Meriter

1 Linderoth, Gustaf Wilhelm, f 23 nov 1816 i Umeå landsförs, Vb, d 25 april 1871 i Sthlm, Klara. Föräldrar: kronolänsmannen Jakob Ersson o Charlotta Gabrielsdtr. Kom i urmakarlära i Sthlm 29, gesäll 36, privilegium på urfabrik i Sthlm 21 febr 44, led av stadsfullm i Sthlm 63—66 o från 69, av styr för Sthlms stads hantverksfören från 64.

G 25 maj 1844 i Sthlm, Nik, m urmakaren Aurea Beata Betty Cedergrén, f 13 febr 1822 där, ibid, d 10 dec 1900 där, Klara, dtr till urfabrikanten Johan Fredrik C o Sophia Johanna Lindström.

Biografi

L, som redan tidigt miste sin far, for 1829 till Sthlm o kom s å i lära hos urmakare Salén på Stora Badstugatan. Som färdig gesäll flyttade han till den framstående urfabrikanten I F Cedergrén på Stora Nygatan. Efter några år blev L förste man hos urmakare C H Malmström, Drottninggatan 28, o vid hans frånfälle övertog han utan startkapital dennes urmakeri. Med hjälp av borgen o idogt arbete kunde L snart betala den skuld som han ådragit sig, då han övertog den malmströmska verkstadens stora lager av ur o inventarier. L hade drömt om att driva en fabrikation med enbart fickur men tvangs av den rådande konkurrensen att också importera sådana från utlandet o dessutom ägna sig åt andra tillverkningar. Redan året efter starten hade L 19 arbetare i sin tjänst o året därpå 21. Under dessa första år tillverkade han 9 fickur, 55 pendyler o 20 väggur, vartill kom ett mycket stort antal reparationer. Han företog, särskilt i yngre år, studieresor till England, Schweiz o Tyskland o återkom från dessa med nya modeller o idéer.

En viktig vändning för L:s firma inträffade 1853, då Oscar I för det brandskadade Tullgarns slott beställde ett tornur. Det var nu som L fick uppslaget att lägga tyngdpunkten på tillverkning av större ur. Till beställarna hörde Statens järnvägar, som L under järnvägsnätets uppbyggnadsperiod från början av 1860-talet försåg med ett stort antal stationsur. Andra beställningar gick till bl a kyrkor, slott, läroverk, Nationalmuseum, Andra livgardet i Sthlm, Observatoriet o Vetenskapsakademin. Fram till 1871 fabricerade L 510 ur av typ byggnadsur, stationsur, tornur, loggverk, regulatorer o skeppsur till ett tillverkningsvärde av nära 175000 kr.

L var en föregångsman ifråga om att införa nya maskiner o tidsenliga arbetssätt o rastlöst verksam som konstruktör o uppfinnare. Bla fick han från VA en belöning på 5 000 rdr för den första svensktillverkade kronometern o fick sedan rekvisitioner på sådana ur till flottan o några navigationsskolor.

L hade ett flertal förtroendeuppdrag. Han tillhörde Sthlms stadsfullmäktiges första ledamotsuppsättning 1863, o han var ledamot av Sv slöjdföreningen o Sthlms stads hantverksförening. Som prisdomare anlitades han vid ett flertal utställningar, så i Malmö 1865 o i Sthlm 1868. Han kallades 1867 till hedersledamot av The society for the encouragement of arts, manufactures and commerce i London.

L:s hustru Betty L var dotter till hans tidigare arbetsgivare o var också hon en skicklig o framgångsrik urmakare som fick en rad utmärkelser, t ex hedersdiplom vid världsutställningen i London 1863. Efter makens död förestod hon ett år firman o utnämndes då till hovurmakare. 1889 blev hon hedersledamot av Sthlms urmakaresocietet o 1892 hedersledamot av Sveriges urmakareförening.

Författare

Sven Erik Täckmark

Arkivuppgifter

G W L:s urfabriks arkiv 1834-1935 innehållande en del privata handhar efter L 1 o L 2 i SSA.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: C L W, Minnesteckn öfver ... Betty L (1902); H Hofberg, Sv biogr handlex (1906); J G Linderoth, Sthlms urmakare-societets 200-årsjubi-leum (1895); dens, Sv ur-utställn i Sthlm (1902); dens, Några minnesord om G W L:s urfabrik (1916); A Munthe, Hundra år i hantverkets tjänst (1947); NF 16 (1912); E Sidenbladh, Urmakare i Sverige under äldre tider (1947); SMoK; Sthlms stadsfullrms femtioårsjubileum (1913); Sv urmakare o optiker, ed S Sandström (1939).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Wilhelm Linderoth, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10532, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10532
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Wilhelm Linderoth, urn:sbl:10532, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-20.