Jägerhorn, släkter

Jägerhorn, släkter.

1 Väpnaren Philpus Jönsson (d mellan 1457 o 1466) i Isokylä, Masku (nu Nådendal), Åbo o Björneborgs län, var far till väpnaren Mårten Philpusson (levde 1505) i Isokylä. Fr o m dennes sonson Mårten Olsson (levde 1592), som var i slottsloven på Nyslott 1582—84 o på Äbo 1587—90, skrev sig släktmedlemmarna till Storby eller Storgården, det sv namnet på Isokylä. 1634 introducerades hans brorsons son kornetten Lars Hansson (d 1655) på riddarhuset med namnet J af Storby. Den siste av släkten på Storby var dennes sonson sedermera kaptenen Carl Gustaf J (d 1715). Han blev svårt sårad i slaget vid Storkyro 1714, där hans bror major Torsten J (1681—1714) stupade. Denne var farfar till Lars Johan J (1752—1817), som 1781 blev kapten o på 1780-talet var en av kassadirektörerna i det bekanta finländska ordenssällskapet Walhall. 1788 sändes han av anjalamännen som budbärare till oppositionsledarna i Sverige. Vid rättegången på Fredrikshov i Sthlm hördes J 1789 om denna resa, men målet mot honom nedlades. Han befordrades 1795 till major o överstelöjtnant o 1808 till överste o generalintendent vid finska generalkrigskommissariatet. 1809 deltog J i det krigsråd som ledde till H H Gripenbergs (bd 17) kapitulation i Kalix. Brorson till honom var statsrådet Lars Rutger J (1789—1859). En bror till denne flyttade till Sverige, o släkten utdog på manssidan 1928 med hans sonson, som var bosatt på Nya Zeeland.

2 Det jägerhornska vapnet fördes också av väpnaren Nils Pedersson (levde 1471) i Hevonpää (nu Viksberg) i Pemar (Paimio), beläget endast några mil från Isokylä. Det uppges (Teitt, släkttavla vid s 27), att modern till stamfadern för senare J:ar, Krister Persson (levde 1537), skall ha varit född i Hevonpää, men det är ovisst hur hon var befryndad med Nils Pedersson. Krister Persson, som gav Hevonpää i morgongåva till sin hustru (GIR), skrev sig (Liedgren 1966; Teitt) till Spurila i Pemar, som han tydligen kommit i besittning av genom ingifte i släkten Spore eller Spuri (Anthoni 1970, s 92). Hans son Klas Kristersson (d 1578) till Spurila var en av de av hertig Johans tjänare som benådades till livet 1563 under dennes konflikt med Erik XIV. Senare avrättades han för att han våldtagit en av sin hustrus systrar o låtit avliva sitt barn med henne. Släktnamnet kan beläggas tidigast 1634 (Almquist), då buret av hans sonson sedermera majoren Johan J (d 1643), som stupade vid Rendsburg i Holstein. På riddarhuset kom denna släkt att kallas J af Spurila, men Spurila gick ur släkten redan omkr 1700. Johan J:s sonsons son Carl Magnus J (1730—82) deltog i pommerska kriget o blev 1772 överstelöjtnant samt vid Österbottens läns delning 1775 den förste landshövdingen i Uleåborgs län. Systerson till honom var Carl Olof Cronstedt (bd 9). Carl Magnus J:s farbror Claes Henrik J (1683— 1745) deltog i slagen vid Narva, Duna o Gadebusch, var fången i Danmark 1713—19 o blev major 1741. Han var farfar till generallöjtnant Georg (Göran) Henrik J (J 1). Claes Henrik J:s äldre bror Johan Anders J (1681—1751) deltog i försvaret av Ingermanland 1702—03 o slaget vid Storkyro 1714 o fick majors avsked 1741. Han var far till Fredrik Anders J (1723—1801), som var med i finska kriget 1741—43 o fick överstelöjtnants avsked 1771. Söner till honom var överstelöjtnanten Johan (Jan) Anders J (J 2) o översten o landshövdingen Fredrik Adolf J (J 3). Deras farbror Reinhold Johan J (1716—90), som en tid ägde bl a godset Jokkis i Jokkis (Jokioinen; då i Tammela) sn, Tavastehus län, o fick överstelöjtnants avsked 1784, är känd för sina uttalanden i riksdagen om Finlands styvmoderliga behandling (Lagerborg). Han var farfar till guvernören i Uleåborgs län Carl Johan J (1819—90). Sonsons son till den sistnämnde är prof i företagsekonomi vid Sv handelshögskolan i Hfors Reginald J (f 1932).

3 Se Jägerskiöld.