Inledning

Nationell Arkivdatabas, NAD  är ett sektorsövergripande databas- och informationssystem inom det svenska arkivväsendet som utvecklats av Riksarkivet. NAD publicerar information om arkiv och samlingar hos Riksarkivet, kommun-och regionarkiv, folkrörelse- och föreningsarkiv, näringslivsarkiv, museer, bibliotek med flera. Du kan även söka konttaktuppgifter till svenska arkivinstitutioner i fliken Sök arkivinstitutioner. Hjälpdatabaser för topografisk indelning och förvaltningshistorik finns i fliken Sök orter

Ett flertal institutioner publicerar sökbara arkivförteckningar i NAD samt andra sökmedel.

Grundtanken med arkivdatabasen är att man i ett sammanhang ska kunna återsöka information om arkiv och samlingar som är tillgängliga för forskning i hela landet.

I NAD finns arkivförteckningar från ett flertal arkivinstitutioner. Det finns även sökbara arkivförteckningar och andra sökmedel bifogade som pdf filer. Möjlighet att visa dessa arkivförteckningar eller andra sökmedel genom länk till arkivets titel på egen hemsida eller annan portal finns också. Arkivdatabasen är under uppbyggnad och information om arkiv från nya institutioner tillkommer kontinuerligt. NAD tillhandahåller även ett adressregister över arkivinstitutioner samt hjälpdatabaser för topografisk indelning och förvaltningshistorik

 

Ambitionsnivå för kvaliteten i NAD

Auktoritetskontroller skall så långt det är möjligt vara automatiserade. Resultat av internationella försök på området skall utvärderas och när det är lämpligt anpassas till svenska förhållanden. Manuella kvalitetskontroller skall i första hand vara komplement (efterkontroller) till automatiserade kontroller och i övrigt inriktas på avgränsade områden.

En förutsättning för publicering i NAD är att de arkivförvarande institutionerna följer de standarder som tillämpas för NAD när man levererar data.

Enligt Riksarkivets prioritering vid nystart av NAD beslutades att i ett första steg bör insamlingsarbetet koncentreras till de områden där det sedan tidigare finns upparbetade kontaktnät. Det innebär i första hand regionala och lokala föreningsarkiv samt forskningsbibliotek. De senare driver redan ett samordningsprojekt kring datorstödd arkivredovisning där Riksarkivet deltar (EDIFFAH). I det fortsatta arbetet bör följande prioriteringsordning tillämpas: museer, kommunarkiv, företagsarkiv.

 

Databasens uppbyggnad

Den tekniska plattformen för NAD är det arkivinformationssystem, Arkis, som används inom Riksarkivet. Det består av ett antal separata register som knyts samman genom hänvisningar. Centrum i NAD är registret över arkivbildare (auktoritetsregistret).

Arkivbildarinformationen består av de data som dataleverantörerna skickar till NAD. Av denna information bildas s.k. lokala auktoritetsposter (LP). Eftersom flera leverantörer kan skicka uppgifter om samma arkivbildare (t.ex. Magnus de la Gardie som arkivbildare till arkivbestånd i Riksarkivet och Uppsala universitetsbibliotek) kommer NAD att kunna innehålla flera olika auktoritetsposter för en person. Vid Riksarkivet kan därför en nationell auktoritetspost (NP) skapas, som i förekommande fall binder samman de olika lokala auktoritetsposterna (LP) för en arkivbildare. Alla dessa poster blir sökbara via Internet.
Riksarkivet

Auktoritetsposterna är i sin tur länkade till arkivförteckningar eller till grundläggande information om arkivbeståndet. Denna beståndsinformation har hänvisningar till förvarande arkivinstitution med kontaktuppgifter. Beståndsinformationen kan sedan ha hänvisningar till arkivförteckningar och annan fördjupad information om arkiven.

För leverantörer av data finns en applikation, till vilken man kan leverera data (kontaktuppgifter och arkivinformation) via Internet och från vilken datat läses in i NAD-databasen.

Uppgifter om ämnen och orter hänvisas till Arkis topografiska tesaurus över förvaltningsterritorier och olika ämnestesaurer (under utveckling).