Meriter

2 Magnus, Eduard, son till M 1, f 27 okt 1800 i Gbg, Mosaiska, d 5 febr 1879 där, ibid. Bokhållare hos fadern, deläg i firma L E Magnus & co i Gbg 33–70, sv medborgare 24 aug 33, burskap som grosshandl i Gbg 20 sept 33, deläg i Gbgs privatbank o dess föregångare 46, led av styr för Gbgs privatbank (från 58 Gbgs ensk bank) 48–67, av styr för skjuts- o åkeriinrättn 50–51, led av styr o kassaförvaltare i pensionsinrättn for ålderstigna sjukliga tjänstehjon 50–79, deläg i firma D Carnegie & co, Gbg, 51–79, ordf i Gbgs mosaiska förs 51–79, led av stadsfullm i Gbg 63–78, av styr för Gbgs museum 69–77, av styr för Renströmska fonden 69, ensam ägare av firma L E Magnus & co 70–79.

G 6 nov 1825 i Gbg, Mosaiska, m sin kusin Rachel Jacobson, f 6 febr 1803 i Sthlm, Mosaiska, d 22 juli 1871 i Gbg, Mosaiska, dtr till grosshandl Jacob Moses J o Rebecca Magnus.

Biografi

M utbildade sig i faderns (M 1) affärsrörelse, till en början huvudsakligen vid Katrinedals sockerbruk. Sedan denna rörelse nedlagts efter en brand 1849, ägnade han sig åt grosshandelsfirmans, L E Magnus & co, affärer, men framför allt utvecklade han en omfattande diskonteringsrörelse. Tillsammans med svågern M Jacobson behärskade M en stor del av Gbgs kreditmarknad. M och Jacobson deltog i grundandet av Gbgs privatbank, sedermera Gbgs ensk bank, där M i två decennier var ledamot av styrelsen.

I faderns firma fick M kontakt med textilindustrin genom de ekonomiska kontakterna med handlanden L Fürstenberg och det av denne anlagda Oscarsdals bomullsväven. Dessa intressen utvecklades vidare, när firman L E Magnus & co ingick som grundare och delägare i Holmens bruks och fabriks ab i Norrköping, vars bolagsregler fastställdes av regeringen 14 juni 1854. Målsättningen var att vidareutveckla de i Norrköping befintliga anläggningarna för järnförädling och papperstillverkning samt att anlägga ett större bomullsspinneri. För Holmens bruk spelade M:s goda internationella förbindelser en vik- tig roll. Av betydelse för hans engagemang i Norrköping synes, utöver de ekonomiska intressena, ha varit de intima förbindelserna mellan de judiska släkterna M i Gbg och Jeremias och Philipson i Norrköping.

M anlitades flitigt för kommunala förtroendeuppdrag och hade ett brinnande intresse för kultur och utbildning, vilket bl a manifesterades i ett flertal stora donationer. Betydelse för framtiden fick hans donation till en högskola i Gbg, och han understödde den kände bildhuggaren J P Molin. – M efterlämnade vid sin död drygt 3,5 milj kr. I testamentet avsattes pengar för bl a barnsjukhuset och barnhemmet i Gbg, Slöjdföreningens skola och De fattiges vänner. Indirekt kom M:s förmögenhet via dottern Göthilda, som strax efter faderns död gifte sig med mecenaten Pontus Fürstenberg (bd 16), att bidra till kulturlivets utveckling i Gbg. Makarna Fürstenberg gjorde donationer till Gbgs konstmuseum och till Gbgs orkesterförening genom en speciell musikfond till den varmt musikintresserade M:s minne.

Författare

Bertil Andersson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Gbgs stadsarkiv E Illa: 117 (bouppt), GLA. TU 7:74, KB.

A Attman, D Carnegie & co (1953), s 139, 151, 219, 221 ff; dens, 1810–61 (Bryggerinäringen i Gbg, 2, 1961); dens, Gbgs stadsfullm, 1 (1963); dens, Judiska insatser i Gbgs samhällsutveckl (Gbgs mosaiska förs 1780–1980, 1980), s 42–45, 54, 57; BachCl; K O Bonnier, Bonniers, 3–4 (1930–31); S Brisman, Ab Gbgs bank 1848–1923 (1923); M Hollertz, Resa omkr en mycket liten bit av jorden (1949), s 84 IT; C R A Fredberg, Det gamla Gbg, 3 (1977); H Fröding, Gbgs köp- o handelsgille ... 1661–1911 (1911), s 218; dens, Gbgs donatorer (1925); Gbgs stadsfullm; Hantverkare o fabriker inom sv tobakshantering 1686–1915 (1950); B Helmfrid, Holmenöden under fyra sekler (1954); C V Jacobowsky, Gbgs mosaiska förs 1780–1955 (1955); P Lamberg, Gbgs orkesteriören 1905–15 (1915), s 17, 24; M Lagerberg, Göteborgare, 2 (1914), s 10; Lindahl, 1 (1897); L Mannheimer, Det judiska inflytandet på musiklivet i Gbg (Gbgs mosaiska förs 1780-1980, 1980), s 103, 107; A Ramm, Gbgs donationer (1923); H Valentin, Judarnas hist i Sverige (1924); dens, Judarna i Sverige (1964).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eduard Magnus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10149, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Andersson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10149
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eduard Magnus, urn:sbl:10149, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Andersson), hämtad 2024-04-19.