Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som började ges ut 1917 och som nu (våren 2024) omfattar A-Södersten. Lexikonet utgör en på förstahandskällor baserad generalinventering av betydelsefulla personer och deras gärningar under olika skeden av det svenska samhällets utveckling.
SBL är en del av Riksarkivet och utgivningen finansieras med statliga anslag. Fram till år 2024 har 34 band publicerats. Varje band består av 800 sidor och hittills har över 9 000 släkt- och personartiklar publicerats på sammanlagt cirka 27 200 sidor, vilket gör SBL till ett av de största uppslagsverken i Norden.
SBL är ett utmärkt redskap för historiker, samhällsvetare, lärare, bibliotekarier, journalister, studenter, släkt- och hembygdsforskare med flera.
SBL tar med personer som varit verksamma i Sverige, eller som verkat för Sverige utomlands. Endast avlidna personer biograferas (till och med band tio togs dock även levande personer med).
Med Sverige avses de gränser riket haft genom historien. Det innebär att personer verksamma i Finland tas med fram till 1809. Personer verksamma i de baltiska och nordtyska områden som ingick i det svenska riket tas med under den tid områdena var svenska. Däremot tas inte personer verksamma i Norge med under den period (1814-1905) då Norge var i union med Sverige eftersom Norge inte var en del av det svenska riket utan just part i en union. Personer verksamma i de danska områden som under 1600-talet blev svenska tas med fr.o.m. inlemmandet i det svenska riket.
Kronologiskt omfattar SBL ungefär den period som täcks av skriftligt källmaterial. Det är i de skriftliga källorna som enskilda människoöden blir möjliga att studera. Endast en handfull personer som varit verksamma före år 1000 finns biograferade.
Yrkesmässigt är det personens gärning som väger tyngst vid urvalet, inte titlar eller positioner. Dock tas kungar, drottningar, statsministrar, ärkebiskopar och fältmarskalkar genomgående med. För övriga görs en värdering av hur betydelsefull personens offentliga gärning har varit i sin tid, eller hur betydelsefull den bedömts av eftervärlden.
Varje personartikel består av delar som redaktionen ansvarar för och delar som en externt rekryterad författare ansvarar för. Redaktionen tar fram de basfakta som inleder varje artikel. Så långt som möjligt säkerställs dessa uppgifter i primärkällor. Det gäller när och var den biograferade personen föddes och dog, föräldrarnas namn, make/makas namn och biografiska uppgifter om denne/denna. Dessutom görs meritförteckning över utbildning och karriär. I den ges exakta datum för examina och utnämningar. Även dessa uppgifter tas fram ur primärkällor. Inget annat personhistoriskt uppslagsverk i Sverige säkerställer sina uppgifter på detta noggranna sätt.
Som författare till artiklarna anlitas i första hand specialister inom det aktuella området. Detta leder i många fall till att ny forskning genomförd av kvalificerade experter från olika fält presenteras i artiklarna.
Artiklarna avslutas med en kort redogörelse för den biograferades efterlämnade arkiv och brev och en utförlig förteckning över tryckta arbeten som tas fram av redaktionens bibliograf. Dessutom finns en käll- och litteraturförteckning för artikeln som ger tips för vidare läsning om den biograferade personen.
Dessa artiklar skrivs av redaktörerna vid SBL och ger uppgifter om släktens ursprung och om hur de släktmedlemmar som behandlats i särskilda personartiklar står i relation till varandra. Där ges också kortfattade biografier över personer som inte motiverar egna artiklar men som ansetts vara värda ett omnämnande. Det finns också fristående släktartiklar utan knytning till särskilda personartiklar. Om släktskapsförhållandena är svåröverskådliga och medlemmarna många utarbetar redaktionen släkttavlor.
När släktartiklar och meritlistor utarbetas kontrolleras så många uppgifter som möjligt mot förstahandskällor. Det har visat sig att det i biografisk och genealogisk litteratur finns en hel del bristfälliga uppgifter och även rena felaktigheter. Dessa rättas och korrigeras undan för undan i SBL. Det händer att det också i SBL smyger sig in felaktigheter och därför avslutas varje band med rättelser och tillägg.
Redaktionen tar tacksamt emot rättelser gällande såväl rena inläsningsfel som faktafel. De förra kan åtgärdas omgående i databasen medan korrigering av de senare kräver mer tid. Det beror på att redaktionen så långt det är möjligt vill kontrollera uppgifter mot primärkällorna på samma sätt som vid arbetet med nya artiklar. SBL:s uppdrag är i första hand att producera den tryckta utgåvan av lexikonet, och eftersom redaktionen är liten måste ibland andra uppgifter ges prioritet framför arbetet med rättelser. Det kan därför dröja något innan korrigeringar är införda.
