Meriter

2 Lagercrantz, Herman Ludvig Fabian, f 29 juli 1859 på Barkarby, Lovö, Sth, d 27 sept 1945 i Ramnäs, Vm. Föräldrar: landshövd o statsrådet Carl Gustaf L o Augusta Emerentia Carolina Zethelius. Volontär vid Svea artillerireg 20 nov 77, mogenhetsex vid Sthlms gymn 13 dec 79, elev vid krigsskolan 14 juli 80—31 okt 81, underlöjtn vid Svea artillerireg 11 nov 81—25 jan 89, elev vid artilleri- o ingenjörhögsk 15 juli 84—87, stabskapten i frälsningsarmen 89, major okt 89, överste o chefssekr 5 maj 93, socialsekr 95, arbete vid frälsningsarmen i Indien 96, avgick ur aktiv tjänst i frälsningsarmen 97, led av styr för Frälsningsarméns förlagsab 97—07, disp för Wirsbo bruk, Ramnäs, Vm, 15 maj 97—27, ordf i styr för Ramnäs bruks ab från 99, led av styr för Larsbo-Norns ab, Vikmanshyttan, Kopp, 01—18, ordf i styr för Elfvestorps ab 02—06, för Svartelfs jern-vägsab 03—07, led av styr för Hellefors bruks ab, Ör, 06—15, av komm ang ändrad organisation av telegrafstyr 22 juni 06—11 mars 07, av komm ang ändrad organisation av järnvägsstyr 4 aug 06—8 mars 07, tf envoyé i Washington 25 jan 07, envoyé där 5 juni 07, tf envoyé i Khvn 18 jan—17 juni 08, envoyé i disponibilitet 26 aug 10, ordf i styr för Bankab Sthlm—Öfre Norrland 10— 11, för Lindholmens verkstads ab, Gbg, 10— 11, för Motala verkstads nya ab 10—20, för ab Norrlandsbanken 11—17, för ab Isfjorden—Belsund 11—27, för ab Elektriska ugnar 13, för Sveriges allm exportfören 13— 35 (v ordf 11—13), drev firma Wirsbo brukshandel, H L F Lagercrantz, 13—21, ordf i City-klubben, Sthlm, 14—23, led av Drottningens centralkomm 14—33, ordf i styr för Wirsbo-Ramnäs kraftab 14—44, för Liljeholmens stearinfabriks ab 16—27, för ab Divisor 17—22, för ab Spetsbergens sv kolfält 17—23, led av styr för Frälsningsarméns krigsskolas uppfostringsfond 17-—45, sv minister i Washington 17, v ordf i ab Sv handelsbanken 19—33, ordf i styr för Ferna bruks ab 21—44, för Nya nordiska kullager ab 22—27, för Sv-tyska fören 22—30, för Gimo—Österby bruks ab 22—37, i Inst för sv utlandstjänst, Sthlm, 25—30, för Örebro pappersbruks ab 26—45, för Frövifors bruks ab 27—45, i komm för sv konstindustriutställ-n:ar i Amerika 27, i komm för Sveriges deltagande i världsutställn i Barcelona 28—29, för Bolinder—Munktells ab, Eskilstuna, 28—37, i Sv fattigvårdsförb:s barnavårdsbyrå, Sthlm, från 30 (led 11—23, v ordf 23—30), för Munktells mek verkstads ab 32—37.

G 18 april 86 (enl Svea art Sthlm) på Östanås, Älvsbacka, Värml, m Hedvig Margareta Croneborg, f 18 sept 64 i Älvsbacka, d 6 nov 44 i Sthlm (enl db för Ramnäs), dtr till kammarherren Johan Ulrik Vilhelm C o baronessan Henriette Friederiche Dorette Amalie Marie v Berg.

Biografi

Som ung artilleriofficer kom Herman L i beröring med den engelske väckelsepredikanten lord Radstock o anslöt sig till kretsen kring denne. Han såg nu klarare än förr de sociala missförhållandena i samhället o sökte tillsammans med några vänner hjälpa Sthlms hemlösa bl a genom att inrätta natthärbärgen o värmestugor. Under detta arbete kom han i kontakt med frälsningsarmen o enrollerade sig i denna rörelse. På förslag av general William Booth studerade L o hans hustru 1888—89 arméns verksamhet i England, särskilt i Londons slumkvarter. Som Booths adjutant fick L följa denne på resor o möten.

