Meriter

1 Magnus, Lazarus Elias, f 25 febr 1770 trol i Strelitz, Mecklenburg, d 21 maj 1851 i Gbg, Mosaiska. Föräldrar: strumpfabrikanten Elias M o Magdalena (Malke) Hirsch. Skyddsbrev på handelsidkande i öppen bod i Gbg 11 aug 95, innehavare av firma L E Magnus & co från 98, drev sockerbruk i Katrinedal, Gbg, 06 (priv 29 aug 04)–49, ordf i Gbgs mosaiska förs från 07, drev tobaksfabrik i Gbg 12 (priv 28 juli)–36, burskap som grosshandlare där 17 jan 40, deläg i Gbgs privatbank o dess föregångare från 46.

G omkr 1795 i Gbg m Göthilda Henriques (bd 18, s 663), f 1767, d 10 juni 1825 där, Mosaiska, dtr till Ruben Moses H o Milka Delbanco.

Biografi

M:s far Elias M flyttade 1780, med stöd av den sv frihamnsförordningen av 1775, från Strelitz i Mecklenburg till Marstrand. 1784 erhöll fadern skyddsbrev som handlande jude i Gbg, och 1795 etablerade sig M på samma villkor som handlande i öppen bod. M:s verksamhet baserades på handel med kolonialvaror och textilier, och tidigt utvecklades firman, L E Magnus & co, till en omfattande. grosshandelsrörelse, vari socker, tobak och kaffe utgjorde hörnstenarna. Under napoleonkrigen vid 1800-talets början ökade den sv importen av socker mycket kraftigt. I Gbg mer än tiodubblades införseln under åren runt 1810, vilket verkade stimulerande på den inhemska sockerraffineringen.

M erhöll 1804 privilegium för sockertillverkning och uppförde strax utanför staden vid Mölndalsån en modern fabrik, Katrinedals sockerbruk. Tillverkningen startade två år senare och bedrevs kontinuerligt fram till 1849, då fabriken brann. Tillsammans med det 1810 av A R Lorent (s 111) grundade sockerbruket vid Klippan dominerade M:s anläggning den göteborgska sockertillverkningen. Efter fabriksbranden återupptogs inte verksamheten; i stället ingick M som delägare i Klippanfabrikerna, som vid den tiden övertagits av D Carnegie. Vid sidan av sockertillverkningen uppförde M 1812 en snus-och tobaksfabrik, vari de första svensktillverkade cigarrerna producerades.

Firman expanderade som betydande grosshandelsföretag och kunde på 1830-talet uppta både sonen Eduard (M 2) och svärsonen Morris Jacobson som delägare. Från Gbg knöts internationella kontakter med speciellt Danmark, Storbritannien och Frankrike. Samtidigt utvecklades andra, i den tidens ekonomiska liv karakteristiska verksamhetsområden: förlags- och diskonteringsverksamhet samt valutatransaktioner. Innan ett ordnat bankväsen etablerats i Sverige, spelade privata bankirer en avgörande roll för att täcka näringslivets behov av krediter. Som exempel på M:s verksamhet på detta område kan nämnas ett vinstgivande förlagskontrakt med grosshandlaren L Fürstenberg, som 1832 anlagt Oscarsdals bomullsväven. Kontraktet gav ränta på utlånat kapital och del i företagets nettovinst. M:s erfarenheter som bankir fick senare stor betydelse för Gbgs privatbank, där M och sonen Eduard hörde till grundarna.

Författare

Bertil Andersson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Gbgs stadsarkiv E Illa: 89, p 2575 (bouppt), GLA. – A Attman, D Carnegie & co (1953), s 94 f, 139 fl", 149 f; dens, Gbgs stadsfullm, 1 (1963); BachCl; G Bodman, Gbgs äldre industrier (1923); dens, Fabriker o industrier i det gamla Gbg (1925); H Fröding, Gbgs köp- o handelsgille ... 1661-1911 (1911), s 164; dens, Berättelser ur Gbgs hist under nyare tiden (1924); dens, Gbgs donatorer, 4 (1925); Hantverkare o fabriker inom sv tobakshantering 1686-1915 (1950); B Helmfrid, Holmenöden under fyra sekler (1954); M Ivarsson o A Brody, Sv-judiska pionjärer o stamfäder (1956); C V Jacobowsky, Bemärkta medlemmar av Gbgs mosaiska förs (Judisk krönika 1941), s 58 f; dens, Gbgs mosaiska förs 1780–1955 (1955); dens, Mosaiska förs:s hist fram till 1955 (Gbgs mosaiska förs 1780–1980, 1980) s 15 f, 18 f; Lindahl, 1 (1897); E L Magnus, Sockerbruken i Gbg (G-P 13 juli 1957); C A Tiselius, Gbg under kontinentaltiden, perioden 1808–10 (1935); H Valentin, Judarnas hist i Sverige (1924); dens, Judarna i Sverige (1964).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
L Elias Magnus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10150, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Andersson), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10150
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
L Elias Magnus, urn:sbl:10150, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Andersson), hämtad 2024-04-20.