är vårt första steg på en ”öppenhetsresa” som handlar om hela Riksarkivet och hur vi ska skapa ett öppnare förhållningssätt och bredare möten med nya användargrupper. Vi svänger nu av och tar en annan kurs där vi dessutom kommer att kunna använda vår kompetens och information på ett nytt sätt.

Vilka användare kan ha nytta av materialet?

– Jag är övertygad om att Riksarkivet har mycket material där vi idag inte riktigt vet vilka användare som kan ha nytta av det. Då gäller det att hitta kopplingar för nya samarbeten med till exempel forskare som jobbar med stora informationsmängder i big data-sammanhang. Dessa kan titta på vår arkivinformation för att se vad de kan få ut för någonting i helt nya kontexter. Vi vill helt enkelt göra Riksarkivet till en självklar plats att söka information för många olika typer av användare.

Vad innebär Steg 2?

– Steg 1 är ju att ta bort abonnemangsavgiften till vår digitala forskarsal. I ett andra steg görs informationen tillgänglig som öppen, länkbar och maskinläsbar data. Exakt när detta är klart, vågar jag inte svara på i dagsläget. Men jag tror att vi behöver cirka tre år för att lyfta kvaliteten till den nivå där vi vill vara. Då hoppas jag att vi har de metadata, standarder och format på plats som öppnar upp den fria arkivinformationens fulla potential.

Hur mycket arkivmaterial handlar det om?

– Riksarkivet har hållit på väldigt länge med arkivering – vi fyller ju 400 år i år. Bara cirka tre procent av vårt totala material har vi hunnit digitalisera. Totalt sett har vi cirka 80 hyllmil med information och vi har över 100 miljoner digitala bilder av arkivhandlingar. Det kommer att ta väldigt lång tid att digitalisera allt – och det är inte alls säkert att allt detta är intressant att digitalisera.

Tankar om ny teknik inom digitalisering av bilder?

– Vi vet idag väldigt lite om hur digitalisering kommer att gå till om 5–10 år. Jag är övertygad om att robotarna, förstärkta med artificiell intelligens (AI), kommer att rulla in i digitaliseringssammanhang. Vi kommer då att kunna ställa helt andra krav på snabbhet, kvalitet och hur man söker information och förbättrar användbarheten.

Vad är drömscenariot?

– Jag tror att vi går ifrån att bara tillhandahålla material och ta fram mot beställning – till att vi öppnar upp en dialog och plattform där Riksarkivet också tar hjälp av andra aktörer. Crowdsourcing är ett exempel där man tar hjälp av andra grupper för att höja kvaliteten. Att göra det riktat i vissa projekt tror jag blir mer vanligt i framtiden. Det här pågår vid många andra riksarkiv runtom i världen, där kan jag tycka att vi i Sverige ligger efter i utvecklingen. Men vi samarbetar internationellt på ett flertal områden inom arkivvärlden för att bli bättre, bland annat med Archives Portal Europe och Europeana.

Finns det ett Steg 3?

– I ett tredje steg kommer Riksarkivet ha fokus på just samarbeten med andra aktörer utanför vår bekvämlighetszon. Som en följd av den öppna datan kommer vi att inse att det finns information precis överallt – hos till exempel enskilda individer, föreningar och myndigheter som inte slutlevererat till Riksarkivet – och att man knyter ihop hela den här väven av omfattande information.

Vilken roll har Riksarkivet i framtiden?

– Vi ska stötta, hjälpa och se till att det finns en högkvalitativ informationshantering som är sökbar och användbar – oavsett om informationen levereras till oss eller inte. Riksarkivet blir då en nätverksaktör som står för normer, standarder och riktlinjer. Vi ska göra skillnad i att den information som vår tid avsätter kan kopplas ihop med information från såväl tidigare som kommande generationer. Vi är alla en länk i en historisk kedja med många generationer.

Hur ser Riksarkivet på relationen med de företag som idag erbjuder tjänster inom till exempel släktforskning?

– Vi säger till de privata aktörerna att vi på Riksarkivet ska inte konkurrera med er. Vi ska inte bygga släktforskartjänster eller utveckla en sådan funktionalitet som andra aktörer är bättre skickade att göra. Istället ska vi se till att det finns en bra infrastruktur, så att information finnssom sökbar, hämtbar och användningsbar för alla som vill skapa tjänster på Riksarkivets information. Så jag ser att privata aktörer har alla möjligheter att bygga användarvänliga släktforskartjänster på den information som vi har i våra arkiv. Vi kommer att fortsätta att ha en dialog med dem. Jag är övertygad om att den fria digitala arkivinformationen i långa loppet kommer gagna även de privata aktörerna.

Har du några övriga tankar om framtiden?

– Jag brinner för information och den kunskap som kan byggas på information. Dessutom brinner jag för nya framtida samarbeten med helt andra samhällsaktörer och individer. Fokus kommer att vara på vad all information faktiskt kan användas till och att vi öppnar upp för nya samarbeten och en helt ny form av kunskapsbyggande. Om det är något som världen behöver – så är det kunskap. Och jag hoppas att Riksarkivet kan bidra till det även i framtiden.

2018-01-31