I England träffade L den förmögne industrimannen Frank Crossley, som lämnade honom bidrag till ett tryckeri för tidningen Stridsropet o senare skulle stödja honom vid flera tillfällen. L begärde 89 avsked som officer o vid hemkomsten avvecklade han sitt hem o flyttade till frälsningsarmens högkvarter, Östermalmsgatan 33, där han som stabskapten fick sköta fältdepartementets expedition. Det sociala arbetet intresserade honom mest, men han företog också flera mötes- o inspektionsresor runt om i landet. Han hade i sin verksamhet helhjärtat stöd av sin hustru, som organiserade o ledde slumsysterverksamheten i Sthlm. 93 befordrades L till överste o sekreterare hos kommendör William Ridsdel, som då utnämnts till ledare för frälsningsarmen i Sverige.

Ett halvår senare insjuknade L i tuberkulos, o efter konvalescens i Meran o San Remo bosatte han sig på sin gård Torpa nära Södertälje. Han fick där besök av Booth, som uppdrog åt honom att resa till Indien för att genomföra en av engelska staten godkänd social plan, som bl a gällde upprättande av jordbrukskolonier o statsunderstödda bybanker. Efter att i London ha konfererat med Booth o regeringsmedlemmar avreste L o hans hustru, åtföljda till stationen av lord Radstock. Vistelsen i Bombay, där han var stationerad, blev kort, men fylld av arbete o upplevelser. Efter tre månader insjuknade L i tyfus. Han tålde inte klimatet o tillråddes att lämna Indien. Vid återkomsten avgick han 97 på läkares uppmaning ur sin aktiva tjänst inom frälsnings-armén. Sin religiösa övertygelse behöll han dock genom åren, förenad med ett glatt o frejdigt sinnelag.

Vid sin hemkomst från Indien sökte L efter en egendom, där han kunde driva någon form av industriell verksamhet. Ett lämpligt objekt i detta hänseende var Wirsbo i norra Västmanland. Det pris som begärdes översteg emellertid L:s resurser, o han skulle just uppge sina tankar på köp, då han fick veta att hans engelske vän Crossley avlidit o testamenterat till honom en summa som räckte till den första inbetalningen. Därmed var det främsta hindret borta, o L blev genom Marcus Wallenbergs förmedling ägare till halva bruket. 07 köpte han den andra hälften, som innehades av Oscar II. Den första produkt som L började tillverka vid Wirsbo var skruvkoppel, som han sålde till järnvägsstyrelsen. Tegelbruket fick order på handslaget tegel till Västerås domkyrkas restaurering. När brodern Gustaf L blev chef för marinförvaltningens intendentavdelning, fick L göra en provleverans av projektiler av tackjärn o stål, o från 00 delade Wirsbo o Bofors leveransen av små granater till flottan o spränggranater till armén. Utvecklingen gick raskt framåt, o 05 hade bruket 60 arbetare o ett tillverkningsvärde på 250 000 kr för en mängd olika produkter. Förvaltare var L:s förre adjutant i frälsningsarmen August Palmer.

På grund av sin framgång med Wirsbo fick L rykte om sig som en skicklig företagsledare o åtog sig att reorganisera Ferna bruk, som gått i konkurs. Han lyckades så väl, att alla fordringsägare 03 hade soulagerats. L rationaliserade därefter också med stor framgång det stora brukskomplexet Larsbo-Norn ab. Då omorganisationer av telegrafverket o järnvägsstyrelsen syntes nödvändiga, kallades L av sin vän statsminister Arvid Lindman att delta i de utredningar som tillsatts för dessa ändamål. Dessa framlade genomgripande förslag, vilka antogs av riksdagen.

Vid unionsupplösningen tillfrågades L om han ville bli sv minister i Washington efter den norrman som tidigare representerat de förenade rikena. Han accepterade erbjudandet, o med avbrott första halvåret 08 för ett motsvarande uppdrag i Khvn, verkade han i USA till 10, då han begärde sig i disponibilitet. Under tiden i Amerika gjorde han en stor insats inte minst för att hjälpa en del av de många svenskar som årligen invandrade dit.

