Heintze, släkt

Heintze, släkt, möjligen härstammande från Böhmen. Johan Hintz (d 1771, 56 år gammal) var glasblåsarmästare 1748–57 vid Kosta i Ekeberga (Kron) o därefter vid Kasimirsborgs glasbruk i Lofta (Kalm). Hans son glasblåsaren Johan H (1755–1817) vid Karlsdal i Segerstad (Värml) blev far till glasblåsaren Johan Gustaf H (1785–1841) vid Rejmyra i Skedevi (Ög). Dennes son Gustaf Wilhelm H (1825–1909) avlade organistex redan vid 15 års ålder 1840 o musikdirektörsex 1848. Gustaf H var 1848–1906 organist o kantor vid Kristine kyrka i Jönköping o 1860–96 även musiklärare vid stadens läroverk. Han blev agré vid MA 1848, associé 1857 o ledamot 1906. H blev känd som orgelspelare o pianist genom konsertresor i Sverige o Finland. Från 1862 hade han examinationsrätt till organist- o kyrkosångarexamina. Han var även en gedigen o kunnig tonsättare. Främst skrev han för orgel, men han har även komponerat pianosonater o kantaterna Kors o krona (1904) o Pilgrimsfärden (1905). Större delen av H:s produktion är otryckt. En mängd kortare tillfällighetsstycken av honom förvaras i Per Brahegymnasiet i Jönköping.

Gustaf H:s son Georg Wilhelm H (1849–95) blev efter examen från musikkonservatoriet i Sthlm musiklärare vid läroverket i Kalmar 1870, dirigent vid Jönköpings regementes musikkår 1871, musikdirektör där 1872, organist i Jakobs kyrka i Sthlm 1881 samt universitetskapellmästare o domkyrkoorganist i Lund 1889. Wilhelm H blev tidigt känd som orgel virtuos, o 1868 intogs en av honom komponerad fuga för orgel i MAH. 1871 utsågs H av MA att representera sv orgelkonst vid världsutställningen i London. 1882 blev han LMA. Under åren 1869–83 gav H 55 egna orgelkonserter i Sthlm o landsorten, varjämte han besiktigade o invigde 34 orglar i landet. Han gjorde även en stor insats som privatlärare, speciellt i orgel o musikteori. Bland H:s verk kan nämnas en pianosonat (1871), flera kör- o orgelverk samt en koralbok (1889), som dock ej blev så spridd.

Wilhelm H:s son Gustaf Hjalmar H (1879–1946) avlade lägre organistexamen i Lund 1896 o blev efter studier vid musikkonservatoriet i Sthlm musikdirektör 1899. Gustaf H studerade bl a komposition o instrumentation för Joseph Dente o piano för Richard Andersson, vid vars musikskola han var pianolärare 1901–18, då han öppnade en egen pianoskola. Från 1910 var han organist i Maria kyrka i Sthlm. Han tillhörde stiftarna av Föreningen Sv tonsättare 1918, innehade statens tonsättarstipendium 1920–24 o blev 1942 LMA. Bland H:s kompositioner märks främst sju solokonserter, av vilka fyra för piano, två för violin o en fantasi för cello o orkester. Hans bästa verk karakteriseras av ett personligt o gediget tonspråk av romantiskt ursprung, en klar formkänsla o ett virtuost skrivsätt för instrumenten, speciellt för piano. Delvis på grund av sitt anspråkslösa o tillbakadragna sätt kom H dock aldrig att inta någon ledande position bland sin tids tonsättare. Hans bror John Wilhelm H (1886–1937) avlade lägre organistexamen i Lund 1904, undervisade vid Richard Anderssons musikskola i Sthlm 1907–10 o var därefter pianolärare vid musikkonservatoriet i Malmö. John H debuterade som pianist i Sthlm 1910 o i Khvn 1912. Bland hans viktigaste kompositioner var två pianokonserter, komponerade på 1920-talet.

Utan påvisbart samband med denna släkt var handlanden Fredrik August H (1854–1930) i Skurup (Malm), som blev far till botanisten lektor Sven August H (1881–1941). August H studerade 1904–12 kärlväxternas utbredning i Sveriges o Norges nordliga områden o presenterade sina forskningsresultat bl a i gradualavhandlingen Växttopografiska undersökningar i Åsele Lappmarks fjälltrakter, 1–2 (1913). Han intresserade sig också för fröspridningen, särskilt genom fåglar o däggdjur, men sin Handbuch der Verbreitungsökologi der Pflanzen, 1–2 (1932–35), hann han inte fullborda. Syster till honom är f d stadsbibliotekarien i Malmö Ingeborg H (f 1894).