Meriter

1 Kinmansson, Fredrik Gustaf, f 27 maj 1787 i Sthlm, Nik, d 2 maj 1852 i Norrtälje. Föräldrar: informatorn Gustaf Adolf K o Catharina Bergudd. Balettelev vid K teatern, elev vid sångskolan där 06, aktör o sångare där 1 april 12—1 juli 45, konsertsångare.

G 22 dec 11 i Sthlm, Jak o Joh, m Sofia (i fdb Brita) Eleonora Dahlberg, f 11 juli 85 där, Kat, d 20 mars 56 i Norrtälje, dtr till sjömannen Anders D o Brita Zetterman.

Biografi

Under sin långa tid vid K teatern framträdde Fredrik K i en rad betydande tal- o sångroller. Bland de förra kan nämnas Argire i Voltaires Tancrede, Axel Oxenstierna i Kellgrens Drottning Christina, Helmfelt d ä i Gustaf III:s Helmfelt o Kejsaren i Herman von Unna. Vid sthlmspremiären på Hamlet 1819 spelade han Vålnaden o senare blev Kungen i samma pjäs en av hans vanligaste roller. Inom operan utförde han vid premiärerna på K teatern Cinna i Vestalen 23, Orbassan i Tankred 29, Douglas i Sjöfröken 31, Don Fernando i Fidelio 32, Raimondo i Lucia di Lammermoor 40 o S:t Bris i Hugenotterna 42 samt bland komiska roller Selim i Turken i Italien 24 o Bartolo i Barberaren i Sevilla 25. I Figaros bröllop utförde han både Greve Almavivas o Bartolos roller.

Som talskådespelare var K inte någon av de större i teaterns historia men gjorde ändå en viktig insats. Han hade en stor, imponerande figur men med sitt något grova utseende o sätt hade han svårt att passa i roller, där värdighet o majestät fordrades. Desto bättre gjorde han sig gällande i mer vardagliga roller. I samband med rollfördelningen till dramat Sulioterna (27) skriver regissören o teaterchefen Lagerbjelke om K, att dennes genre ej är "styrka, energi, rörlighet — än mindre djup känsla förenad med fast hållning i själva förtvivlans ögonblick". Om hans Rhamnes i Grillparzers Sappho (33) skriver Personne med stöd av samtida tidningsomdömen: "Hans bondaktiga enkelhet passade alldeles inte för den andliga ädelhet som här finnes hos denne konstnär". Titelrollen i Leopolds Oden (20) skall han däremot ha spelat "med kraft o värme" o rollen "ansågs aldrig tidigare förr varit så väl utförd".

Det var som operasångare K gjorde sin viktigaste insats. Om hans sång skriver N Arfwidsson, som var intendent, alltså närmast regissör, under K:s sista säsong vid K teatern: "Han arbetade upp sin vackra klingande basröst till ett ganska gott, böjligt o skickligt behandlat instrument." Ännu 41, alltså när K var 54 år, talas allmänt om hans vackra basröst. K:s styrka var relativt okomplicerade karaktärer som Mikeli i Vattendragaren. När han 39 i Robert av Normandie fick på sin lott Bertrams både sångligt o psykologiskt komplicerade parti vid verkets o därmed Meyerbeers introduktion på K teatern, skriver August Blanche i en recension: "Så lämplig herr K såsom Bertram är vad rösten o sångpartiet beträffar, så litet passar han däremot till rollens karaktär. Hans runda, vackra o expressiva toner fylla på det behagligaste alla ställen, men hans mimik, spel o alla rörelser för övrigt ligga i uppenbar strid mot rollen, o ingen maskering eller kostymering kan upphjälpa saken. Ju mer herr K bemödar sig att framställa demonen, desto mindre fruktansvärd blir den." Att Blanche som helhet värderade K högt framgår av hans omdöme från s å: "Med undantag för herr K finnes ingen av den manliga sångpersonalen numera mäktig att i operan med någon utmärkthet uppträda." 37 fick han äntligen sjunga Sarastro i Trollflöjten, vari han framställt en präst redan vid verkets sverigepremiär 12 o senare utfört talarens parti. Någon av hans bättre roller blev Sarastro dock inte, o en bedömare anser att han fick den tjugu år för sent.

Arfwidsson säger om K att han inte gjorde en dålig insats i någon roll men heller inte var gripande i någon. Om K:s anseende o ställning inom teatern vittnar, att han 32 tillsammans med Nils Almlöf o Torsslow av teaterpersonalen valdes till den rådgivande tremannakommitté som operachefen Westerstrand, en föregångsman på företagsdemokratins område, lät tillsätta, o som hade till uppgift att jämte teaterns styresmän utarbeta repertoar, fördela roller m m. När teaterchefen Puke några år tidigare ville införa ett nytt, ytterst strängt reglemente, undertecknade K tillsammans med ett dussin andra av teaterns främsta skådespelare en protestskrivelse, som fick till följd att dessa — av tidningen Granskaren benämnda "jakobinerna" — avskedades o inte blev återengagerade förrän efter medling.

Även som oratoriesångare var K flitigt verksam o medverkade bl a vid det första sv uppförandet av Beethovens nionde symfoni, som ägde rum på K teatern 34. Ända till sin pensionering framträdde han dessutom i Haydns Skapelsen. De sista åren levde K i Norrtälje i en liten fastighet som han köpt för sina besparingar.

Författare

Sune Hofsten

Källor och litteratur

Källor o litt: N Arfvidsson, Teaterbilder från fordom (1885); G M Bergman, Regi o spelstil under Gustaf Lagerbjelkes tid vid K teatern (1946); [A Blanchje, str uppsatser (Hamlet, Robert af Normandie o Kongl teaterns närvarande tillstånd i Freja 1838—¦ 39); F A Dahlgren, Anteckn:ar om Sthlms theatrar (1866); G Nordensvan, Sv teater o sv skådespelare ..., 1—2 (1917—18); N Personne, Sv teatern, 3—8 (1915—25); K G Strömbeck o S Hofsten, K teatern. Repertoar 1773—1973 (1974).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik G Kinmansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11496, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sune Hofsten), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11496
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik G Kinmansson, urn:sbl:11496, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sune Hofsten), hämtad 2024-04-19.