Nils Larsson

Larsson, Nils, f 20 maj 1877 i Månslunda, Fågeltofta, Krist, f 16 april 1969 i Västerstad, Malm. Föräldrar: åbon Lars Nilsson o Ingår Larsson. Elev vid lägre allm lärov i Ystad 88—91, genomgick kurs vid Rösiöskolan, Ramsjöholm, Svarttorp, Jönk, 97, inköpte egendomen Dala, Västerstad, Malm, 00, drev Skånska lantbruksskolan där 01— 41, landstingsman 10—12, led av AK 14. — Iqml 47.

G 14 juni 02 i Ö Tommarp, Krist, m Mari Andersson, f 5 dec 73 där, f 11 maj 30 i Västerstad, dtr till åbon Anders Månsson o Hanna Månsdtr.

Efter folkskola o tre år vid Ystads läroverk, där han skaffade sig märkligt goda grundkunskaper i tyska, franska o matematik, arbetade L några år vid hemgårdens jordbruk o läste allt som kom i hans väg. När han som artonåring blev ägare till Lantmannens bok, lärde han sig långa avsnitt utantill o greps mäktigt av författaren, jordbruksaposteln J P Rösiös förkunnelse o tro på jordbrukets framtid. 97 blev han elev vid Rösiöskolan på Ramsjöholm, o de lärdomar o intryck han där fick kom att bestämma hans framtid.

L undervisade läsåret 99/00 i matematik, jordbrukslära o naturvetenskap vid en privatskola. Därefter förvärvade han Dala gård i Västerstads socken, där han startade en lantbruksskola med program o ideal liknande Rösiös, möjligen med större utrymme för allmänbildande ämnen, särskilt litteraturhistoria. Den första tremånaders-kursen hade endast tre elever, men hans skola, Skånska lantbruksskolan, med mottot Boken och plogen — världens skönaste vapen, fick ett gott namn, o i huvudkursen 10 år senare deltog 103. De första 8 åren drevs skolan med terminsavgifter o L:s egna till- gångar, senare fick den bidrag från staten o hushållningssällskapet. L hade ännu fram på 30-talet ensam hand om 2/3 av undervisningen, drev ett intensivt o experimentellt lagt jordbruk o var dessutom en av föreläsningsföreningar o korporationer flitigt anlitad föredragshållare. Enligt egna beräkningar höll han under sin aktiva tid 12 000 70-minuterslektioner o 4 600 föredrag. Han föreläste medryckande o alltid utan koncept över vitt skilda ämnen som Viktor Rydberg, Jordbrukets poesi, Rationell svinavel o Snabbräkning. Hjälpt av ett särpräglat visuellt minne återgav han utom en mängd dikter bl a långa avsnitt ur Rösiös skrifter o Fredrik Bööks Resa i Sverige utantill, o han väckte häpnad, när han snabbt o utan hjälpmedel med varandra multiplicerade femsiff-riga tal. 41 tilldelades han statspension, när han p g a ekonomiska svårigheter tvingades lägga ner sin skola, som då hade haft 1 700 elever i huvudkursen.

L skrev lika gärna som han talade o författade något tusental artiklar i fackpress o dagstidningar. Han hade en verklighetsnära men samtidigt romantisk syn på jordbruket o skrev lyriskt om gödselvård o ändamålsenliga redskap. Han ansåg att det fanns enorma utvecklingsmöjligheter för det sv jordbruket om det fick vara i fred för statens "småbruksförödande rationaliserings-kvacksalveri". Flera av hans böcker o broschyrer gick ut i stora upplagor. Av Jordbrukets grundlinjer trycktes 100 000 ex, av läroboken i jordbruksgeometri 33 000 o av Sif-ferleken, som ställer stora krav på den som skall följa de i boken anvisade genvägarna för snabbräkning, 16 000 ex. Stor spridning fick också hans stridsskrift mot Ludvig Nordströms Lort-Sverige. Han uppger själv att den författats i stor vrede o fäller i den lika hårda domar över Nordström som denne i sina radioföredrag fällt över hygienen på Skånes landsbygd. För allvarligt politiskt engagemang saknade L både tid o håg. Två år var han liberal landstingsman men gav upp sitt mandat o bröt med partiet, när han inte fick stöd vid en motion om stipendier för deltagare i jordbrukskurser, o som riksdagsman sommaren 14 representerade han närmast högern.