Meriter

1 Lindman, Edvard Alexander (Alex), f 4 juni 1862 i Sthlm, Nik, d 28 febr 1939 där, Ad Fredr. Föräldrar: kontrolldir Carl Salomon Bleckert L o Ulrika (Ulla) Apollonia Henrika Lindström. Mogenhetsex vid Norra latinlärov i Sthlm vt 81, anställd på handels- o försäkringskontor där 81—97, red bla for Tidn for idrott (från 98 Ny tidn for idrott) 87-19, för Nordiskt idrottslif 00-02 o 05-10 o for Segling 10—15, byråsekr i Sveriges centralfören för idrottens främjande 7 maj 97 — 30 okt 36, dessutom förest där juni 28—30 okt 36, sekr i bla Internationella skridskolörb 98-21 o vid Nordiska spelen 01, 05, 09 o 13, sekr o kamrer i byggnadskomm för Stadion juli 10—okt 12. — Sveriges centralfören.s för idrottens främjande GM 17, PS:s GM första storl 36.

G 17 aug 1890 i Sthlm, Hedv El (enl vb för Kristiania, Jacob) m Agnes Helene Jensen, f 23 juli 1869 i Kristiania, Trefoldighet, d 24 dec 1948 i Kroppa, Värml, dtr till verkmästaren fens J o Christiane Caroline Jensen.

Biografi

Alex L hade under sina skolår på 1870-talet i Klara skola o därefter i Norra latin V Balck som lärare i gymnastik. "Sportlöjtnanten" Balck, den sv idrottsrörelsens främste pionjär o propagandist, gav sina elever starkt positiva intryck av gymnastik o idrott; "även bokmalarna rycktes med av den Balckska takten" (Lindman 1930). För L hade dessa intryck livsavgörande betydelse. Han kom att viga sitt liv åt idrotten o har med rätta betecknats som Balcks högra hand. Till en början fick L driva sitt idrottsliga intresse vid sidan av förvärvsarbete på handels- o försäkringskontor. Från slutet av 90-talet fram till sin pensionering 1936 kunde han på heltid ägna sina tjänster åt den frivilliga idrotten o blev därmed den veterligen förste svensk som uteslutande försörjde sig inom denna folkrörelse.

Både som organisatör o aktiv deltog L i det tidiga lokala idrottslivet i Sthlm. En rad grenar återfanns på hans breda repertoar, särskilt segling, rodd o cykelåkning. Han tillhörde stiftarna av Vaxholms segelsällskap (1878), Vaxholms roddklubb (1883) o Sthlms velocipedförening (1888). Som mångårig sekr i Sthlms roddförening o Sthlms allmänna velocipedklubb (velocipedföreningens fortsättning) stod han i centrum för cykel- o rodd-idrotternas utveckling i huvudstaden, varifrån viktiga impulser utgick till andra städer. Han har nämnts som initiativtagare till den klassiska cykeltävlingen Mälaren runt, som instiftades 1892. Han var 1886—87 primus motor i försöket att få till stånd ett riksförbund inom rodden; först 1904 förverkligades emellertid intentionerna genom Sv roddförbundets tillkomst.

Som aktiv var L i hög grad allround men tycks inte ha tillhört de allra yppersta tävlingsdeltagarna inom någon gren. Han var en skicklig gymnast o deltog i den av Balck 1875 stiftade Sthlms gymnastikförenings övningar. Tidigt ägnade han sig åt långfärder på cykel, bedrev skridskosegling o var en ivrig seglare också på öppet vatten.

I mitten av 80-talet knöts L på allvar till Balck o dennes strävan att föra idrotten framåt. Därmed vidgades L:s perspektiv till att omfatta hela landet o till allt livligare internationella relationer. Till en början engagerades L i första hand av idrottsligt författarskap. Han blev 1887 Balcks medredaktör i Tidning för idrott, som var den första, länge enda periodiska idrottspublikationen av betydelse. Med sin noggrannhet o sin kunskap om både sv o utländska förhållanden bidrog L verksamt till att ge tidningen ett imponerande rikt o detaljerat innehåll, o den är nu den värdefullaste källan till sv idrottshistoria före sekelskiftet. L medverkade också i kapitlet om rodd i del 2 av Balcks pionjärverk Illustrerad idrottsbok. En viktigare o originellare insats gjorde L som utgivare av Sv idrottskalendern, som byggde på genom Tidning för idrott infordrade uppgifter från landets idrottsföreningar o gav besked om deras stadgar, medlemsantal, verksamhet mm. Kalendern, som utkom 1893, betecknades som ett "första överskådande arbete över det svenska reala idrottslivet". En fortsättning planerades men kom inte till stånd.

