Friesendorff, von, släkt

von Friesendorff, ursprungligen tysk adelsätt, härstammande från grevskapet Mark i Westfalen och känd sedan slutet av 1200-talet.

Stamfadern för den sv grenen, hovrådet Johan Fredrik v F (F 1), blev engelsk baronet 1661 och tysk riksfriherre 1665. Ätten naturaliserades 1705 i Sverige genom att hans söner fick sv friherrebrev, men först i nästa generation introducerades den 1731 på sv riddarhuset.

Den äldste av F 1:s söner, löjtnanten Johan Fredrik v F (1657–1725), blev stamfar för en ättegren, som utdog med hans sonsons son, den på Finlands riddarhus immatrikulerade löjtnanten Fredrik Reinhold v F (1765–1829), bekant som tecknare.

En annan son till F 1, Carl Gustav v F (1663–1715), vilken efter verksamhet bl a som kommissionssekreterare vid sv ambassaden i Haag var envoyé i Lüneburg 1700–11 och i Berlin 1712–15 samt blev kansliråd 1710, hade i äktenskap med en brorsdotter till fältmarskalken C G Rehnskiöld bl a sonen presidenten Fredrik v F (F 2). En son till denne var överstelöjtnanten Gustav Didrik v F (1741–95), som 1790 avsattes från sin tjänst på grund av delaktighet i kapitulationen vid Kvistrum under danska kriget. Han har gjort sig känd som kopparstickare (3 gravyrer i Nat:mus). En annan son Adolf Ludvig v F (1746–1810) utmärkte sig i ryska kriget 1788–90 och blev till sist generallöjtnant. Ättens nu levande grenar härstammar från en äldre bror till de ovan nämnda. Sonsons sonson till denne är civiljägmästaren Axel Gösta v F (f 1903, d 2001), som blev verkst dir i Skånes skogsägareförening 1933, Hässleholms trävaruab 1945, Skånes cellulosaab 1955, Perstorps trävaruab 1959 och Blekinge trävaruab 1961.