Åter i Sverige med erfarenhet både av diplomati o bruksekonomi ansågs L lämplig att hjälpa utredningen av "den metallurgiska härvan", som uppstått efter Metallurgiska ab:s ekonomiska kris. Metallurgerna Gustaf Gröndals (bd 17) o Fredrik Kjellins (bd 21) metoder hade möjliggjort exploatering av förut olönsamma malmfyndighe-ter, men särskilt grosshandlare William Olssons spekulationer hade gått alldeles för långt. Olssons konkurs jämfördes senare av L med kreugerkraschen. En stor mängd järnbruk, bl a Wirsbos granne Ramnäs, var inblandade. Riksbankschefen friherre Karl Langenskiöld begärde, att kreditgivarna skulle klara problemet. Främst drabbades Bankab Sthlm—Öfre Norrland, som L uppdrogs rekonstruera. Banken ombildades till ab Norrlandsbanken med L som ordf samt "arbetsgivargeneralen" Hjalmar v Sydow, Johan Nordenfalk o L:s svåger, fd landshövdingen Theodor Odelberg, i styrelsen. Några år senare var aktierna i pari, o då banken såldes till Sv handelsbanken, fick aktieägarna betydligt mer än insatsen. I Handelsbanken var Arvid Lindman ordf. L blev vice ordf o medverkade till bankens storartade utveckling, vilket för honom medförde en mängd styrelseuppdrag i industriföretag m m. 22 år som ordf i Exportföreningen befäste L:s framskjutna position i näringslivet. Han var känd som strängt återhållsam, ansvarsmedveten o helt ointresserad av illu-sionistiska spekulationer, vilket dämpade den kritik han ibland utsattes för på grund av sina många engagemang.

27 överlät L skötseln av Wirsbo bruk till sonen Bror L, som 34 anlade det framgångsrika rörverket. Först i 70-årsåldern började L draga sig tillbaka från sina många styrelseuppdrag. Under senare år var han ordf i Blasieholmskyrkans vänner, o i Virsbo lät han bygga en ekumenisk kyrka, invigd 8 aug 37.

Författare

Rune Kjellander

Arkivuppgifter

L:s o hans hustrus arkiv på Wirsbo (förteckn RA o UUB). Brev från L i KB (bla till S Lidman), RA (bl a till E Trolle) o Prins Eugens Waldemarsudde.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Min politiska åskådning. Virsbo (tr Västerås) 1911. 4:o. 4 s. [Undert] — Ett kvartssekel i Exportföreningens presidium (Svensk export, årg 44, 1937, Sthlm, 4:o, jubileumsnummer, s 46). — I skilda världar. Herman Lagercrantz berättar sina minnen. Sthlm 1944. 393 s, 18 pl-bl, 1 portr. 2. uppl 1945. 3.—4. uppl s å. 5. uppl 1946.

Källor och litteratur

Källor o litt: E Björkman-Goldschmidt, Den värld jag mött (1967); M v Essen, I skilda världar (Min far, ed I Oljelund, 1949); E Fitger, Metallurgiska härvans hist (Affärsvärlden 1913, s 1228 ff, 1266); O Gasslander, Bank o industriellt genombrott, 1 (1956), s 131 f; G Hallendorff, Sv handelsbanken 1871—1921 (1921); K Hildebrand, Sveriges allm exportfören:s första halvsekel (Sv exports jubileumsnr, ed E Nyländer, 19 april 1937); Hulthander; C Lundin, Nya Sthlm (1890), s 662 ff; E Malmberg, Wirsbo (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början, N F, 1920); E Malmström, Sextio års fälttåg (1942); Min-nesskr med anledn av K högre artillerilärov :s o Krigshögskolans å Marieberg . . . etthundraåriga tillvaro, ed P Sylvan o O Kuylen-stierna (1918), s 59; H Molin, Wirsbo, det som var o det som är (1943); M Odencrantz, Brofästet som höll. En biogr om Herman o Hedvig L (1976); Sthlm, 3 (1897); Sv industrien 1918—1919 (1918); E Söderlund o P E Wretblad, Nittonhundratalet (Fagersta-brukens hist, 3, 1957), s 360; Ö Tigerstedt, Kavalkad (ibid, 4, 1957), s 679; UD:s kal 1910; B Waldén, Frövifors bruk ... (1951); Väv? Sthlmsdelen (1945); Vem är vem inom handel o industri? 1944—45 (1944); Vem är vem i Norden (1941).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Herman L F Lagercrantz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10862, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10862
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Herman L F Lagercrantz, urn:sbl:10862, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-19.