Meriter

1 Magnusson, Gustaf Hilding, f 30 april 1886 i Jönköpings västra förs, d 27 nov 1957 i Malmö, Slottsstaden. Föräldrar: trävaruhandl Anders Gustaf M o Hulda Maria Vestberg. Mogenhetsex vid h a l i Jönköping 3 juni 05, inskr vid veterinärinst i Sthlm 15 aug 05, amanuens i patologi o bakteriologi där 07–08, vid med kliniken där 08–09, ex vid veterinärinst 12 juni 09, assistent vid patolog-anatom avd där 16 juni 09–10, förste veterinärassistent vid Malmöhus läns hushålln:sällsk:s bakteriolog laboratorium 1 april 10–15 aug 11, laborator vid statens veterinärbakteriolog anstalt o lär i bakteriologi vid veterinärinst 5 juli (tilltr 1 sept) 11–15, tf förest vid statens veterinärbakteriolog anstalt 15 juli–31 aug 13 o 15 sept 13–15 febr 14, förest för Malmöhus läns hushålln:sällsk:s marknadsplats o veterinärbakteriolog laboratorium samt förste besiktmveterinär vid kreatursmarknaden i Malmö 1 jan 15–52, bataljonsveterinär i Fältveterinärkårens reserv 28 juli 16, sakk i komm ang nötkreaturstuberkulosens bekämpande 20–23, föreståndare för statens provisoriska laboratorium för framställn av rekonvalescentserum vid mul- o klövsjuka 25–26, led av komm ang bekämpande av mul- o klövsjuka jan–nov 25, erhöll som bataljonsveterinär kaptens tjänsteställn 25 febr 26, led av arméförvaltn:s sjukvårdsstyr:s veterinärmed vetenskapliga råd från 26, sakk i mul- o klövsjukekommissionerna 30–31 o 38–40, karantäns- o exportbesiktn:veterinär i Malmö 31–52, prof:s n h o v 15 maj 36, led av komm ang verksamheten vid statens veterinärbakteriolog anstalt okt 37–juni 39, av epizootisakk febr 39–47, av medicinalstyr:s vetensk råd 44–47, av veterinärstyr:s vetensk råd från 47. – Sv veterinärläkarefören:s GM 27, LFS 30, LLA 38, veterinärmed hedersdr vid veterinärhögsk 26 maj 45, med hedersdr vid LU 31 maj 47.

G 1) 12 dec 1914 i Danderyd, Sth, m Tyra Amalia Gumpert, f 6 sept 1892 i Dalarö, Sth (enl fdb för Hedv El, Sthlm), d 22 maj 1947 i Malmö, S:t Petri, dtr till grosshandl Morris Jacob G o Sahre-Elise Thegerström; 2) 7 dec 1955(–1957) i Malmö, Slottsstaden, m Inez Edith Hildegard Jönsson, f 18 febr 1901 där, S:t Pauli, d 14 sept 1976 där, Slottsstaden, dtr till buntmakaren Anders Peter J o Ida Charlotta Jönsson samt förut g Husberg.

Biografi

Något år innan Hilding M gick ut gymnasiet i Jönköping dog hans far. Det berättas att M, som ville bli läkare, föreslogs välja veterinärbanan med den då kortare utbildningstiden av fyra år. Han skulle så fortare komma ut i förvärvsarbete och ekonomiskt kunna underlätta för sina två yngre bröder att bli läkare. Han revanscherade sig genom att bli en veterinärmedicinsk föregångsman och internationellt erkänd som auktoritet inom främst bakteriologi och veterinärt sjukdomsbekämpande.

M började sin veterinära verksamhet i Malmö 1910. Från sept 1911 tjänstgjorde han som laborator vid den då nybildade statens veterinärbakteriologiska anstalt (nu statens veterinärmedicinska anstalt, SVA) i Sthlm, en tjänst som då också inkluderade befattningen som lärare i bakteriologi vid veterinärinstitutet. 1915 var M tillbaka i Malmö som föreståndare för hushållningssällskapets marknadsplats och bakteriologiska laboratorium och kom sedan att stanna på denna tjänst som laboratoriets chefsveterinär till sin pensionering 1952. Under hans ledning utvecklades malmölaboratoriet till veterinärt regionallaboratorium för i första hand de sex sydligaste länen i fråga om diagnostiska undersökningar, främst bakteriologiska. M tog också upp tillverkning av vaccin och sera i direkt konkurrens med det statliga SVA.

