Benedictus Christierni Hedræus

Hedraeus, Benedictus Christierni, f 1608 i N Öxnäs, Högsäter (Älvsb), d 4 jan 1659. Föräldrar: smeden Kristiern Bengtsson o Brita Larsdtr. Inskr vid UU 11 mars 31, deltog vid befästn:arb i Livland 38, k stipendiat för fortifikationsstudier i Nederländerna 31 mars 41, inskr vid Leidens univ 2 okt 41 o 1 aug 44, k fullm att driva instrumentverkstad i Sthlm 20 mars 48 (materialanslag 23 mars), prof i praktisk matematik vid UU 3 jan 49, fullm att där inrätta o leda instrumentverkstaden 14 april 49, prof i matematik där 57.

G 1) 12 aug 49 m Barbro Isaksdtr Giers, f 6 sept 27 vid Kopparberget, d 15 april 50, dtr till bergsmannen Isak Nilsson (Swedberg) o Barbro Eggertsdtr; 2) 24 juni 52 m Barbro Andersdtr Brun, f 25 i Danmark (Upps), d 23 mars 88 i Uppsala, dtr av kh o fältsuperintendenten Andreas Thorstani Holmdalius o Elisabet Knutsdtr.

H är jämte Georg Stiernhielm den förste betydande konstruktören av astronomiska och geodetiska instrument i Sverige, även om mystikern och fornforskaren Johannes Bureus i sina anteckningar från 1600-talets början framstår som föregångsman på detta område. H var dessutom initiativtagare till och ledare för den första reguljära tillverkningen av vetenskapliga instrument i vårt land.

Internationellt känd blev H genom sitt 1643 tryckta arbete på latin om konstruktionen och bruket av ett astrolabium (en graderad cirkelbåge med vridbar diopterlinjal) och en astronomisk kvadrant. Han försåg instrumenten med en vidareutveckling av hos P Vernier 1631 beskrivna nonier, varigenom en ökad precision vid avläsningen möjliggjordes. På astrolabiet kunde enligt H själv avläsas varje bågminut och på kvadranten varje sekund. Det beskrivna astrolabiet tillverkades av instrumentmakaren i Utrecht J Sneewins, leverantör av instrument även till Georg Stiernhielm. H:s idéer anammades genast av en av samtidens största astronomer, J Hevelius. Ytterligare ett vetenskapligt samband med Hevelius är känt: H:s observationer av månförmörkelsen 24 mars 52 torde ha förmedlats till den berömde astronomen via drottning Kristinas läkare P Bourdelot.

Enligt sin förste biograf (Sundel 1659) skall H efter återkomsten från studieresorna ha undervisat drottning Kristina i astronomi. H:s resestipendier hade motiverats med behovet av fler svenskar med kunskap i befästningskonsten och i Uppsala utbildade han blivande tjänstemän inom fortifikationen. Han annonserade också föreläsningar i praktisk geometri, bruket av astronomiska och geodetiska instrument, kartografi m m. Vid sidan av professuren och ledningen av instrumentverkstaden hann H även ta initiativ till stadens första astronomiska observatorium, ett torn med en större kvadrant i hans eget hus vid hörnet av Johannes- och Övre Slottsgatorna. Flera av hans instrument användes vid universitetet ännu några decennier in på 1700-talet. Ett annat bevis för uppskattningen av H:s insats långt efter hans död är att delar av arbetet om astrolabiet och kvadranten utnyttjades av Å Rålamb för dennes Adelig öfvning (kap Om astrolabii geometrici bruuk i tom 1, 1690, är en förkortad översättning av motsvarande parti i H:s verk).

Genom sin bror Tomas Kristiernsson, lantmätare och markscheider vid Stora Kopparberget, kan H ha spelat en viktig roll för introduktionen av en ny mätteknik i gruvor. Brodern arbetade med astrolabium i gruvan redan 1646. H kan ha förmått honom att använda denna metod, som vid kontinentens bergverk är vanlig först på 1740-talet.