Gezelius, släkt, härstammande från byn Gesala i Romfartuna (Vm). Dess äldste säkert kände stamfar, länsmannen Nils Larsson (d senast 1571) i Gesala, blev far till Anders Nilsson (d tidigast 1617), som var nämndeman åtminstone från 1601. Dennes son Jöran Andersson (d 1663) i Gesala, som var nämndeman 1629–61 o häradsdomare från 1650-talet, blev far till biskopen i Åbo Johannes G (d 1690; G 1), vars son, biskopen i Åbo Johannes G (d 1718; G 2), blev far till biskopen i Borgå Johannes G (d 1733; G 3). G 1:s döttrar adlades 1675 men introducerades ej, o G 2:s barn fick 1719 k resolution på adelskap, men sköldebrev utfärdades ej. 1751 fick G 3:s son, lagmannen Johan G (1721–1804), stadfästelse på adelskapet med namnet Olivecreutz. Hans svärson Herman Fleming (bd 16, s 113 f) donerade biskoparna G:s koncept o brev till Åbo akademis bibliotek, där de förstördes genom branden 1827 efter att ha utnyttjats för J J Tengströms biografier över G 1 o 2 samt för flera kyrkohistoriska urkundspublikationer. Släkten Olivecreutz utdog 1912.
G 1:s bror kh Georg G (1631–84) i Husby (Kopp) blev far till kh Georg G (1668–1720) i Vika (Kopp). Sonson till denne var kontraktsprosten Georg G (G 4), vars son, kontraktsprosten Carl Ludvig G (1770–1812) i Björnlunda (Söd), var riksdagsman 1809–10 o 1812. En bror till kh Georg G i Vika, kh Johan G (1661–1714) i Pedersöre o Jakobstad, var riksdagsman 1713–14. Han blev farfars farfar till riksdagsmannen i bondeståndet Lars Johan G (1799–1858) i Västgård i Järna (Kopp), som hade nio söner. En av dessa, kh Lars G (1823–80) i Grangärde (Kopp), blev far bl a till advokaten Lars Emil G (1864–1947) i Falun, riksdagsman i FK 1908–19. En bror till denne var förste stadsläkaren i Gbg Karl Johan G (1866–1947), som utgivit ett stort antal skrifter i hälsovårdsfrågor samt Gesalasläktens ättebalk, det viktigaste arbetet om släkten G:s genealogi. En annan bror var lektorn vid Högre lärarinneseminariet i Sthlm Erik Birger G (1871–1963), vilken 1910 disputerade på en avhandling om Japan i västerlandets geografiska litteratur till omkring år 1700 o senare bl a utgav ett stort antal väggkartor för skolbruk samt ett flertal skrifter om äldre medlemmar av släkten G. Lars Emil G blev far till advokaten Lars Evald Birger G (1894–1961) i Falun, som var riksdagsman för högern i AK 1937–48 o 1953–59 samt i FK 1960–61 o medlem av flera statliga kommittéer rörande lagstiftningsfrågor. Han var även känd som idrottsman o framför allt idrottsledare.
Namnet G har även upptagits av flera ättlingar till G 1:s systerson (ej brorson) Jan Andersson (1646–1724) i Gesala. Hans sonson, karduansmakareåldermannen Erik G (1717–86) i Linköping, var riksdagsman 1765–66 o 1771–72 (mössa). En av hans söner, Erik G (1743–1823), var borgmästare i Vadstena 1777–1819 o riksdagsman 1786 o 1809–10 samt fick lagmans titel 1811. Av dennes söner var borg- och postmästarna samt tullinspektörerna i Östhammar o Öregrund Erik Julius G (1780– 1834) o Johan Wilhelm G (1797—1874) riksdagsmän 1815 o 1828–30 resp 1840–41, 1850–51 o 1853–54.