J Hugo Lagerström

Lagerström, Josef Hugo, f 3 mars 1873 i Sthlm, Joh, d 21 mars 1956 i där, Kungsh. Föräldrar: skomakarmästaren Carl Olof Långström L o Sara Christina Norberg. Boktryckarlärling vid Stellan Ståls tryckeri i Sthlm 87, sättare vid Centraltryckeriet där 88, studieresor till Tyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike o England 97—98, faktor vid Iduns k hovboktryckeri 99—03, grundade tills med brodern Carl L boktryckerifirman Bröderna Lagerström 03, sekr i Michaelisgillet 05—55, VD för ab Bröderna Lagerström 24 okt 06—44, ordf i Konsthantverkarnas gille 06—31 (HedL 31), skattmästare i Fören för bokhantverk 06—10, föreståndare för Yrkesskolan för bokhantverk 07—11 (ordf i dess styr o inspektor 11—34), led av styr för Sv boktryckarefören 11—45, av Boktryckarekammaren 13—15, av Sv slöjdfören 14—34 (led av dess arbetsutsk 16—31), VD för ab Bröderna Lagerströms litogr anstalt 16 juli 19—44, skattmästare i Sv yrkesskolefören 23—45, ordf i Sv ex-librisfören 34-5. — Iqml 33.

G 3 okt 96 i Sthlm, Maria, m Ida Adamsky, f 7 nov 64 i Newark, N J, USA, d H aug 40 i Sthlm, Kungsh, dtr till Abraham A o Cecilia Winning.

Med stöd av statsstipendier för yrkesutbildning bedrev Hugo L studier inom typografyrket i Tyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike o England 97 o 98. Vid hemkomsten fick han anställning som sätterifaktor på Iduns k hovboktryckeri. Tekniken var på den tiden lika i alla länder — i princip praktiskt taget densamma som på Gutenbergs tid — o det blev därför typografins utformning, typsnittens användning o sidans komposition som L studerade i de olika länderna. Hans lidelsefulla intresse för bokkonsten resulterade i att han kort efter hemkomsten startade en facktidskrift, Nordisk boktryckarekonst, som med hans dåv chefs o närmaste förmans tillstånd o även ekonomiska stöd utkom med ett provhäfte hösten 99.

03 var tiden mogen för L att starta ett eget företag tillsammans med brodern Carl under namnet Bröderna Lagerström, ombildat 06 till ab. 05 utökades företaget med ett förlag o 19 med en litografisk avdelning med nottryck som specialitet jämte ett notstickeri — enligt tillgängliga uppgifter det första i Sverige. Brodern Carl avled 25, varefter L förvärvade dennes aktier i bolaget. L var VD alltsedan starten o till 44, då hans två söner, vilka redan sedan 20-talet varit verksamma i företaget, övertog ledningen. S å som tryckeriet startades påbörjade L utgivningen av läroböcker under rubriken Nordisk boktryckarekonsts fackbibliotek. Den första var Formatläran (03), följd av Typografisk rättskrivning (07). Sedermera har ett tjugotal titlar utkommit, vilka alla varit av stor betydelse för utbildningen inom yrket. 24 började L utge en för den grafiska industrin värdefull o praktisk publikation, Svensk grafisk årsbok, innehållande förutom artiklar i aktuella ämnen även uppgifter om organisationer, institutioner, företag, leverantörer m m inom denna industri.

Planer på att inrätta en typografisk yrkesskola hade framlagts av Sv boktryckareföreningen vid sekelskiftet, o genom en donation på 15 000 kr från Stiftelsen Lars Hiertas Minne 01 möjliggjordes till en början en blygsam kurs i sv språket, aritmetik, frihandsteckning o linearritning för typograflärlingar vid Tekn skolan i Sthlm. 06 tillsattes en styrelse. Yrkesskolan för bokhantverk kom i gång 07, o L blev dess förste föreståndare. Han var en uppskattad lärare i teoretisk typografi, bokstavskunskap, formgivning m m o startade också utgivandet av skolans serie rörande bokhantverk, inledd av tvenne monografier, om Lars Johan Hierta som boktryckare, förläggare o tidningsutgivare o om Peter Momma som stilgjutare.

