Meriter

2 Key, Ernst Axel Henrik, f 25 okt 1832 på Johannisberg, Flisby, Jönk, d 27 dec 1901 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: överstelöjtn Henrik K o Carolina Wilhelmina Åberg. Inskr vid LU 16 dec 48, med fil kand 17 dec 51, MK 29 maj 55, ML 28 maj 57, amanuens o underkirurg vid Serafimerlas:s kir avd sept 57—59, kir mag 21 dec 59, vetensk resor till utlandet 7 juli 60—23 aug 61, 63 o sept 72—jan 73, disp vid LU 21 sept 61, tf prof i patologisk anatomi vid Kl 16 okt 61, avlade ämbetsprovet 30 dec 61, prof vid Kl 28 mars 62—3 dec 97, MD vid LU 31 maj 62, en av stiftarna av Sällsk Idun 22 nov 62, en av redaktörerna för Med arkiv 63—68, huvudred för Nord med arkiv från 69, ordf i Sv läkaresällsk okt 70— okt 71 o okt 79—okt 80, förman för Med fören 77—85 (HedL 88), generalsekr vid skandinaviska naturforskarmötena 80, 86 o 92, president 98, led av AK 82—87 (ordf i talmansdeputationen 87, led av tillf utsk 87 B), av läroverkskomm nov 82—aug 84, av styr för StH 86—00, rektor vid Kl ht 86—dec 97, ordf i Antropologiska sällsk 87, i Biologiska fören 87, i Nord M:s nämnd från 94. — LVA 71 (preses 87—88), LFS 78, LWS 78, LVS 80.

G 3 aug 63 i Sthlm, Nik, m Selma Charlotta Godenius, f 26 febr 43 där, Kat, d 7 nov 16 där, Kungsh, dtr till grosshandl Samuel G (bd 17) o Maria Charlotta Norbin.

Biografi

Efter privatundervisning i hemmet under barndomsåren, då han även fick tillfälle till härdande friluftsliv, kom Axel K vid 16 års ålder till Lund. Han engagerade sig intensivt i studentlivet men ägnade sig också energiskt åt studierna. Tidigt intresserad av anatomi studerade han hos Anders Retzius vid Kl o Max Schultze i Bonn (histologi) samt patologisk anatomi hos tidens främste patolog Rudolf Virchow i Berlin. Efter att ha disputerat 1861 på avhandlingen Om smaknervernas ändringssätt i grodtungan tillförordnades han utan mer vägande vetenskapliga meriter som prof i patologisk anatomi s å vid Kl, där han 62 blev den förste innehavaren av den ordinarie professuren i samma ämne. K, som tagit starka intryck av Virchows experimentella o histologiska arbetsmetoder, gjorde den bl a genom hans egna insatser 65 färdigställda institutionen till en mönsteranstalt i sitt slag. Utan att vilja ge sig sken av "den store lärde" verkade han där som föreläsare o instruktiv demonstrator inspirerande på flera generationer av yngre medicinare, som han med sitt lättsamma väsen hade stor förmåga att handleda. Som inspektor gav han studentsammanslutningen Medicinska föreningen status av nationsförening.

Som forskare har K gjort betydelsefulla insatser inom anatomi, histologi, patologisk anatomi, skolhygien o medicinhistoria. Sålunda lämnade han på grundval av fynd vid obduktioner en mängd kasuistiska meddelanden, publicerade i Hygiea, verkade efter upptäckten av trikinerna för införande av fläskkontroll i Sverige, bearbetade normal-histologiska frågor beträffande mjälte, nervsystem o njurar o utförde (tills med C Wallis) experiment bl a över inflammationsprocessen i hornhinnan. Tillsammans med sin dåv amanuens Gustaf Retzius gjorde han sina viktigaste teoretisk-medicinska insatser inom den normala anatomin o histologin beträffande nervsystemets o bindvävens byggnad. Dessa forskningar publicerades 75—76 i två band Studien in der Anatomie des Nervensystems und des Bindegewebes, ett arbete, som gav de bägge forskarna internationell ryktbarhet o prisbelönades såväl i Sverige som i Frankrike (78) med det sällsynta av Institut de France utdelade Monthyonska priset. — K har också karakteriserats som den näst efter P A Törnblom förste i Sverige som insett den då nya bakterilogins ofantliga betydelse inte blott för patologin utan för medicinen i dess helhet.

Politiskt liberal under hela sin tid gjorde K med stor oratorisk förmåga bemärkta insatser under sin tid som riksdagsman bl a i striden mot förslaget till antivivisektionslag, vilket föll huvudsakligen tack vare K:s övertygande vältalighet. Tämligen oväntat valdes han till ledamot i den stora läroverkskommittén 82, där han kom att göra sin kanske största insats som politiker. K som haft en från skoltvång befriad uppväxttid ansåg, att det inte stod rätt till med ungdomens arbetsbörda o hälsoförhållandena i skolorna o initierade den stora statistiska undersökning som han själv bearbetade beträffande skolungdomens hälsotillstånd, hygieniska vanor, läxläsningstider m m. Som ett självständigt vetenskapligt verk utgavs denna undersökning i form av en bilaga om ca 700 sidor med 233 siffertabeller o 101 grafiska tabeller. Undersökningen översattes till tyska, o K framlade sina resultat, som bevisade överansträngning o översjuklighet hos eleverna inom den dåvarande skolorganisationen, på internationella läkarkongresser i Khvn 84 o i Berlin 90. Det var också på K:s förslag som läroverkskommittén framlade önskemål om inrättande av tjänster för skolläkare (ledande till att läkare 92 anställdes vid de allmänna läroverken). K fick på grund av dessa insatser anseende som en av skolhygienens främsta märkesmän även internationellt.

