Meriter

2 Kempe, Wilhelm Heinrich (Henrik), bror till K 1, f 21 dec 1807 i Stralsund, Nicolai, d 8 maj 1883 i Sthlm, Ty. Inflyttade till Sverige 23, burskap som grosshandl i Sthlm 20 dec 32, innehade tills med grosshandl Ludvig Tydén grosshandelsfirman Tydén & K 33—43, ensam ägare från 43, delägare i Voxna bruk, Gävl, 48, anlade såg i Norrljusne, Söderala, Gävl, på 50-talet o masugn, gjuteri o mek verkstad där 73—76, inköpte bruket Dalfors, Ore, Kopp, 72 o bruket Furudal, Ore, med kättingsmedja 76, ägare av Ramlösa brunn 76—82, VD för Ljusne-Woxna ab från 81.

G 18 dec 43 i Sthlm, Ty, m sin kusin Johanna Wallis, f 13 sept 18 där, ibid, d 15 april 09 där, ibid, dtr till grosshandl Albrecht Baltzer W o Johanna Friedrika Catharina Wallis.

Biografi

Efter att under några år ha varit elev vid gymnasiet i Stralsund kom Wilhelm^[1] K 1823 till sin morbror Albrecht Wallis i Sthlm för att få köpmannautbildning. Två år senare fortsatte han sina läroår vid broderns firma Johan Wikner & co i Härnösand. 29 återvände han till Sthlm, där han under de närmaste åren fick grundliga kunskaper om importaffärer o handel med kolonialvaror hos grosshandlare Joh E Unman. Sedan K vunnit burskap som grosshandlare i Sthlm, bildade han 33 tillsammans med Ludvig Tydén grosshandelsfirman Tydén & K, som upplöstes 10 år senare, då K fortsatte rörelsen i eget namn. Vid denna tid gifte han sig med en förmögen kusin, o hans affärsverksamhet fick större omfattning.

I kompanjonskap med sin bror o handelshus i Sthlm o Gbg blev K ägare till flera skeppsparter o ordnade försäljning av sina varor över hela landet. Från Ostindien o Sydamerika importerade han kolonialvaror o hudar till kuststäder från Sölvesborg i söder till Luleå i norr, under vintrarna organiserade han slädforor, som transporterade varorna till städer o större orter i inlandet. Under 40-talet började han i mindre skala handla med trävaror o försäkra sig om skogshemman o avverkningsrätter i Gävleborgs län. 48 köpte han med kapitaltillskott från handelshuset Wilhelm Röhss & co i Gbg 1/5 av Voxna bruk i Hälsingland. 54 blev han efter väl planerade inköp av andra intressenters andelar hälftenägare till bruket med dess masugn, stångjärnshammare o stora skogsdomäner.

I samband med 57 års handelskris, som svårt drabbade många sv företag, gjorde K konkurs. Då hans tillgångar var spridda inom o utom landet, fick han fyra månaders anstånd med att inge o beediga sin konkursstat. Innan anståndet löpt ut hade han emellertid — hjälpt av sin bror Carl K med ett större reverslån — fått till stånd en överenskommelse med sina fordringsägare, varigenom han lyckades rädda sina andelar i Voxna bruk o rörelsekapital till fortsatt verksamhet.

I samarbete med Röhss hade K även förvärvat ett landområde i Norrljusne by vid Ljusnans utlopp i Bottenviken. Där anlades i början av 50-talet en vattensåg, som senare byggdes ut i flera etapper för att slutligen omfatta 20 sågramar. Längre fram revs vattensågen, o i dess ställe byggdes 81 en modern ångsåg, som kom att bli distriktets största. K förvärvade stora skogar, särskilt kring Voxnan, o han blev omtalad för sitt mycket målmedvetna tillvägagångssätt vid köp av hälsingeböndernas avvittringsskogar. Med sin erfarenhet av skiftande konjunkturer ville han dock inte vara beroende enbart av skogen, o därför tillkom under 70-talet i Norrljusne en masugn, ett järnverk o en mekanisk verkstad med tillverkning av bl a sågramar o en flera gånger prisbelönt ångspruta. I början av samma årtionde köptes två bruksegendomar i Kopparbergs län — Dalfors o Furudal — samt Sunnerstaholms bruk i Bollnäs. Driften vid Furudal lades ned o den kättingsmedja som funnits där flyttades till Norrljusne. K löste efterhand in de övriga intressenternas andelar i de olika företagen, så att han 81 blev ensam ägare. Av bruken med skogar i Hälsingland, Dalarna, Härjedalen o Jämtland bildades Ljusne-Woxna ab, som K ledde till sin död med biträde av sin måg W v Hallwyl.

K köpte 76 till ett mycket rimligt pris Ramlösa brunn. Han anställde sin hustrus brorson, den blivande professorn Curt Wallis, som intendent, förvärvade tomtmark längs kusten, uppförde tidsenliga byggnader o förvandlade på ett par år den nedslitna brunnsorten till ett modernt havsbad. 79 brann de flesta byggnaderna ner, o Ramlösa såldes 82 till ett danskt bolag.

Ljusne-Woxna gav när K blivit dess ende ägare en årlig vinst på mer än en miljon kr, o vid sin död var K en av Sveriges rikaste män.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

K:s affärsarkiv i Hallwylska mus, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: I Andersson, Franz Berwald (1970); I Hammarström, Sthlm i sv ekonomi 1850—1914- (1970); E Kempe o S Humble, Släkten K från Pommern (1937); Minnen från Voxnabygd (1926); P Norberg, Hälsinglands järnbruk i gången tid (1956); Ramlösa hälsobrunn 1707—1907 (1907); H Ring, Sveriges industri, dess stormän o befrämjare, 3 (1904); A Åberg, Ramlösa (1957).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Wilhelm Henrik Kempe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11429, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11429
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Wilhelm Henrik Kempe, urn:sbl:11429, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-25.