M intresserade sig tidigt för den i Skåne vitt utbredda nötkreaturstuberkulosen och införde den av tysken Ostertag föreslagna metoden att söka nedbringa sjukdomens förekomst genom att avlägsna djur, som efter klinisk och bakteriologisk undersökning visat sig ha öppen smittfarlig tuberkulos. Mycket stor betydelse kom malmölaboratoriet genom M:s medverkan att få för vidareutbildningen av de veterinärer, som behövdes för det under 1920- och 1930-talen inledda bekämpandet av tuberkulosen och av den smittsamma kastningen (orsakad av Brucella abortus) hos nötkreatur samt för ledningen av de ytterligare 11 hushållningssällskapslaboratorier som tillkom under denna tid.

Vid sidan av det praktiska arbetet bedrev M som sin största insats en omfattande forskningsverksamhet, som resulterade i över ett hundratal i sv och utländska facktidskrifter publicerade arbeten inom främst bakteriologi och patologisk anatomi. De berörde i första hand smittsamma husdjurssjukdomar som mul- och klövsjuka, tuberkulos, kastning, svinpest och hönssjukdomar. Hans första vetenskapliga upptäckt gällde emellertid en ärftlig sjukdom i näthinnan hos hund (1911). Under 1915 utkom han med två omfattande monografier över svulstsjukdomar hos djur: Om hjärtsvulster hos husdjuren och Endemiska svulster i silbensregionen, arbeten av stort nyhetsvärde och av intresse för den jämförande sjukdomsläran. 1923 identifierade han en dittills okänd bakterie (Corynebacterium equi) som orsak till lunginflammation hos föl. Från dessa tidiga år fram till 1940-talets publikationer om bl a förhållandet mellan bovin och human tuberkulos från veterinär synpunkt kom från hans hand en ström av arbeten baserade på egna fält- och laboratorieundersökningar.

M:s speciella forskningsområde kom dock att bli mul- och klövsjuka, och han var en självskriven ledamot i de statliga kommissioner som hade hand om bekämpandet under de stora utbrotten av sjukdomen i Sverige åren 1924–25, 1930–31 och 1938–40, likaväl som han representerade Sverige i Office international des épizooties i Paris (OIE, den veterinära motsvarigheten till WHO). Under de stora mul- och klövsjukeutbrotten kom malmölaboratoriet naturligt att bli en centralpunkt vid bekämpandet, även om M:s uppfattning rörande t ex användandet av vaccin eller den beryktade dammsugningen och citronvattentvättningen av öresundsresenärerna vid utbrottet 1938–40 inte alltid stämde med den statliga ledningens.

M företog talrika studieresor till bl a Frankrike, Tyskland, England och Sovjet och gjorde så sent som 1956 ett fyra månaders besök i Australien för att studera det där pågående men diskutabla bekämpandet av vildkanin genom spridandet av en plågsam smittsam sjukdom, myxomatos. Som sakkunnig deltog M i flera statliga utredningar främst rörande tuberkulos och mul- och klövsjuka och var vidare ledamot av vetenskapliga rådet hos arméns veterinärväsende och hos veterinärstyrelsen. M fick professors namn 1936 och blev både veterinärmedicine och medicine hedersdoktor. Han var hedersledamot av flera utländska veterinärorganisationer.

M:s forskning och publicerade resultat karaktäriseras enligt allmän uppfattning av klarhet och överskådlighet med en utpräglad känsla för realiteter. Hans kritiska sinne och krav på hållbara fakta kom honom stundom att i artiklar och brev påpeka sådant som han inte ansåg tillräckligt väl underbyggt. I ett sådant sammanhang ställde han sig frågande "som bakteriolog, veterinär och medborgare", om avsiktligt i nämnd ordning må vara osagt.

