Joachim Lillienhoff

Lillienhoff, Joachim (före adl Potter), f 8 febr 1630 i Nyköping, d 27 febr 1676 i Sthlm (själaringn 28 febr i Kat). Föräldrar: guldsmeden Peter P o Elisabeth Danck-wardt. Handelsstudier i Nederländerna 42—43, anställning i Amsterdam 44, kamrerare i kommerskoll 51, sänd till Riga för att organisera tullväsendet där 56, kämnär i Sthlm 14 maj 63, burskap som köpman där 15 maj 63, led av myntkommissionerna 2 nov 63 o 18 sept 66, kommissarie i kommerskoll 16 mars 65—68, eo rådman i Sthlm 11 okt 65, ord 67, led av borgarståndet vid riksdagen 68 o av ridd o adeln vid riksdagarna 72 o 75, adl 19 sept 68, bankokommissarie 21 sept 68, assessor i kommerskoll 28 juni 73, deltog i ambassaden till Moskva 73 (k brev 28 juni o 13 aug).

G 1 nov 1655 i Sthlm, Nik, m Petronella Lohe, f 1635, d 1694, begr där, Kat, dtr till handelsmannen Henrik L o Jakobina von der Plaes.

L var född i Nyköping o son till den från Tyskland invandrade guldsmeden Peter Potter. Sin utbildning fick han i Nederländerna. Som tolvåring sattes han i handelslära i Rotterdam o fick två år senare anställning i Amsterdam, först hos stadens nota-rius publicus o senare på borgmästare L Troops handelskontor. Efter återkomsten till Sverige blev han 1651 kamrerare i det nyinrättade kommerskollegium. På kollegiets uppdrag återvände han till Nederländerna 1654 för att förmå dugliga hantverkare att emigrera till Sverige. 1656 sändes han till Riga för att organisera tullväsendet där.

1663 antogs L till kämnär vid Sthlms stads kämnärsrätt, fick samtidigt burskap som köpman i staden o blev snart rådman. Tillsammans med överståthållare Claes Tott drog L 1666 upp riktlinjerna för en omorganisation av Sthlms barnhus, som skulle omvandlas till en plantskola för hantverk o manufakturer. L föreslog att en förmyndarkammare skulle inrättas efter holländska förebilder. Den skulle förvalta omyndigas medel o använda dem för att finansiera tillverkningen av lyxvaror i barnhuset.

L bildade ett handelsbolag med Henrik Thuen, adlad Rosenström. Samarbetet varade till 1670-talets början. L blev en av Sthlms förmögnaste köpmän o ägde flera stora jordegendomar, bl a Fullersta i Huddinge, Sth. Genom sin hustru blev han ägare till Länna bruk i Södermanland, o handelsbolaget Potter & Thuen ägde hemman o masugn i Norrbärke o Grangärde, Kopp.

L hörde til de större skeppsägarna i Sthlm o var också medintressent i flera av de kompanier som på 1660-talet hade ensamrätt att driva handel med vissa varor, t ex tjärkompaniet, sockerkompaniet, Västerviks skeppskompani (Stora saltkompaniet) o Ostindiska kompaniet. Han var också en av de "kopparkontrahenter" som under några år övertog kronans andel i Falu koppargruvas avkastning. Delägarna i dessa kompanier var ofta samtidigt stora kreditgivare, o Potter & Thuen förmedlade under 1660-talets senare del betydande lån till kronan. Sannolikt gav deras stora export dem goda kontakter med den holländska kreditmarknaden.

L var en av de stockholmska storköpmän som använde den palmstruchska banken för sin kassahållning. Han hade stora summor innestående på sin räkning o använde sig i sina affärstransaktioner i stor utsträckning av checker som han drog på banken. Banken råkade i en kris 1663, sedan den inte kunnat lösa in sina utelöpande kreditivsedlar. L medverkade vid bankens omorganisation o erbjöd sig tom att tillsammans med Börje Cronberg överta ledningen efter Johan Palmstruch. De villkor L ställde var dock alltför hårda, o 1668 övertogs banken av riksens ständer. L var då en av Sthlms riksdagsmän i borgarståndet o blev medlem av det utskott som utarbetade bankordningen. L:s insatser i detta sammanhang var betydande. På riddarhusets förslag adlades han o valdes omedelbart av adeln till kommissarie i Riksens ständers bank.

1665 hade L utnämnts till kommissarie i kommerskollegium. Han skulle vara kommissarie för handeln på samma sätt som Jean de la Vallée var det för manufakturerna o Olof Rudbeck för jordbruket. Samtidigt utsågs inte mindre än åtta eo kommissarier utan lön. De skulle delta i kollegiets arbete när så behövdes o ge ämbetsverket en bättre kontakt med näringslivet. Tidigare hade kommerskollegium kritiserats för att det inte bestod av "personer som äro förfarna köpmän som handelen av grunden förstodo". Särskilt L deltog flitigt i kollegiets överläggningar, o vid det engelsk-holländska sjökrigets utbrott 1665 föreslog han, att fartyg som köptes från Nederländerna skulle få samma nedsättning i tullen som fartyg byggda i Sverige. Sverige skulle på så sätt få en handelsflotta som var tillräckligt stor för att trygga importen under kriget.

1673 blev L assessor i kommerskollegium o följde som expert på handelsfrågor med Gustaf Oxenstiernas legation till Moskva. Under sin vistelse i Ryssland skaffade sig L utförliga uppgifter om handelsvägar o bergverk. Den för sv handelspolitikjust då aktuella frågan om hur den ryska handeln i ökad utsträckning skulle kunna dras över sv hamnar i stället för över Arkangelsk ansåg L inte kunna lösas genom en förändrad sv tullpolitik. Det enda effektiva medlet vore att spärra Arkangelsks hamn.

1667 inköpte L en tomt på Södermalm öster om Fatburssjön, som låg ungefär där Medborgarplatsen ligger idag. Här lät han uppföra ett palats "med pilasterindelad fasad i den holländska klassicismens stil, säteritak och en fintrappa vid huvudentrén åt Götgatan" (Munthe, s 102). Arkitekt var Johan Tobias Albinus, o huset är nu ett märkligt minnesmärke från 1600-talets Södermalm.