Laurin, släkter

Laurin, släkter.

1 Den länge mest kända släkten L uppgavs på 1700-talet (Kryger) härstamma från en i slutet av 1500-talet från Frankrike inflyttad Laurent L, som skulle ha blivit ståthållare på Stegeborgs slott o begravts i Söderköping. Senare har visats (Kinberg), att den i Söderköping begravne stamfadern hette Lasse Olofsson (d 1606) o var fogde i Hammarkind o Skärkind, Ög, 1578—87, i Memming o Skärkind 1588—90 o åter i Hammarkind 1598—99. Åtminstone 1593—96 o 1604—05 vikarierade han som häradshövding i Hammarkind. Uppgiften (Kinberg), att han kom från Skottland, härrör från att han med orätt (se Elgenstiernas ättartavlor) ansetts som far till den i Skottland födde o med namnet Lagergreen adlade majoren Johan Lowrie eller Lauri (s 108).

Lasse Olofsson var far till de i Wittenberg utbildade kontraktsprostarna Laurentius Laurinus (f 1573 eller 1577; d 1655 eller 1656) i Häradshammar, Ög, känd som psalmförfattare, o Daniel Laurentii (1586— 1640) i Vadstena. Son till den förre var kontraktsprosten Laurentius Laurinus (1613—72) i Söderköping som var rdgm 1650, 1658, 1660 o 1668. Hans stambok finns i UUB. Hans son Johan L (f 1643 eller 1645; d 1698) var verksam i holländsk tjänst bl a i Ostindien o på en flotta mot Smyrna. Återkommen till Sverige vid krigsutbrottet 1675 deltog han i försvaret av Carlsburg vid Bremen (jfr bd 19, s 366), blev 1676 kommendant på Gullberg o 1677 major o kommendant på Nya Älvsborg. Han adlades 1678 med oförändrat namn. L blev kommendant på Hedvigsholms skans vid Marstrand 1679, överstelöjtnant 1691 o överste 1693. 1693—98 var han kommendant i Marstrand. 1686 hade L köpt säteriet Kolstad i Risinge, Ög. Han dog barnlös.

L:s bror kontraktsprosten Christopher Laurinus (1642—1702) i Törnevalla, Ög, var far till Nils L (1697—1751), som deltog i slaget vid Helsingborg 1710 o de norska fälttågen 1716 o 1718. Han blev kapten 1732 o kom genom sitt äktenskap i besittning av säteriet Berg i Berg, Kron, som han 1734 fick k brev på att få inneha, ehuru han ej var adelsman. Hans son löjtnant Anders Christopher L (1718—88) kom genom sitt äktenskap i besittning av säteriet Björnskog i Hultsjö, Jönk, o blev 1770 adelsman genom adoption på sin svärfars på manssidan utdöda adliga ätt Klöfverfelts namn. Denna adliga släktgren torde ha utdött på manssidan med en av hans söner.

Johan L:s o Christopher Laurinus farbror rådmannen i Sthlm Johan Larsson Laurinus (1609—86) var far till sedermera regeringsrådet i Pommern Magnus L (1666—1736) o sedermera löjtnanten Edward L (f 1669), vilka 1691 resp 1694 adlades med namnet Lagerström (s 175).

Dessas äldre bror överinspektören över sidenmanufakturierna Johan L (1663— 1724) var far till Johan L (1693—1758), som deltog i slagen vid Helsingborg 1710 o Gadebusch 1712, försvaret av Wismar 1712—16 o norska fälttåget 1718 samt blev regementskvartermästare så. Från 1737 till sin död var han häradshövding i Gotlands södra härad, vilket ämbete 1763—78 innehades av hans son Eric Gustaf L (1735— 1800). Den sistnämnde var farbror till kh Johan Carl L (1790—1829) i Klinte, Gotl, o kusin till med dr Carl Gustaf L (1737—73) i Falun. En annan kusin, kontraktsprosten teol dr Gustaf L (1732—1801) i Hejde, Gotl, var i äktenskap med en syster till Eric Gustaf L far till kh Johan Philip L (1765— 1854) i Burs, Gotl, som var rdgm 1810 o blev teol dr 1818 o kontraktsprost 1831. Dennes son Carl Johan Oscar L (1813—53) var under studietiden en av ledarna för Uppsala studentkårs allmänna sångförening. Carl L blev magister 1842, lärare vid Visby lärdomsskola 1846 (vikarie från 1843) o musikdirektör s å. I Visby grundade L en sångförening 1844. Han är även känd som kompositör av romantiskt färgade solosånger o manskvartetter. På grund av bröstlidande reste L 1852 till Brasilien, där han dog i Bahia av gula febern.

Carl L:s farbror advokatfiskalen i Svea hovrätt Eric Peter L (1766—1828), som 1809 fick lagmans n h o v, är känd genom sina konflikter med Hans Järta o med kh C C Lilljenwalldh i Maria församling i Sthlm. Dennes son grosshandlaren Gustaf Philip L (1808—59) i Sthlm gifte sig med en brorsdtr till P A Norstedt, grundaren av bokförlaget P A Norstedt & Söner. Deras son Gustaf (Gösta) Leonard L (1836—79) anställdes 1856 i denna firma o blev 1860 delägare i företaget, som han efter P A Norstedts son Carls död 1862 övertog tillsammans med sin kusin Emil Norstedt. Sedan den sistnämnde 1869 lämnat firman, upptog Gösta L som bolagsman sin yngste bror, Albert L (1842—78), som så blivit fil dr i Uppsala på en avhandling om språket i den medeltida engelska översättningen av en fransk dikt. Gösta, som 1875—79 var ledamot av Sthlms stadsfullmäktige, skötte främst den tekniska ledningen av firman, boktryckeriet o stilgjuteriet, medan Albert övertog ledningen av själva bokförlaget. Sedan den senare dött i lungtuberkulos, efterträddes han som bolagsman av den tredje brodern, civilingenjör Carl L (1840—1917), som tidigare varit delägare i en snickerifabrik i Uddevalla men nu övertog ledningen av stilgjuteriet. Då även Gösta L inom kort dog i lungtuberkulos, blev Carl L chef för hela firman, o sedan denna ombildats till ab, var han kassadirektör 1879—1909. Söner till Gösta L var skriftställaren Carl Gustaf Johannes L (L 1) o konstsamlaren Thorsten Olof L (L 2). Systerson till dem är prof emeritus Jan Waldenström. 2—3 Se särskilda släktartiklar nedan s 396 o 400.

4 Fiskaren Lars Edvard Niklasson (1838—83) i Grundsund, Göt, var far till Laurentius (Lars) L (1869—1955), som 1899 grundade Lysekils mekaniska verkstad (fr 1919 Skandiaverken) o 1916—31 var norsk vicekonsul i Lysekil samt senare uppfann en fiskfileteringsmaskin. Son till honom är fd överingenjören i krigsmaterielverket Arvid L (f 1901).