Författare

Gösta Björkman

Arkivuppgifter

Strödda brev från M i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ueber eine für Europa neue Htühnnerseuche. Apoplektische Septikämic der Hiihner (Centralblatt fur Bakteriologie, Parasitenkunde und Infektionskrankheiten, Abteilung 1. Origi-nale, Bd 56, Jena 1910, s 411-428). – Über Retinitis pigmentosa und Konsanguinität beim Hunde (Archiv fur vergleichende Ophthalmologie ..., Jahrg 2, 1911, Leipzig 1912, s 147–163; från Svensk veterinärtidskrift 1910). – Om pasteurellos hos ren jämte ett bidrag till kännedomen om pasteurellans biologiska egenskaper. [Rubr.] Upps 1913. S 127–134, 159–184, 1 pl. [Ur Skandinavisk veterinär-tidskrift så.] (Meddelanden från Statens veterinärbakteriologiska anstalt 3 [omsl].) – Ett bidrag till kännedomen om slemmig sönderdelning av födoämnen. [Rubr.] Upps 1914. 15 s, 1 pl. (Ibid 7.) – Endemiska svulster i silbensre-gionen. [Rubr.] Upps 1915. 105 s. (Ibid 9.) Overs: Endemische Geschwiilste im Siebbein (Zeitschrift fur Infektionskrankheiten, parasitäre Krankheiten und Hygiene der Haustiere, Bd 17, Berlin 1916, s 329-344, 355-392, Tafcl XVII-XXIX). – Några fakta rörande tuberkulosen hos nötkreatur. [Rubr.] Upps 1915. 13 s. (Populära uppsatser från Statens veterinärbakteriologiska anstalt 3 [rubr].) [Ny uppl Malmö] 1915. 11 s. [Ej i serien.] – Om hjärtsvulster hos husdjuren. Sthlm 1915. 140 s. [Ur Sv veterinärtidskr.] Overs: Ueber Herzgeschwiilste bei den Haustieren (Zeitschrift fur Krebsforschung, Bd 15, Berlin 19[15-]16, Jena, s 212-238 [1915]). - Om könlösa tvillingar. En vanlig form av hermafroditism hos våra nötkreatur. [Rubr.] Sthlm 1917. 78 s. (Meddelande från Malmöhus läns hushållningssällskaps veterinärbakteriologiska laboratorium.) – Einige Fallen von Veränderungen in der Mundhöhle beim Rind-vieh, welche den Verdacht auf Maul- und Klauen-scuche erregen (Deutsche tierärztliche Wochen-schrift, Jahrg 25, 1917, Hannover, fol, s 437-439; från Sv veterinärtidskr 1916). – Uberzählige Extremitäten und spina bifida mit Inklusion von Lun-gengewebe bei einem Kalbe (Berliner tierärztliche Wochenschrift, Jahrg 1917, Berlin, fol, s 533 f; även i Sv veterinärtidskr 1918). – Det nyfödda fölet och dess sjukdomar (Svenskt land, illustr tidskr för jordbruket och dess binäringar, årg 2, 1918, Sthlm, 4:o, s 247–249). – En ny fårsjukdom (lammparalysi) (Landtmannen, Tidskr för landtmän, årg 2, 1919, Sthlm, 4:o, s 7 f; även en recension ibid, s 412 f). – Husdjurens vanligaste aktinomykosformer och deras etiologi. Malmö 1927. 78 s. (Meddelande från Hushållningssällskapets veterinärbakteriologiska laboratorium.) – Sjukdomar av betydelse för mjölkproduktionen och mjölkhygien (Svenskajordbrukets bok, illustr handbok för jordbruket och dess binäringar, [H.] Om mjölk och mjölkhushållning, under red av L. F. Rosengren, Sthlm 1927, 4:o, s 479–590). – Är renen mottaglig för mul- och klövsjuka? [Rubr.j [Upps 1927.] S 49-62. [Ur Skand veterinär-tidskr så.] (Medd från Statens ve-terinärbakteriol anstalt 35.) – Om ympskador. (Granskning av viss del av stadsläkare J. A. Höjers rapport över smittkoppsepidemien i Malmö 1932.) [Omsl.] Malmö 1932. 4:o. 16 s. (Medd från Hushållningssällskapets laboratorium.) – Om elakartad katarralfeber. Några försök att experimentellt överföra sjukdomen. [Rubr.] Khvn 1939 [omsl]. 23 s. ([Omsl:] 5. nordiske Veterin«erm0de, Sektion 1.) Även: 5. nordiske Veterina?rm0de i Kobenhavn den 6.-8. Juli 1939, Beretning, Khvn 1940, s 369-391, jämte diskussionsinlägg s 407–409, 579–581, 863–865. – The relation between bovine and human tuberculosis from the veterinary point of view (Acta medica Scandinavica, Suppl 135. E Hedvall, Bovine tuberculosis in man ... o H M, The relation [Sthlm, tr] Hfors 1941 [omsl: 1942], s 199-239). – Bidrag i Svensk veterinärtidskrift, 1909–10, 1915–22, 1924, 1926–35, 1938–41, 1943–45, 1947, Sthlm, o Skandinavisk veterinär-tidskrift, 1911-16, 1923–25, 1927 ff, Upps vissa titlar se Veterinärhögskolan hundra år Sthlm 1921, s 125 f.

Källor och litteratur

Källor o titt: N Frykholm, Sv biogr veterinär-matr (1927); W Hallgren, Sv veterinärhist i ord o bilder (1960); Skandinavisk veterinär-tidskr 1905–1948; Sv veterinärtidskr 1905–1948; A Thomsen, H M (Medlemsblad for Den Danske Dyrlaegeforening 1957, nr 24); Veterinärhögsk hundra år (1921).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Hilding Magnusson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10174, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Björkman), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10174
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Hilding Magnusson, urn:sbl:10174, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Björkman), hämtad 2024-04-16.