Jonas Falkenholm

Jonas Falkenholm, f. 17 dec. 1794 i Norrköping, d. 6 jan. 1869 i Stockholm (Maria). Föräldrar: bryggareåldermannen Jonas Fredrik Falkenholm och Anna Catharina Rehnberg. Anställd på Beskowska handelshusets kontor i Norrköping; extra tjänsteman vid tullverket i Stockholm 21 dec. 1816; ord. kammarskrivare 11 nov. 1824; tullförvaltare och överinspektör där 2 nov. 1838–67. Ledamot av Harmoniska sällskapet 1820–49; ledamot av Mazerska kvartettsällskapet från 1849. Violinist. LMA 1830. – Ogift.

Jonas F. uppges redan vid fem års ålder ha spelat solo på violin (minnesteckn. i Mus. akad. handl.). Någon annan musiklärare än organisten i Norrköping Muthreich hade han aldrig. Det var genom flitig övning och rika musikaliska gåvor han så småningom kom att anses som en av Stockholms förnämsta kvartettspelare, vilken med känsla och smak hanterade sin violin. Den unge F. anställdes vid Beskowska firmans handelskontor i Norrköping men var ej road av arbetet, som lämnade honom alltför liten tid övrig att odla sitt musikintresse. Hans tjänst vid tullverket i Stockholm från 1816 tycks i detta avseende ha varit mera tillfredsställande. Han tjänstgjorde från 1838 som tullförvaltare och överinspektör vid tullkammaren för finska och inrikes varutrafiken i Stockholm.

Redan från 1820 deltog F. som violinist, framför allt i första violinstämman, inom det nygrundade Harmoniska, eller som det först hette Musikaliska, sällskapet. Bland detta sällskaps stiftare kunna nämnas borgmästaren i Stockholm J. A. Biörck och sekreteraren i Riksens ständers bank A. G. Bergström. Tillsammans med bl. a. dessa två deltog F. redan från början i den, senast av E. Hedin skildrade, krets, bestående av amatörer och yrkesmusiker, som från 1823 samlades hos grosshandlaren Johan Mazer för att utöva kammarmusik. Denne var själv en skicklig amatör på flera stråkinstrument. En journal för sammankomsterna under somrarna 1823–32 på Mazers sommarställe på Djurgården finnes bevarad. Under vintrarna samlades de i Mazers hem, Västerlånggatan 46–48, och under 1830-talets somrar på hans sommarställe nära Karlberg. Repertoaren omfattade främst verk av Haydn, Mozart, Beethoven, Onslow, Romberg, Spohr och Boccherini. När J. Mazer dog 1847, hade han testamenterat sina musikinstrument och sin musikaliesamling till Musikaliska akademien samt dessutom 4,000 rdr bko med villkor, att akademien föranstaltade, att bland Stockholms musikamatörer och konstnärer bildades ett kvartettsällskap för att under vintermånaderna en gång i veckan i akademiens lokal utföra kvartetter och kammarmusik. Bland de av testator utsedda ledamöterna märktes förutom Biörck och Bergström även F., som i själva verket blev till den grad den ledande personligheten, att sällskapet under hans tid ofta kallades Falkenholmska kvartetten. Från 13 jan. 1849 samlades man var fjortonde dag och spelade i allmänhet tre kvartetter, där F., innan hörseln började svika honom, brukade delta i de två första som primarie. En fjärde kvartett utgjorde »nachspielet», som vanligen hölls av några utvalda ledamöter på Hamburger Börs i ett rum kallat Kyrkan. Den otvungna och glada samvaron »kryddades av F: s talangfulla skildringar av åtskilliga märkvärdiga episoder ur sitt eget liv och av Troilis dramatiska Bellmanssånger» (Kinberg).

F. höll sig i stort sett till samma kompositörer som på 1820-talet och var likaledes konservativ vid val av medverkande, på vilka han ställde höga krav och vilkas förmåga han själv ville pröva. Hans hem, i Tullhuset, Österlånggatan 49, var under 1840–60-talen en medelpunkt för Stockholms främsta kvartettspelare, där utländska violinister också ofta mottogos som gäster. Till F:s musikvänner kunna räknas E. G. Geijer och A. F. Lindblad. F. bidrog i sin mån att bibehålla smaken för den gamla musiken och var en samlande och väckande kraft för kammarmusiken i Stockholm. Hans minnestecknare i Musikaliska akademien talar om hans redbara karaktär, naturliga kvickhet och in i ålderdomen ungdomliga väsen. F. var även en skicklig seglare och hedersledamot i Svenska segelsällskapet.