Som rektor för Kl kämpade K framgångsrikt för institutets likaberättigande med de medicinska fakulteterna o gjorde även en stor medicinhistorisk insats genom utgivande av inte mindre än 14 inbjudningsskrifter till professorsinstallationer, i vilka han skildrade bl a den hygieniska, histologiska, farmakologiska, oftalmologiska o kirurgiska undervisningens historia i Sverige, speciellt beträffande Kl.

K, som var anhängare av en praktisk "skandinavism", ansåg det angeläget att på en gång befordra vetenskapen o skandinavismen genom publikation av forskningsresultat inom medicinens område i en gemensam nordisk tidskrift. 63—68 hade av KI:s lärare utgivits Medicinskt arkiv med tre redaktörer, varav K var en. Som arvtagare till detta grundade K 69 Nordiskt medicinskt arkiv, vilket han själv betraktade som en av sina främsta insatser o som kom att för honom medföra en väldig såväl praktisk arbetsbörda som ekonomisk belastning. Under sina sista år planerade han en delning i en invärtesmedicinsk o en kirurgisk avdelning av arkivet med artiklarna ej som tidigare tryckta på skandinaviskt språk med franska resuméer utan på tyska, engelska eller franska. I april 01 utkom de första häftena av den nya tidskriften med prof C G Santesson som huvudredaktör för den medicinska o prof John Berg för den kirurgiska avdelningen.

K:s starka patriotism o skandinavism med starkt intresse för det fornnordiska ledde honom till ett intensivt samarbete med A Hazelius. Som populärvetenskaplig författare o föreläsare nedlade han ett betydande arbete o redigerade 73—80 tillsammans med Gustaf Retzius en serie populära skrifter med beteckningen Ur vår tids forskning. Även Sthlms högskola o Arbetareinstitutet ägnade han sitt intresse. K var en stor blomstervän, vilket bl a tog sig uttryck i vackra anläggningar vid hans i fornnordisk stil uppförda lantställe Bråvalla i Sthlms skärgård. Outtröttligt verksam med en enorm arbetsförmåga, som gjorde det möjligt för honom att periodvis arbeta både dagar o nätter, fann han även tid för sällskaplig samvaro, helst med kulturellt innehåll. Tillsammans med bl a bibliotekarien H Wieselgren o prof A E Nordenskiöld stiftade han 62 Sällskapet Idun, där han liksom på andra håll blev en centralfigur.

Bland de många hedersbetygelser, som kom K till del, kan nämnas hans av Oscar Björck målade porträtt o en genom privata tillskott bekostad diger festskrift med 38 bidrag av nordiska forskare, då han hyllades 97 i anledning av att han i 35 år innehaft sin professorstjänst vid KL.

Redan 94 blev K angripen av cancer o flera gånger opererad med temporärt gynnsamt resultat, vilket tillät honom att även under de sista svåra åren utföra ett heroiskt arbete. Då han slutade sin levnad vid 69 års ålder, efterlämnade han minnet av en stor kämpe för sv medicinsk forskning o undervisning, en på en gång ideell o praktiskt klok man o en stor kulturpersonlighet.

VA lät 26 prägla en minnespenning över K, på vilken står: "Hygieam in scholas vocavit" (han införde hälsovården i skolan).

Författare

Woljram Kock

Arkivuppgifter

Huvuddelen av K:s efterlämnade ppr i Kl :s bibi. Korresp mellan A Hazelius o K i NordM. Brev från K till bl a E W Dahlgren, G Mittag-Leffler o H Wieselgren i KB, till T M Fries, K G Lennander o C E J Rogberg i UUB o till främst G Retzius i VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se SLH, F 3, d 1, Sthlm 1886, s 450—455, o d 3, 1902, s 1275 f. Vidare: Ett medicinskt centralorgan. Dess tillkomst och utveckling (C G Santesson, Axel Key och Nordiskt medicinskt arkiv. Minnesskrift ..., Sthlm 1932, s 27—77).

Källor och litteratur

Källor o litt: Autografier o porträtt af framstående personer, ser 3, h 10 (1893); A Gullstrand, AK (Levnadsteckn:ar över VA:s ledamöter, bd 6, 1921—1932); Inbjudn till bevistande av rektors-ombytet vid K Caro-linska univ den 31 maj 1862 (1862); E Ljunggren, Om A K:s studieresa i Centraleuropa för 100 år sedan (Nord med hist årsb 1968, s 171—184); dens, Om A K som pionjär inom skolhygienen o hans resa till Budapest 1897 (ibid 1972, s 159—165); dens o B Strandell, Nord med arkiv o dess båda Acta. Ett 100-årsminne (ibid, 1'970, s 163—181); V Millqvist, PK:s matr vid 20:de årh:s början (1901); CG Santesson, AK (Nord med arkiv, 191, afd 1 o 2, h 4, 1902); dens, A K. Ett hundraårsminne (Hygiea årg 94, h 21, 1932); dens, A K o Nord med arkiv. Minnesskr (1932); SLH 3: 1 (1886), 3: 3 (1901) o 4: 3 (1933); Sv läkaresällsk 1808—1908. Porträtt o biografier (1909); C Wallis, Några ord till A K :s minne (Hygiea 1902, nr 1, s 1—10). — G Berg, Arthur Hazelius (1933).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Axel H Key, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11451, Svenskt biografiskt lexikon (art av Woljram Kock), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11451
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Axel H Key, urn:sbl:11451, Svenskt biografiskt lexikon (art av Woljram Kock), hämtad 2024-04-23.