Ett av medlen i det idrottsliga propagandaarbetet from 90-talet var utställningar. Från sv sida var Balck inspiratören o L den praktiske medhjälparen. Debuten tycks ha skett vid den internationella idrottsutställningen i Holland (Scheveningen) 1892, där den sv avdelningen begränsades till vinterns aktiviteter. Följande år deltog man med i huvudsak samma objekt vid världsutställningen i Chicago. Den första verkligt stora idrottsutställningen i Sverige ägde rum 1897 som ett led i Allmänna konst- o industriutställningen i Sthlm. Till denna redigerade L en omfattande flerspråkig handbok över sv turist- o idrottsliv. Även till Berlinutställningen tio år senare författade han en utförlig, endast på tyska utgiven skrift som allsidigt presenterade sv idrott.

Vid 90-talets slut ombildades Tidning för idrott partiellt o fick ett mer omfattande o exklusivt innehåll. Påkostade, rikt illustrerade julnummer utgavs. Namnet blev Ny tidning för idrott. Samtidigt stiftades Sveriges centralförening för idrottens främjande på initiativ av Balck o några honom närstående idrottsvänner. I föreningens styrelse ingick kronprinsen som ordf o en rad högre officerare, affärsmän o politiker som ledamöter. Genom föreningen sökte man ekonomiskt stödja lokala föreningar, delta i idrottsplatsfrågor, svara för utrikesrepresentation, anordna större inhemska evenemang o göra propaganda i tal o skrift. Det var de stora redaktionella o praktiskt administrativa uppgifterna i samband med tidningen o centralföreningen som gav underlaget för L:s inträde på heltid som tjänsteman inom idrottsrörelsen.

Som redaktör o den i praktiken huvudansvarige för Ny tidning för idrott kvarstod L till 1919, då tidningen — inte minst pga övermäktig konkurrens från Idrottsbladet — lades ner. Den uppmärksammade framför allt grenar som hästsport o segling. Behovet av en på de mer folkliga grenarna (t ex fri idrott, fotboll, simning o vissa vinteridrotter) inriktad facktidning gjorde sig emellertid allt starkare gällande vid sekelskiftet. För att fylla luckan startades 1900 som en avläggare till Ny tidning för idrott tidningen Nordiskt idrottslif. Tom 1910 ingick L i allmänhet i redaktionen men torde ha lämnat huvudparten av arbetet till E Bergvall (dens, s 91). Under senare år koncentrerades L:s redaktionella insatser till utgivandet av centralföreningens från 1908 utgivna årsbok, som innehåller en rad uppsatser o annan dokumentation om idrottsliga frågor i vid bemärkelse.

Som anställd vid centralföreningen fick L medverka vid genomförandet av flera av den sv idrottsrörelsens mest storslagna arrangemang. 1909 stärktes föreningens kansliresurser, o snart fick L som kanslichef ta i anspråk lokaler i det för OS 1912 uppförda Sthlms stadion. Centralföreningen var ansvarig byggherre för denna monumentala idrottsanläggning, o L hade ställningen som sekreterare o kamrer i byggnadskommittén. Redan tidigare hade L haft hand om idrottsplatsfrågor bla för den 1906 av föreningen anlagda Östermalms idrottsplats. L var vidare sekreterare för Nordiska spelen, som anordnades på centralföreningens initiativ i Sthlm vart fjärde år vintertid from 1901. De kan betraktas som föregångare till vinter-OS, upptog i första hand de typiska vinteridrotterna, tilldrog sig en mycket stor uppmärksamhet men upphörde under 20-talets lopp. Ett annat uppdrag var sekreterarskapet i Internationella skridskoförbundet — ett utslag av Balcks o Sthlms allmänna skridskoklubbs tidigt starka ställning inom internationell skridskoidrott.

L kom alltmer att personifiera centralföreningen o dess starka traditioner, i synnerhet då Balck under 20-talet (d 1928) med ålderns rätt reducerade sitt engagemang. Sedan länge hade det visat sig att föreningen — trots sina stora pionjärinsatser — inte kunde behålla sin ledande ställning inom sv idrottsrörelse. Successivt gled hegemonin över till nuv Sveriges riksidrottsförbund (RF), som stiftats 1903. Detta förbund byggde på de lokala idrottsföreningarna, specialförbund för de skilda grenarna o distriktsförbund. Med denna breda bas krävde RF att fa del av eller överta de flesta viktiga positioner som den organisato- riskt långt svagare centralföreningen intagit (jfr art i SBL om G Lindencrona, s 380). Redan under förarbetena till ett samarbetsavtal mellan de två organisationerna 1909 sammanfattade L pregnant den pågående utvecklingen: "Vi gåvo bort Centralföreningens förstfödslorätt för grynvällingen att fa frid en afton i samvaro" (Lindroth, s 129). Förhållandet till det expansiva RF förblev ett ständigt orosmoln för L. Ännu i slutet av 20-talet framställde han RF (topporganisationen) som ett för idrottsrörelsen överflödigt mellanled ("förvaltningsförbund") men fick uppleva hur RF i början av 30-talet slutgiltigt övertog ledarskapet.

