Johan A Leffler

2 Leffler, Johan Anders, brorsons son till L. 1, f 8 juni 1845 i Gbg, Domk, d 24 maj 1912 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: mäklaren Johan Albrecht L o Maria Theresia Hegardt. Studier vid h elementarlärov i Gbg, studentex vid UU 13 maj 63, inskr där 15 maj 63, naturvetensk studier i Geneve o Paris ht 65—vt 66, extralär i naturhist vid nämnda lärov vt 67 (tf 30 jan 67), drev egendomen Stavlösa,. Orlunda, Ög, 69—74, inskr vid univ i Leipzig 74, Dr phil där våren 76 (muntlig ex 23 maj 76), höll föreläsn:ar i Gbg bl a i nationalekonomi på uppdrag av Gbgs undervisn:-fond vt 78—vt 79, vt 80 o ht 86, gav ensk undervisn i Gbg samma tid o vt 81, huvudlär i botanik vid Gbgs realgymnasium ht 79—vt 80, led av 1881 års postsparbanks-komm dec 81—dec 82, av styr för postsparbanken från 83, dir i Arbetarringens bank 83—86, sekr vid Lorénska stiftelsen från 85, led av FK 86—88 (led av tillf utsk 87), tf lär i nationalekonomi vid StH läsåren 88— 89 o 89—90, vt 92—vt 95 o ht 99—vt 02, sekr i Försäknfören 90—10, i riksdagens; särsk utsk nr 2 91, extra lär i nationaleko- rtomi o näringslagstiftn vid KTH från 7 juni '92. — LVVS 78.

G 20 juli 69 i Gbg, Domk, m Elisabeth (Betty) Kristina Dymling, f 6 nov 46 där, ibid, d 31 juli 73 på Stavlösa, dtr till grosshandl Carl Johan D o Laura Mathilda Gullbrandsson.

Johan L växte upp i ett förmöget gbgshem. Han visade tidigt studiebegåvning o sändes till Uppsala, där han läste naturvetenskapliga ämnen, främst botanik. Av hälsoskäl tvingades han till utlandsvistelser men fortsatte studierna, bl a i Paris o Geneve, o kunde därtill f örkovra sig i språk. Med anledning av sin bräckliga hälsa beslöt L att ägna sig åt lantbruk o inköpte gården Stavlösa i Vadstenatrakten. Här bidrog han till att utveckla sockerindustrin o betodlingen, som några årtionden senare fick betydande omfattning i denna del av Östergötland.

Efter hustruns död 1873 lämnade L den direkta befattningen med jordbruket. Han begav sig ånyo till utlandet, närmast för att ta del av en ny metod för sockerfabrikation. Han drogs emellertid till studier i ekonomi o fick teoretisk utbildning vid univ i Leipzig 74—76 under bl a prof W Roscher, känd som grundare av den historiska skolan inom nationalekonomin. Studierna resulterade i en drsexamen i jordbruksvetenskap, nationalekonomi o botanik samt en avhandling om de sv sedelbankerna. Av betydelse för L blev också hans kontakter med medlemmarna i den nybildade Verein fur Sozialpolitik. Dessa s k katedersocialister ivrade, enl L:s egen karakteristik, för grundliga sociala o ekonomiska reformer, delvis genom aktivt statsingripande, men stod ifråga om den enskilda äganderätten i opposition mot de egentliga socialisterna. L:s studier o utlandskontakter skulle snart ge honom ett rikt verksamhetsfält som föreläsare i nationalekonomi o idéspridare inom kreditväsen o socialpolitik, områden där behovet av kvalificerad kunskap var stort i det dåtida Sverige.

