N Gustaf Lagerheim

3 Lagerheim, Nils Gustaf, f 18 okt 1860 i Sthlm, Klara, d 2 jan 1926 i Djursholm. Föräldrar: byråchefen Nils Olof L o Emma Gustava Landergren. Mogenhetsex vid Sthlms gymn 20 maj 80, inskr vid UU ht 80 o 82—85, vid StH 81, vid univ i Berlin 86, i Freiburg 87—89 o i Montpellier 89, assistent vid polytekn skolan i Lissabon 1 juli 89, prof i kryptogami o dir för botan trädgården vid univ i Quito 89, konservator vid museet i Tromsö 23 nov 93, prof i botanik vid StH 4 nov 95—25, led av styr för Farmaceutiska inst 01—21, ordf i Botan sällsk i Sthlm 15— 19. — Fil hedersdr vid UU 6 sept 93, LVA 09, LLA 15, LVS 22.

G 30 sept 90 i Panama m Cécile Julie Berthe Devéria, f 30 sept 62 i Walthamstow, Essex, England, d 17 juni 42 i Djursholm, dtr till grosshandl Paul Constant D o Emily Shepherd.

I sina botaniska studier under skoltiden hade Gustaf L fått stöd o uppmuntran av sin far o farbror — båda drivna amatörbotanister — o sin lärare floristen K F Thedenius. Han hade ett ovanligt handlag med mikroskopet, skarpa ögon o kombinationsförmåga. Därtill kom ett utpräglat minne för former; under ledning av F Kjellman specialiserade han sig tidigt på kryptogamernas mikrobiologi. Han fick under närmare ett år speciell undervisning i mikroskopering o preparatbehandling av prof V Wittrock i Sthlm men studerade f ö botanik o i någon mån astronomi i Uppsala fram till 85. Under denna tid publicerade han flera rön, bl a i VA:s skrifter.

L tycks ha kämpat mot en besvärlig "tentamensskräck" o lämnade Uppsala utan någon examen för att 86 resa till Berlin, där han studerade bakteriologi för R Koch. Han hade hoppats att med stöd av sina tryckta uppsatser kunna bli Dr phil i Leipzig, men när detta misslyckades, fortsatte han de närmaste åren sina studier vid univ i Freiburg o Montpellier. Han läste botanik o kemi o publicerade uppmärksammade notiser om tidigare okända parasitsvampar, som han funnit vid exkursioner i de båda städernas omgivningar. 89 var han en kort tid botanisk assistent vid polytekniska skolan i Lissabon för att s å i Quito få tjänst som prof i kryptogami o chef för stadens botaniska trädgård. L grep sig ivrigt an med sin uppgift, lärde sig spanska, rustade upp den vanvårdade trädgården o organiserade ett modernt bakteriologiskt laboratorium. Han hann dessutom med vidsträckta forskningsresor o undersökningar av kakaoträdets sjukdomar.

Svåra malariaanfall o osäkra politiska förhållanden drev honom emellertid att lämna Ecuador, o på hösten 93 blev han konservator i Tromsö, där han utom de obetydliga botaniska samlingarna vårdade museets kollektioner av däggdjur, fåglar o mineral. L:s vetenskapliga produktion hade då resulterat i ett hedersdoktorat i Uppsala. Särskilt imponerade hans upptäckt av kalkborrande alger o hans ekonomiskt betydelsefulla undersökningar av parasitsvampar, o 95 utsågs han till prof i botanik vid StH. Här arbetade L på att rusta upp den förfallna botaniska institutionen o skaffa instrument o den materiel som var nödvändig för undervisning i botanisk bakteriologi o kryptogami. Han o hans lärjungar forskade nu under en följd av år i grönalgernas systematik, o resultatet blev bl a en av hans finländske lärjunge A Luther författad avhandling, i vilken uppställdes en självständig grupp av gulgröna alger (Heterocontae). Då botanikundervisningen vid StH fick rykte att vara ensidig, sökte L avvärja kritiken genom att under åtta terminer föreläsa över fanerogamsystematik, o när den botaniska institutionen 09 flyttades till Drottninggatan, anlades efter hans anvisningar o som en nyhet för Sverige ett takväxthus, som med sina tropiska växter blev populärt hos allmänheten.

L:s föreläsningar var torra o fåtaligt besökta, men hans vänliga tillgänglighet utanför föreläsningssalen, hans enorma kännedom om botanisk litteratur o hans uppslagsrikedom gjorde honom till en uppskattad lärare o handledare. Hans handlag med mikroskopet o förtrogenhet med allt som hörde till det mikrobiologiska området gjorde att hans tjänster togs i anspråk på skiftande områden. Kvartärgeologer anlitade honom för bestämning av mikrofossil, o han gav speciell undervisning för tjänstemän vid SGU i botanisk undersökning av jordarter. Den viktiga s k pollenanalytiska metoden, som senare fulländades av L v Post, utgick från ett uppslag av L — Metoder för pollenundersökning i Botan notiser 02 — liksom flera sinnrika tillvägagångssätt vid framställning av mikroskopiska preparat.

För allmänheten var L känd som medarbetare i Nordisk familjebok — han skrev eller bearbetade omkr 1 000 artiklar i andra upplagan — o som vetenskaplig detektiv. I tidningsartiklar redogjorde han för Sthlms rågmjöl, gatudamm o köttfärs, o myndigheter vände sig till honom, när man misstänkte förfalskning av livsmedel, kryddor o konstverk eller när man önskade mikroskopisk analys av Swedenborgs kvarlevor o den heliga Birgittas kista. I flera fall stod han som garant för olika livsmedelsfirmors produkter, vilket gav honom goda biinkomster. Under sina sista levnadsår arbetade L med en stort upplagd undersökning av parasitiska rostsvampar i syfte att med hjälp av dem få en inblick i deras värdväxters härstamning o systematik. Flera kryptogamer är uppkallade efter L, o själv har han beskrivit tio nya släkten i sina 50 algologiska uppsatser o nio i sina 60 mykologiska.