Genom en tillbakadragen, delvis excentrisk läggning var L inte de offentliga framträdandenas man. Han varken eftersträvade eller uppnådde höga representativa poster inom idrottsrörelsen o deltog sparsamt i debatten. Till en början som aktiv o organisatör i huvudstadens idrottsliv, senare som verkställande tjänsteman åt den balckska kretsen förvärvade han ett idrottskunnande som fa eller ingen annan. I realiteten torde han ha utövat ett betydande inflytande i många frågor. I sin dubbla roll som heltidsanställd idrottsjournalist o idrottstjänsteman var han en absolut pionjär o framstår mer än någon annan som den tidigare sv idrottsrörelsens trotjänare.

Författare

Jan Lindroth

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Rodd (Illustrerad idrottsbok. Handledning i olika grenar af idrott och lekar utg afV Balck, d 2, Sthlm 18J86-187, s 541-648; sign, tills med V Balck mfl). Även sep: Illustreradt bibliotek för idrott, red. af V Balck, 10. Rodd. Sthlm 1889. 108 s. Dansk omarb i Illustreret Idransbog, D 1, Khvn 1890, s 135-282. - Schwedcn. Internationale Sportausstellung Berlin 1907. Sthlm 1907. 105 s. [Anon.] — Till Victor Balcks minne! (Norra latin femtio år 1880—1930, historik, hågkomster av forna lärjungar, Sthlm 1930, s 133-135). - Bidr i tidskr nedan o bl a DN från 1894.

Redigerat: Tidning för idrott, årg 7—17, 1887—

1897, Sthlm, 4:o, forts: Nv tidning för idrott, årg 1-22, 1898-1919, Sthlm', fol o 4:o (1901-02), (tills med V Balck samt med C v Rosen 1901 o S Hermelin från 1902); Skyttetidningen, organ för Sveriges frivilliga skytteföreningar samt för jagt och hundsport, under gemensam red med Tidn för idrott, årg 1-2, 1893-1894, Sthlm, föl, 100, 94 s (tills med V "Balck); Hjulsport, tidn för Sveriges velocipedryttare, officiellt organ för Sv hjulförbun-det samt flerc af Sveriges större klubbar, årg 7,

1898, Sthlm, 4:o, nr 1—42; Nordiskt idrottslig vec-kotidn för Nordens ungdom, årg 1—3, 1900—02, 6-11, 1905-10, Sthlm." 4:o (tidvis tills med bla E Bergvall, V Balck, B Roosval); Motorsport. Spe- cialblad för automobil- & motorbåtsintresscn, Sv automobilklubbens officiella organ, [bihang till Ny tidn för idrott,] årg 1*, 1906, Sthlm, 4:o, 326 s (tills med V Balck o C v Rosen); Sveriges centralför-ening för idrottens främjande, årsbok med styrelseberättelse Sthlm 1908-27 (mcdrcd), 1919 = Svensk idrott 1919, årsbok för Sveriges centralför-cning för idrottens främjande och Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund, Sthlm 1919, 231 s (tills med É Bergvall); Segling, veckotidning för yacht- och båtscgling, kanotidrott ..., [även bilaga till Ny tidn för idrott,] årg 1—6, 1910-15, Sthlm, 4:o (tills med H Haglind, V Balck, E v Gegerfelt, E Salander).

Utgivit: Svenska idrottskalendern 1894. Sthlm 1893. XI, 350 s, 1 portr. - Turist- och sportutställningen vid Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. En handledning vid studiet af ... olika idrottsgrenarne, jemte en allmän öfverblick öfver desammas historia och utveckling i landet. Sthlm 1897. 104 s. [Även tysk o eng text o undertitlar.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Prot i Sveriges centralförcms för idrottens främjande arkiv, RA.

V Balck, Minnen, 2 (1931); E Bergvall, Vid målsnöret. Minnen (1945); Idrottsbladet 4 juni 1937; J Lindroth, Idrottens väg till folkrörelse (1974); NF:s sportlex, 5 (1943); (Ny) Tidn för idrott; PK:s porträttmatr 1936 (1935); Sveriges centralförcms för idrottens främjande årsböcker; Sv idrott. Årsb 1912, s 152; F Wikström, Sv idrottslitt 1766-1950 (1965). - Nekr över L i Idrottsbladct 1 mars 1939.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Alexander (Alex) Lindman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10609, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10609
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Alexander (Alex) Lindman, urn:sbl:10609, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2024-04-20.