Ragnvald

Ragnvald, sv kung, sannolikt på 1120-talet.

R är känd genom den äldre västgötalagens kungakrönika, som daterats till 1240-talet. Där uppges att han var kung mellan Inge d y (bd 19) och Sverker d ä, var djärv ("baldaer") och högmodig ("huxstor"), utan gisslan red till "Karllaepitt" och blev dödad för att han därmed förolämpat västgötarna.

En 1400-talsavskrift har "Karlaeby" i stället för "Karllaepitt", vilket sammanställts med att såväl lagmansting som häradsting åtminstone på 1400-talet kan beläggas ha hållits i Karleby sn nära Falköping. Enligt en annan 1400-talsuppgift (D 4) dödades R i "Gaasamosa", vilket ortnamn, nu Gåsamossen, förekommer på flera håll i Vadsbo och Valle härad i Västergötland; nära Karleby ligger Gårmossen i Asle sn, Vartofta härad; det fornisländska ordet "pyttr" betyder pöl (jfr Beckman 1914).

I marginalen har med betydligt yngre handstil vid R:s namn i kungakrönikan tilllagts tillnamnet "knaphöfda", troligen efter något av 1400-talsverken Prosaiska krönikan, Lilla rimkrönikan eller Ericus Olai (bd 14 ). Ordet har använts om ett dryckeskärl av ett manshuvuds storlek (Söderwall; Bråte) och har i föreliggande fall ansetts betyda "rundhuvud" (Stenius; NE).

Om R:s ursprung uppges i en isländsk uppräkning av sv kungar från 1300-talets början att han var son till en Olof "näskonung", vilket sammanställts (Bolin 1931) med att en genom flera handskrifter känd sv kungalängd från 1200-talets senare hälft nämner en Näskonung bland kungar mellan Inge d y:s far Halsten och dennes bror Inge d ä ; jfr bd 28, s 238 f. Uppgiften att R var son till Olof "näskonung" har emellertid ansetts vara så sen och obestyrkt att den uppfattats som värdelös, varför R:s val till kung förmodats kunna förklaras med att han skulle vara identisk med Inge d ä:s i övrigt okände men hos både isländska skribenter och Saxo nämnde son med samma namn (Schück). Detta har dock betecknats som enbart en namnkombination (Bolin 1952).

Saxo nämner ej R:s namn men uppger att svearna, sedan götarna valt den danske kungasonen Magnus Nilsson (bd 24) till kung, valde en annan kung, som götarna dödade; Magnus Nilsson förekommer dock ej i västgötalagens kungakrönika. Den av Saxo ej med namn nämnde kungen torde ha varit R, vars verksamhet i så fall kan dateras av att Magnus Nilsson stupade 1134 och av att R:s företrädare Inge d y:s företrädare eller medregent Filip (bd 16) enligt isländsk uppgift dog 1118.

R:s på Johan III:s tid tillkomna gravkor i Vreta kloster vittnar om förväxling med den Ragnvald som var bror till Magnus Henriksson (bd 24) och kan beläggas ha donerat till detta kloster (Ahnlund).