Vad som kanske främst skapade L ett välkänt o aktat namn ej blott inom Sverige var hans insatser inom bokkonsten. Hans studier av äldre bokkonst gjorde honom väl förtrogen med denna o särskilt med det venetianska renässanstrycket, vilket — säger L i en artikel — varit inspirationskälla under hela hans verksamhet. Naturligt var därför att den engelske föregångsmannen inom bokkonsten William Morris blev en förebild för honom. Morris ville röja upp i den engelska typografiska snårskogen, o L sökte göra något liknande i Sverige genom att åstadkomma en nationell sv bokkonst. Han var en av de första som accepterade o i sina alster omsatte de lärdomar som kunde hämtas från funktionalismen sådan den tog sig uttryck i sthlmsutställningen 30, i vars anordnande han medverkade såsom ledamot av bestyreisen. L har genom sina tryckalster kunnat sägas bilda skola. Många boktryckare har tagit hans typografi som förebild.

Både förläggare o boktryckare tillgrep ej sällan en speciell form av bokproduktion — den subskriberade — under medverkan av bokkonstnärer o illustratörer. Dessa påkostade böcker trycktes vanligen på handgjort papper o ibland i numrerad upplaga. Den förste konstnär som L anlitade för ett sådant uppdrag var Arthur Sjögren för utgåvan av Strindbergs Antibarbarus 06. Upplagan omfattade 299 ex o var bunden i ett rikt dekorerat skinnband. Sjögren medverkade även i en rad av L:s tryckeriproducerade bibliofilupplagor, bland vilka kan nämnas Sveriges rikes grundlagar, Mästerstycken ur Sveriges litteratur, Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken, Gamble grefve Peer Brahes Oeconomia eller Huuzholdz-Book m fl. Även samarbete med en rad andra konstnärer inleddes. Bland dessa kan särskilt nämnas Sigge Bergström, Greta Sellberg, Leon Welamsson o Olle Hjortzberg, vilken bl a fick i uppdrag att utföra dekoren till Den svenska psalmboken (13) samt till en ny bibelutgåva, Gustaf V:s kyrkobibel. Initiativet till utgåvan togs av L.

Som ett utslag av L:s stora humanistiska intresse kan nämnas hans medverkan vid bildandet av Michaelisgillet 05 tillsammans med ett antal framstående akademiker. Gillet tog till sin främsta uppgift att låta till svenska översätta o trycka Olaus Magnus Historia de gentibus septentrionalibus, o L blev redan vid starten gillets sekreterare, en uppgift som han med stort intresse skötte till 55. Det märkliga bokverket utkom i fyra delar 09, 12, 16 och 25. En kompletterande diger kommentardel utkom 51.

L:s konstnärliga intresse tog sig bl a uttryck i hans medverkan vid stiftandet av Konsthantverkarnas gille 06, där han var verksam som ordf fram till 31. Han tog initiativet till utgivandet av dess årspublikation Svensk nyttokonst. För att söka höja o utbreda intresset för gott bokhantverk o god bokkonst var L även medstiftare av Föreningen för bokhantverk 06. — En konstart som tilldrog sig L:s speciella intresse var exlibriskonsten, o 34 blev han medstiftare av Sv exlibrisföreningen, vars ordf han var i många år. 43 utgav L det över 500 sidor omfattande verket Sv bokhantverkares exlibris, märken och signeter, som förutom avbildningar innehåller en bokhistorisk krönika.

Med sin rika personlighet, sin starka framåtanda, sin arbetskapacitet, sitt gedigna yrkeskunnande o sin förtrogenhet med bokkonstens historia samt genom att såväl i sin produktion som i skrift, föredrag o lektioner presentera sitt kunnande kom L att synbart påverka den samtida o även den efterföljande bokkonsten.