Munktell (Muncktell), släkt

Munktell (Muncktell), släkt, enligt uppgift (Hülphers) härstammande från Olof Olofsson (d tidigast 1639), som åtminstone från 1615 var skattebonde i Häljesta i Munktorp, Vm, men tidigare skall ha varit handlande i Köping. Son till honom uppges ha varit kh magister Martinus Olai Muncthelius (1620—91) i Säter, som i äktenskap med en syster till riksrådet greve Samuel Bark (bd 2) var far till Johan Muncktell (1678-1744). Denne deltog som mönsterskrivare vid Dalregementet och handskrivare hos Magnus Stenbock i landstigningen på Själland och slaget vid Narva 1700 samt övergången av Düna 1701, var bokhållare vid Norns bruk vid Hedemora från 1702 och vid Stora Kopparbergs gruva 1707—29 och notarie vid gruvrätten där 1714—28, blev kontributionsräntmästare i Kopparbergs län 1715, skötte från så även bergslagens förlagshandel och var direktör för Falu bergslags vedkontor 1729-41. 1717 köpte han Grycksbo vid Falun, och 1740 anlade han där ett pappersbruk.

Av de sex söner som överlevde honom blev Zacharias Muncktell (1719-tidigast 1772) guldsmed i London, medan Olof Muncktell (1717—90) 1742 för från fadern lånade pengar köpte Näsegård med Kustö järnbruk i Bjärnå socken i Egentliga Finland, vilken egendom han ökade genom flera köp 1755— 66. Deras bror kapten Anders Muncktell (1720—79) anlade 1751 ett bomullsspinneri i Leksand, Kopp, upprättade med offentligt understöd en spinnskola och utverkade 1768 privilegium på ett bomullsväven i Leksand. Han sysselsatte på 1760- och 1770-talen 600 à 800 arbeterskor. Söner till honom var prostarna Johan Martin Muncktell (1758-1829) i Kungsåra, Vm, och magister Samuel Uno Muncktell (1771—1846) i Ramsberg, Ör, samt kh Gustaf Muncktell (1773-1827) i By, Kopp.

Olof, Zacharias och Anders Muncktells äldste till vuxen ålder levande bror var konststatsinspektorn, bankokommissarien och riksdagsmannen Fredric Muncktell (M 1). I äktenskap med markscheidern Johan Tobias Geislers (bd 17) enda dotter var han far till geschwornern Johan Eric Muncktell (1739—73) i Falun. Denna var morfar till den som dialektforskare bekante kontraktsprosten Olof Ulric Arborelius (bd 2) och till den som lokalhistoriker bekante kontraktsprosten Olof Rudolf Bellander (bd 3) samt far till Johan Fredric Muncktell (1764— 1848), som blev komminister i Kärrbo, Vm, 1794 (tilltr 1795), kh i Sevalla, Vm, 1815 (tilltr 1816), prost 1816, kh i Irsta, Vm, 1820 (tilltr 1821), LSkS 1833 och teol dr 1844. Han donerade pergamentsbrev till VHAA på 1830-talet och publicerade Westerås stifts hm, 1-3 (1843-46). I Västerås stadsbibliotek finns hans efterlämnade samlingar, bl a en dagbok 1814—29, omfattande 1486 tätskrivna foliosidor och med inledning och kommentarer publicerad för åren 1814—21. Han var morfar till historikern och riksdagsmannen rektor Teofron Säve och far till direktören och rådmannen Johan Theofron M (M 3). Den sistnämnde hade två söner, som reste till Montevideo i Uruguay. Deras äldste bror, Theofron M (1834-1917), blev magister i Uppsala 1857, var eo elev vid bergsskolan i Falun 1857—58, blev bolagsman i faderns verkstadsrörelse 1863 och var VD for M:s mekaniska verkstads ab 1879— 89, ledamot av Söd:s landsting 1864—65 och 1869—91 samt ordförande i Eskilstuna stadsfullmäktige 1865—95. Bland hans söner var provinsialläkaren Nils Thorsten Theofron M (1870-1932) i Örebro. Thorsten M var far till målarinnan Elsa M-Kylberg (f 1917, d 2004), änka efter konstnären Ulv Kylberg.

Fredric, Olof, Zacharias och Anders Muncktells bror Johan Martin Muncktell (1713-90) grundade 1752 en klädesfabrik i Falun tillsammans med den förstnämnde och 1762 en såg vid Grycksbo, där han så köpte broderns andel. Vid Falu brand 1761 förstördes klädesfabriken. Den återuppbyggdes vid Grycksbo men flyttades inom kort tillbaka till Falun. Mot slutet av sitt liv lät han bygga om pappersbruket vid Grycksbo.

Hans son Johan Jacob M (1774—1847) ökade Grycksbo genom egendomsköp och nyodlingar, förenade jordbruket med ett betydande brännvinsbränneri och flyttade i slutet av 1790-talet tillbaka klädesfabriken från Falun till Grycksbo men nedlade densamma på 1820-talet. Han lät 1800-1802 uppföra den nuvarande bruksherrgården. Pappersbruket lät M helt bygga om på 1810-talet, men ett försök att specialisera tillverkningen på kvalitetspapper ledde ej till varaktig framgång. 1820—28 ägde han också ett tryckeri i Falun, som han arrenderade ut till sin förutnämnde släkting Olof Ulric Arborelius. Därjämte var M liksom Jacob Berzelius (bd 4), sin svärfars bror Johan Gottlieb Gahn (bd 16) och sin son (M 2) blivande svärfar Hans Petter Eggertz (bd 12) delägare i en kemiskteknisk fabrik vid Gripsholm, som brann 1825. 1822 hade Johan Jacob M fått bergsråds n h o v. En av hans döttrar gifte sig med bruksägaren och riksdagsmannen Thore Petré.

M 2:s son Hans August M (1842–91) blev läkare i Uruguay. Dotter till M 2 var målarinnan (jfr bd 5, s 405) Emma Josefa Sparre, f M (1851–1913), gift 1870–91 med konstnären friherre Axel Sparre och mor till skulptrisen Märta Améen, f Sparre. En annan dotter till M 2 var tonsättaren Helena Mathilda M (M 5). M 2:s äldste son var disponenten Henrik M (M 4). Han var far till Henrik (Hinne) August M (1875–1921). Hinne M blev civilingenjör vid KTH 1897, ingenjör vid Grycksbo s å och ledamot av styrelsen för J H Munktells pappersfabriks ab 1898 samt var disponent där från 1906 till sin död och ordförande i Sv pappersbruksföreningen från 1918 till sin död. Han var far till professor Axel Henrik M (M 6).