Meriter

1 Laestadius, Carl Eric, f 30 juli 1775 vid Nasa silververk, Nb, d 7 juli 1817 i Kvikkjokk, Jokkmokk, Nb. Föräldrar: bergsfogden Carl L o Brita Ljung. Elev vid Piteå trivialskola 85—91, därefter vid Härnösands gymn, inskr vid UU 27 okt 95, fil kand 24 mars 03, mag 16 juni 03, prästv 9 okt 03, komminister i Kvikkjokk 26 mars 06, pasto-ralex vid Härnösands gymn 11 mars 15.

G 9 mars 06 i Skellefteå m Christina Margareta Holmbom, f 17 mars 81 i Sthlm, Ridd, d 2 maj 61 i Piteå, dtr till instrumentmakaren Henrik H o Maria Christina Lind.

Biografi

På grund av faderns försämrade ekonomi hade L det svårt under åren i gymnasiet i Härnösand. Han fick dock goda vitsord, o konsistoriet lyckades med hänvisning till den "torftighet" under vilken han levde beveka Lappmarkens ecklesiastikverk att ge honom ett stipendium för lappar som studerade vid gymnasiet. I Uppsala fick han ett k stipendium lapponicum o stannade där i första omgången två terminer. Under de tre följande var han dels i Arjeplog för att förkovra sig i lapska dels i Överkalix som informator i prästgården. Vt 1798 fortsatte han studierna vid akademin, o på sommaren fick han en välavlönad tjänst på Grönsö som informator för en sonson till arkiatern David v Schulzenheim, den senare hovkanslern med samma namn. På Grönsö stannade han till jan 02 o fortsatte därefter med stor framgång sina studier i Uppsala. Han har själv författat de avhandlingar som han re-sponderade för under presidium av prof i praktisk filosofi Daniel Boethius. I avhandlingen för graden lämnar han en översikt av den filosofiska forskningens framsteg.

I ett brev till VA 06 vitsordar v Schulzenheim L:s utmärkta insikter i naturalhis-toria, fysik o matematik o anser honom "för god och lärd" för att sitta gömd i Lappmarken. Boethius erbjöd honom docentur i filosofi, men släktens traditioner o "en till graven lutande far som gjort allt för mig" kom honom dock att föredra en dåligt avlönad prästtjänst framför en osäker akademisk karriär. Efter några år som adjunkt o nådårs-predikant blev han komminister i Kvikk-jokk tack vare sina kunskaper i lapska, ett språk vars smidiga böjlighet han lovordade o jämförde med grekiskans. Nygift o skuldsatt kom han till en av landets mest isolerade o sämst avlönade prästtjänster men lyckades snart ordna sin ekonomi o för en tid nå vad han själv med sina små anspråk bedömde som ett visst välstånd. Han blev en driftig jordbrukare, o hans bröder o andra har förundrade berättat om de skördar han bärgade på åkrar som han själv odlat upp. Han kokade lim på renhorn, o för att också kunna tillverka det bättre betalda benlimmet konstruerade han en tryckko-kare, som exploderade vid ett alltför djärvt experiment, varvid han blev svårt bränd. I brist på andra läkemedel behandlade han brännskadorna med färsk kodynga. Han fick användning för medicinskt kunnande, även när han med stöd av en lärobok i förlossningskonsten var sin hustrus ackuschör vid hennes många barnsängar.

L hade under studentåren samlat växter, o hans botaniska intresse väcktes till nytt liv, när Göran Wahlenberg på sin tredje lapplandsresa besökte Kvikkjokk våren o hösten 07. Genom honom kom L i förbindelse med kommerserådet S N Casström o VA:s sekreterare O Swartz, vilka i någon mån försåg honom med botanisk litteratur o gav honom i uppdrag att insamla fjällväxter. De två sista åren av sitt liv fick han en pension från VA, som förpliktigade honom att för akademins räkning göra regelbundna meteorologiska observationer. — 08 hämtade L till sig sin far, sin styvmor o sina halvbröder Lars Levi o Petrus. Han försörjde dem alla i 8 år, läste upp sina bröder till gymnasiet o blev ett föredöme för dem, som de aldrig glömde.

I gärning o i brev framstår L som lärjunge till Daniel Boethius, som hävdade att till människans plikter hörde att tro på Gud, odla sin kunskapsförmåga o vårda kroppens hälsa utan ängslan. Den resignerade oberördheten o den lugna visheten skulle vara hennes adelsmärke. Han beskriver midvin-terns Kvikkjokk som en plats övergiven av sol, lappar, renar o t o m av de vilda djuren, men han finner sig väl till rätta där o är "liksom lantprästen i Wakefield" stolt över sin barnaskara.

För den växande familjen blev kaplans-lönen för liten, o efter att ha avlagt pastoralexamen, vilket då ingen lappmarkspräst gjort på 50 år, sökte han o kom på förslag till Piteå regala pastorat men blev trots de bästa rekommendationer inte utnämnd. Under sista året av sitt liv var L svårt leversjuk. Enligt konsistoriets åsikt hade han ådragit sig sjukdomen under de strapatsrika vandringar som hörde till hans tjänst. L:s livsöde skildrades mer än ett år efter hans död utförligt i Sthlms-Posten.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Brev från L i RA (Ericsbergsark:s autografsaml), VA, UUB (13 till D v Schulzenheim o 1 till G Wahlenberg) o Jämtlands läns bibi, Östersund.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Marklin, d 1, Upsaliae 1820, s 30.

Källor och litteratur

Källor o litt: Direktionens för Lappmarkens ecklesiastikverk arkiv: handhar 1795—98, s 848, prot 9 dec 1791 o 3 april 1797, Härnösands konsistorii skrivelser till K M:t 26 april 1817, RA; brev från D v Schulzenheim till G G Sjösten 19 aug 1806, VA; C Zetterström, Dagbok 1793—1800, Jämtlands läns bibl.

P Boreman, Laestadianerna under förra delen av 1800-talet (Bygd o vildmark 1943); E Curtelius, G E L. En bild ur en norrländsk prästsläkts lif (1908); dens, C E L o hans broder Petrus (1909); L Dahlgren, Norrländska släktprofiler, 1 (1911); Hernösands stifts tidn:ar 31 juli 1818; Härnösands hm, 2 (1923); P La:stadius, Journal ... (1831); dens, Fortsättn af Journalen (1833); S Lindroth, VA:s hist, 2 (1967); A Nordberg, Petrus Lsestadius (1974); F v Schubert, Reise durch Schweden, Norwegen und Finnland, 2 (1823); Sthlms-Posten 15 sept, 23 sept o 16 dec 1818; Upsala Tidn 18 juni 1803; Årsberättelse om Sv läkaresällskrs arbeten 1817, s 60.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Eric Læstadius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10821, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10821
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Eric Læstadius, urn:sbl:10821, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-20.