Molin, släkt

Molin, släkt, härstammande från mjölnaren Peder Andersson (d 1744, 77 år gammal) i Kvarngården i Ekeryd, Långaryd, Jönk; släktnamnet torde vara bildat på det latinska ordet mola, som betyder kvarn. Hans son hospitalssysslomannen och predikanten Andreas M (1698–1741) i Växjö blev i äktenskap med en dotterdotter till Olof Rudbeck morfar till Pehr Henrik Ling (bd 23) och far till apotekaren Pehr Olof M (1735-87) i Sundsvall. Den sistnämndes bror prosten Carl Anders M (1738–1809) i Algutsboda, Kron (nu Kalm), var svärfar till orientalisten Carl Magnus Agrell (bd 1). Andreas M:s bror, handelsmannen Samuel M (d 1754, 51 år gammal) i Halmstad, var kyrkvärd 1742–46. Hans son gästgivaren Peter M (1738–1801) i Kvibille, Hall, var far till inspektören Gustaf Eric M (1787–1858) vid Araslöv i Färlöv, Krist, som var far till kh Fredrik (Frits) Ludvig M (1819-87) i Östra Torp, Malm. Gustaf M:s äldre bror inspektören Carl Peter M (1777–1824) vid Araslöv var far till kontraktsprosten Gustaf Abraham M (1811–94) i Sörby, Krist, av vars söner en var far till l:e bibliotekarien vid StU:s humanistiska bibliotek fil lic Nils M (1899–1977) och en annan var svärfar till Nils Hasselskog (bd 18).

Carl Peter och Gustaf M.s bror bagaremästaren Anders (i dpb Andreas) M (1781–1853) i Gbg var far till stadsläkaren med dr Carl Fredrik M (1816–57) i Vänersborg. Dennes äldre bror skulptören professor Johan Peter M (M 1) var i äktenskap med målarinnan Emma Amalia Erhardina M f, Broberg (1831-1922), far till arkitekten Carl Hjalmar Valentin M (M 2). Andra barn till M 1 var målarinnorna Emma Eleonora (Elin) Johanna M (1855–1948) och Gerda Amalia Sophia Ljungstedt, f M (1860–1942), som sedan 1903 var gift med major Kristian Georg Ljungstedt, samt Johan Arthur Erhard M (1866–1954). Arthur M avlade hovrättsexamen i Uppsala 1894 och blev 1899 byråingenjör i Patent- och registreringsverket. Han var sekreterare i 1905 års yrkesfarekommitté och ledamot av den kommitté vars förslag 1912 föranledde tillkomsten av socialstyrelsen. Där blev M då sekreterare, och 1918–33 var han där byråchef för lagärenden. Han var också ledamot av 1918 års arbetstidskommitté och 1920 års trustlagstiftningskommitté. Vid den internationella arbetsorganisationens konferenser i Genève var M 1921 den sv regeringens expert och 1922–37 den sv regeringens ombud, och han var adjungerad ledamot av Internationella arbetsbyråns i Genève styrelse 1927 och ordinarie ledamot där 1928–30. 1923–34 var han v ordförande i Arbetsrådet, och 1927–37 v ordförande i Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet. Bland M:s skrifter märks Sv arbetslagstiftning (4 uppl 1932–41; suppl 1946).