L kallades hösten 77 till Gbg som föreläsare i nationalekonomi för den Renströmska fonden o arbetade nu också på en lärobok, avsedd att användas i anslutning till föreläsningarna o vid akademiska studier. Ett unikt tillfälle att komplettera sina teoretiska kunskaper med erfarenheter av tillämpad ekonomi fick L, då L O Smith — i färd med att formulera ett socialt program — gav honom i uppdrag att i de större europeiska länderna studera arbetarförhållanden med särskilt sikte på arbetarnas strävanden till självhjälp. L företog nu resor till Väst- o Mellaneuropas länder o tog del av olika sätt att stärka industriarbetarbefolkningens ekonomi (avlöningsreformer, kooperation, utspisningsorganisation med ångkök, sparbanksväsen, försäkringsväsen t ex vid det engelska arbetarförsäkringsbolaget Prudential etc). Efter hemkomsten 81 väckte han med några tidningsartiklar intresset för en sv motsvarighet till den engelska postsparbanken. En statlig fem-mannakommitté med L som ledamot o sekreterare tillsattes för att utreda frågan. Kommittéarbetet ledde till att postsparbanken kunde börja sin verksamhet med 84 års ingång. L utsågs till ledamot av styrelsen, ett uppdrag som han behöll under hela sin levnad.

81 kunde L ge ut läroboken i nationalekonomi. Året därpå organiserade han i samarbete med sin släkting prof Mittag-Leffler o bankdir J H Palme livförsäkringsbolaget Victoria, planerat för restriktiv utdelning på aktiekapitalet. — L hade även intresserat L O Smith för konsumentkooperationen. När förelöpare till denna rörelse uppträdde i Sverige, tog Smith med L:s medverkan 83 initiativ till en bank för arbetare. Denna kunde såsom ab Arbetarringens bank s å inleda verksamheten med L som direktör. Avsikten var att tillgodose kooperationens behov av ekonomiskt underlag, men anslutningen blev inte den väntade. Då man efter några år måste redovisa förlust o efter uppgivande av de kooperativa funktionerna rekonstruera företaget, avgick L i maj 86.

85 invaldes L i FK för Gbgs o Bohus län. I riksdagsarbetet företrädde han en liberal o frihandelsvänlig inställning men trädde tillbaka redan 88 för att under återstoden av sitt liv koncentrera sig på utbildning, forskning o skriftställen. Han var 88—02 under skilda perioder lärare i nationalekonomi vid Sthlms högskola o undervisade från 92 i nationalekonomi med näringslagstiftning vid Tekniska högskolan.

L hade som sekreterare i den Lorénska fonden inflytande på fördelningen av dess medel, som under 90-talet verksamt bidrog att främja de ekonomiska o sociala studierna i landet. Han var också utgivare av fondens skriftserie o vårdare av dess omfattande samhällsvetenskapliga boksamling. Liknande uppgifter hade han i Försäkringsföreningen, där han var sekreterare o redaktör för dess tidskrift.

Genom egna undersökningar bidrog L till kännedomen om arbetsförhållandena inom industrin, t ex med utredningarna om löner enligt vinstandelssystem (93) o om industriarbeterskornas löner o levnadsförhållanden (97). Dessa ledde till att han fick kommerskollegii uppdrag att leda den undersökning av bageriindustrin (publ 99), vilken betecknats som inledningen till sv socialstatistik. Han fortsatte också att genom flitigt medarbetarskap i tidskrifter, uppslagsverk o dagspress behandla ekonomiska problem o att i handböcker popularisera den nationalekonomiska vetenskapen. Representativa är uppsatserna i Ekonomiska samhällslifvet, ett flertal artiklar i Ekonomisk tidskrift samt handboken Nationalekonomiens grunddrag (02). I sin ekonomiska teori visar L knappast någon vetenskaplig originalitet men återger med betydande kunskaper, omdöme o doktrinär obundenhet de aktuella lärosatserna. I den debatt som mot sekelskiftet fördes mellan företrädare för en subjektiv o en objektiv värdelära anslöt han sig till de österrikiska gränsnytteteoretikernas uppfattning. Ett genomgående drag i hans skriftliga produktion o övriga verksamhet är intresset för socialpolitik o för praktiska tillämpningar av de ekonomiska teorierna i altruistiskt syfte.

L beskrivs som en anspråkslös o vänsäll man o var under sina sthlmsår vida känd i huvudstadens föreningsliv.