Meriter

Leo, Henning Vilhelm, f 3 sept 1885 i Landskrona, d 26 maj 1953 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: gjutaren Anders Peter L o Karolina Knutsson. Anställd vid SJ till 26, led av AK 18—28 o 33—41, av FK 31—32 (första lagutsk 19—-23 o 25—28), av processkommissionen ang rättegångsväsendets ombildn mars 20—dec 26, av komm ang krigsdomstolarna aug 20—okt 22, av komm ang strafflagen för krigsmakten juni 22—aug 23 o jan 25—okt 26, ombudsman i Sv lokomotivman-naförb 24—26 o 29—32, led av komm ang hovrätterna febr—okt 26, led av o sekr i socialiseringsnämnden mars 26—mars 32, av FK-sakk okt 26—dec 27, av komm ang trygghetsåtgärder för värnpliktiga juni 27—sept 28, av komm ang partibeteckn aug 29—febr 30, av apotekssakk juli 31—okt 32, statsråd o chef för kommunikationsdep 24 sept 32—19 juni 36, led av socialdemokratiska partistyr 32—40, av riksdagshuskomm juni 36—dec 39, av järnvägskomm juli 36—okt 38, ge-neraldir o chef för byggnadsstyr 3 okt 36—50, led av tryckfrihetskomm 36—49 (ordf 42— 45), av komm ang markfrågor i Sthlm mars 39—mars 40, ordf i nämnden för behandl av vid statsinlösen av ensk järnväg uppkommande tvistefrågor aug 39—febr 44, led av komm ang överståthållarämb juni—okt 40, ordf i tryckfrihetsnämnden 40—44, ordf i regionplanearbetet för sthlmstrakten från 51.

G 3 nov 17 i Alvesta ni Linnea Maria Svensson, f 7 nov 88 i Stenbrohult, Kron, d 19 maj 73 i Sthlm, S:t Göran, dtr till handl Johan Magnus S o Maria Kristina Hultberg.

Biografi

Henning L drogs tidigt in i politiken. Redan 1918 blev "lokeldare H L i Älmhult" riksdagsman för Kronobergs län. Han omvaldes till AK för följande mandatperioder men hade flyttat till Sthlm i samband med att han utsågs till ombudsman i Sveriges lokomotivmannaförbund o kunde då inte omväljas 28. Vid 30-talets början återkom han till riksdagen med placering i FK men var från 33 tillbaka i AK, denna gång med mandat från Sthlms län. Från början blev de juridiska frågorna en specialitet för L. Han blev vid sin andra riksdag medlem av första lagutskottet o gjorde där respekterade insatser. De kombinerades med talrika kommittéuppdrag inom lagstiftningsområdet.

Som ombudsman i sitt fackförbund hade L 24—26 hand om redigeringen av förbundets tidskrift; hans bidrag till tidskriften har saklig tyngd o bärs av socialt patos. Stilen är flärdlös. Vanligen uppsökte han centrala ämnen för sina artiklar. Hans reformförslag är framsynta om än kanske föga originella. Den av regeringen Branting tillsatta socialiseringsnämnden lade 24 fram ett omfattande betänkande med förslag till omorganisation av förvaltningen av statens järnvägar. I en serie artiklar i förbundstidskriften granskade L förslaget, varvid han vände sig mot att nämnden valt att undersöka en verksamhet som redan var i statlig ägo. När Nils Karleby (bd 20), som var socialiseringsnämndens sekreterare, dog 26, utsågs L till ny ledamot o sekreterare.

Vid den Hanssonska ministärbildningen 32 markerades anknytningen till fackföreningsrörelsen genom att Fritjof Ekman o L togs upp på ministerlistan. Tre av statsråden tillhörde socialiseringsnämnden. L:s tid som kommunikationsminister präglas av stora förändringar inom vägväsendets o järnvägstrafikens områden. Välståndsutvecklingen under perioden ställde ökade anspråk på förbindelsenätet. Den reguljära luftfarten växte fram o krävde statliga insatser. De risker o störningar som är förbundna med ökad trafiktäthet uppmärksammades tidigt av L. Han genomförde den tysta trafiken o tog initiativ till bildandet av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. L:s insatser i regeringsarbetet begränsades inte till hans fackdepartement. Det omvittnas att han tog rätt livlig del i de allmänna rådslagen inom regeringen. Under sin sista tid i regeringen attackerades L hårt av politiska motståndare för ett förslag till trafikreglering som förelades riksdagen. Avgörandet träffades dock först efter regeringens avgång, varvid förslaget föll i båda kamrarna.

När L efter den första Hanssonska regeringens avgång tillträdde chefskapet för ett centralt ämbetsverk, var hans politiska roll i stort sett utspelad. Han stod likväl kvar som ledamot av den socialdemokratiska partistyrelsen till 1940. Inför Axel Granholms (bd 17) avgång som generaldirektör vid statens järnvägar erbjöds L chefskapet men avböjde (Kjellvard). Det skall inte ha tilltalat honom att företräda arbetsgivaren vid uppgörelser med forna kolleger o medarbetare. I stället blev han chef för byggnadsstyrelsen, när Ivar Tengbom trädde tillbaka. Styrelsen handlade på den tiden planfrågor lika väl som byggnadsfrågor. Ett av L:s sista offentliga uppdrag, vid 50-talets början, gällde regionplanearbetet i sthlmsområdet.

Som departements- o verkschef visade L fasthet o viljestyrka. Hans lugn o vederhäftighet har vitsordats. Några markanta drag därutöver framträder knappast. Det kan ha bidragit till att han blivit långt mindre känd än andra socialdemokratiska politiker ur samma generation med liknande bana.

Författare

Åke Lilliestam

Arkivuppgifter

Tre brev från L till A Mörner i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Rundradio såsom kulturbärare (Radio och grammofon, årg 10, 1932, Sthlm, 4:o, s 197 f). — Förord (Telefon och telegrafi i Sverige. Red av I Lignell, d 1/2, Sthlm 1935, 4:o, s 5 f). — Förslaget till trafikreglering. Föredrag den 27 april 1936. Sthlm 1936. 24 s. — Trafikreglering och politik. Sthlm 1936. 14 s. — Sign bidrag i Lokomotivmännens tidning. Organ för Sveriges lokomotivmannaförbund, Sthlm, fol (anon utgivare årg 12—14, 1924—1926). — Bidrag i Byggmästaren, årg 16—17, 1937—1938, 19, 1940, Sthlm, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: Socialiseringsnämndens arkiv (komm nr 354) RA. Klipp i AA. — H Johansson, Folkrörelserna o det demokratiska statsskicket i Sverige (1952); H Kjellvard, Det bevingade hjulets tolk. Minnesskr vid Sv järnvägsmannaförb:s 50-årsjubileum, 1—2 (1949); Med ånga o elektricitet. Minnesskr med anledn av 25-årsdagen av Sveriges loko-motivmannaförb:s tillvaro 1908 24/1 1933 (1933); O Nyman, Sv parlamentarism 1932— 1936 (1947); H Tingsten, Den sv socialdemokratins idéutveckl, 1 (1941). — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henning V Leo, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11235, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11235
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henning V Leo, urn:sbl:11235, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2024-04-20.