Utgivningsprinciper

  1. Texterna återges som regel efter de färdigställda/expedierade huvudexemplaren ("original"). Där sådana saknas har utkast (koncept), avskrifter eller utdrag använts.
    Textvarianter redovisas bara om de har betydelse för den källkritiska bedömningen eller för tolkningen i övrigt av en handling.
  2. Editionsprinciperna är i allt väsentligt desamma som har tillämpats i tidigare utgivna delar av Oxenstiernaverket (se Herman Brulins sammanfattning i AOSB I:4, s. V):
    • I hälsnings- och avslutningsfrasen bibehålls förlagans radbrytning och ordens placering i förhållande till brevtexten.
    • Interpunktionen moderniseras varsamt, något som ibland får konsekvenser för valet av stor eller liten bokstav.
    • Styckeindelningen bestäms av utgivaren.
    • Sammanskrivning/särskrivning av ord anpassas till modernt språkbruk.
    • Bruket av stora och/respektive små bokstäver moderniseras varsamt, men inte i adress och anteckningar på kuvert och dylikt.
    • Förkortningar upplöses utan att detta markeras särskilt. Vissa stående och ständigt återkommande förkortningar som Kungl. Maj:t, K.B., K.F. och liknande bibehålls eller upplöses bara första gången de förekommer i en text. Vid förkortning genom sammandragning markeras i utgåvan de utelämnade bokstäverna genom kolon.
    • I svenska texter transkriberas ÿ i anslutning till modernt språkbruk som ij eller y; ß skrivs i svenska texter som ss, i tyska texter behålls ß; i latinska texter används inte j utom i personnamn och ortnamn [alltså Illustris, inte Jllustris; abii, inte abij, men Joencopia för Jönköping].
    • I svenska texter skrivs v, w och konsonantiskt u genomgående som v  (alltså haffva i stället för haffwa eller haffua); i latinska texter behålls förlagans bruk av u och v.
    • Datumuppgifter normaliseras och skrivs ut där så behövs, t.ex. 13 8bris Ao 14 skrivs 13 octobris Anno 1614.
    • Strykningar och tillägg markeras, likaså brevmottagarens anteckningar.
    • Luckor och oläsliga ställen markeras med [...].
  3. Dateringarna följer den gamla stilen. Om en förlaga har en avvikande datering anges detta särskilt.
  4. Upplösta chiffer återges kursiverat, antingen inom vinkelparentes (<  >) om det är fråga om utgivarens tolkning, eller utan vinkelparentes om det är mottagarens upplösning.