Henrik M A Bukowski [Bóncz]

Bukowski [Böncz], Henrik (Henryk) Michael Anton, f. 6 jan. 1839 å godset Surwiliszki i socknen med samma namn i Polen, d 11 mars 1900 i Stockholm. Föräldrar: stabskaptenen i ryska armén Adam Apollin Bukowski och Isabella Bortkiewisz. Genomgick gymnasiet i Szawli; student vid universitetet i Moskwa aug. 1858; idkade juridiska studier därstädes 1858—61 och 1862— apr. 1863. Deltog i polska frihetsrörelserna samt upproret 1864; flydde till Sverige s. å.; anställd hos juveleraren Kr. Hammer i Stockholm för ordnandet av dennes samlingar; erhöll K. M:ts tillstånd att vistas i riket 25 febr. 1870; konst- och antikvitetshandlare i Stockholm s. å. (överståthållarämbetets resolutioner 22 apr. s. å. och 14 juni 1873); svensk undersåte 8 jan. 1875. RVO 1884.

Gift 1866 med Maria Anna Sachsenhausen, f. 17 dec. 1845, f 9 dec. 1909 i München, dotter till friedhofverwalter Mikael Sachsenhausen i Landshut.

B. tillhörde den sedan 988 i Polen kända ätten Böncz och den gren av denna, som efter godset Bukowo bar namnet Bukowski Böncz. Han deltog ivrigt i de frihetsrörelser, som ledde till upproret mot Ryssland 1863, och efter dettas kuvande flydde han i utblottat tillstånd till Sverige 1864. Som polsk flykting rönte han ett välvilligt mottagande i Stockholm, och enligt vad som framgår av ett bevarat intyg från 1867 anställdes han på Karl XV :s och drottningens önskan hos den kände konstsamlaren hovjuvelerare Kr. Hammer för att katalogisera dennes samlingar (speciellt gravyrer och handteckningar) och biträda vid deras förevisande. Kort därefter, 1870, öppnade han i Stockholm en konst- och antikvitetshandel i huset Jakobstorg 3, som blev av epokgörande betydelse för den vid denna tid föga utvecklade svenska konsthandeln. Enligt ett bevarat firmakort från denna tid försåldes där icke blott »oljefärgstavlor, miniatyrporträtter, gravyrer, handteckningar, gamla mynt och skådepenningar, antika vapen, konstmöbler och andra mobilier, porslin-, kristall-, glas- och emaljarbeten, nipper och solfjädrar m. m.» — en förteckning som ger en ganska god bild av vad som då var på modet — utan även »skrivpapper samt i övrigt allt vad som till skrivbordet hörer», äldre och nyare musikalier och slutligen »bordeauxvin & cognac från I. Chaigneau et C: o». 1873 blev ett viktigt år i denna verksamhets historia, då B. detta .år inledde den försäljning av konstsamlingar m. m. på offentlig auktion, som spelat en så oöverskådlig roll för intresset för gammal konst i Sverige. På den första auktionen, som hölls i Confidencen vid Ulriksdal, sålde B. delar av Karl XV: s konstsamlingar. Auktioner ägde under de följande åren rum i Hotel Rydberg, men 1882 har B. inflyttat i en ny lokal, Arsenalsgatan 2 D, vid hörnet av Blasieholmstorg, och höll där d. å. auktionen n: o 1 i den serie, som ännu fortsätter och nu hunnit över n:o 250. Vid dessa auktioner förekommo under B: s tid i stor utsträckning bokauktioner (bl. a. å Kr. Eichhorns stora samling) samt myntauktioner. Mynt-samlandet var vid denna tid ytterst populärt, och B. våren framstående medlem av Nu-mismatiska föreningen och har utgivit en katalog över sin »Samling' al svenskt och utländskt sedelmynt» (1886, kat. n:o 29) vilken än i dag är uppskattad och träget använd som handbok. Själva sedelsamlingen inlöstes enligt beslut vid 1890 års riksdag av riksbanken för 10,000 kr. En bland de viktigaste äldre materialpublikationerna till svensk keramikhistoria är den av B. tillsammans med L. Looström författade katalogen över byggmästaren E. A. Bomans samling av svensk keramik (1888, kat. n:o 40). Efter B: s död 1900 övertogs affären av dåvarande amanuensen vid Nordiska museet Karl Ulrik Palm och ombildades 1906 till aktiebolag.

På ett av de tidiga firmakorten påpekas särskilt följande: »Polska porträtter och allt som rör Polens historia och dess minnen uppköpes med största tacksamhet för Polens nationalmuseum i Rapperswyl (vid Zürich i Schweiz) räkning». Därmed äro vi inne på B:s andra stora verksamhetsområde. Om han i Sverige bildat epok i konsthandelns historia, har han för Polen haft en stor betydelse som patriot och donator. En med patriotiska sentenser försedd katalog från 1889 bär titeln »Catalogus librorum quos ex Holmia Academife Litterarum Cracoviensi dono misit Ulm. D. H. Bukowski» och förtecknar en stor donation av konstlitteratur m. m. Det landsflyktiga nationalmuseet i Rapperswyl ägnade han emellertid sina varmaste omtankar och var dess störste donator. Hans kärlek till sitt gamla fosterland tog sig också uttryck i frikostiga understöd åt polska författare och konstnärer, alltid med sikte på de nationella strävandena. För fattiga landsmän från Galizien, som sökte sig arbete i Sverige, var han en oegennyttig och outtröttlig rådgivare och hjälpare. Hans stoft fördes på polsk bekostnad till Rapperswyl, där han är begraven. I Sverige efterlämnade han i sin konsthandel en skapelse av kulturellt värde. Han hågkommes även som en älskvärd och originell man i intim vänskaplig kontakt med flera av tidens svenska, kulturpersonligheter såsom Artur Hazelius, Karl Snoilsky, G. E. Klemming och Hans Hildebrand.