Meriter

Kjellin, Carl Erik, f 18 jan 1776 i Gbg, Kristine, d 9 jan 1844 i Kumla. Föräldrar: kassören i fortifikationsstaten Carl Arendt K o Johanna Friedrika Heinrici. Genomgick Gbgs gymn, inskr vid UU 7 okt 94, mag där 16 juni 03, doc i experimentalfysik där 22 okt 05, prof vid art:skolan i Gbg 19 april 06—10, föreläsn:ar vid Svea art:reg 11, prof i matematik vid LU 26 febr 12—25, dekanus vid fil fak där 23 juni 13—14 o 22—23, rector magnificus där 23 juni 17, prästv i Gbg 22 aug 19, kh i Kumla från 15 nov 25, honorärprost 22 febr 26. — LVVS 09, LKrVA 11, LVA 12, LFS 21.

G 1) 12 sept 10 i Sthlm, Svea art:reg, m Johanna Euphrosyna Cederwall, f 4 mars 89 i Sthlm (hfl för Kumla), d 17 juli 26 i Kumla; 2) 8 jan 28 i Glanshammar, Ör, m Lovisa Sofia Linderholm, f 21 dec 91 i Sthlm, Svea livg, d 22 jan 76 i Vänersborg, dtr till prosten Jonas L o Christina Lovisa Hörstedt samt tidigare g m kh Gustaf Emil Sprinchorn.

Biografi

K disputerade i Uppsala pro exercitio 1795 på en filologisk avhandling under prof G Roséns presidium o för magistergraden först 03 på en avhandling i astronomi med prof L Regnér som preses. 06 kallades han på förslag av artilleriinspektören C G von Helvig till prof vid artillerihögskolan i Gbg. När professuren i matematik i Lund 11 blev ledig efter P Tegman anmälde K sig som sökande jämte åtskilliga andra, bland dem G A Agardh, då adjunkt i ekonomi, tidigare docent i matematik. Agardh tillgrep i detta befordringsärende metoder som var lindrigt sagt fördomsfria. Att han sökte påverka sin gynnare univkanslern L von Engeström var väl inte så märkligt, däremot att han i brev till sin förtrogne vän Lorenzo Hammarsköld framförde förslaget att K, om vars kvalifikationer han fällde förklenande omdömen, för att inte tala om de rykten han återgav om dennes hustrus vandel, skulle förmås att mot ekonomiskt vederlag taga tillbaka sin ansökan. K vidhöll emellertid sin ansökan o fick 26 febr 12 — samma dag som Esaias Tegnér blev prof i grekiska — utnämning till professuren. Denna omfattade vid tillsättningen förutom matematiken även astronomi o fysik, vilka senare ämnen kort tid därefter avskildes.

Som prof i Lund fortsatte K sitt vetenskapliga författarskap med utgivandet av en rad dissertationer inom sitt ämne, huvudsakligen inom geometrin. I brevväxlingen med P A Wallmark, med vilken han stod i vänskaplig förbindelse, har han betecknat sig själv som "geometer". Främst ägnade han sig åt ett stort arbete betitlat De sex första samt 11 :e och 12:e böckerna af Euclidis Elementa, vilket han insände till uppfostringskommittén 22. I kommittén blev manuskriptet liggande till 24, då det återsändes med erkännande av "arbetets utmärkta förtjänst i vetenskapligt avseende". Efter växlande öden hamnade det i KB (X 715: 1—2). Endast ett mindre parti av det omfattande verket i två vol kom att tryckas, sedan K erbjudit Wallmark det för publicering i Allmänna journalen. Det infördes där i en rad nummer juli—aug 24 anonymt under titeln Reflexioner öfwer principerna uti geometrin, grunden till wissheten i denna vetenskap, methoderna i mathematiken och formen för bewisen deruti, en vetenskapsteoretisk undersökning med tillämpning av logikens regler på matematiken o geometrin, vilkas studium enligt K "erfordrar en vida större förståndets ansträngning, än en stor del andra kunskapsämnen". I en not betecknas författaren som "en av våra utmärktaste universitetslärare", känd för flera "i sin vetenskap utgivna elementar- o andra arbeten".

K har otvivelaktigt gjort sin främsta insats genom utgivandet av sina läroböcker i trigonometri, geometri, aritmetik o astronomi o sin bearbetning av Olof Forsells allmänt utnyttjade lärobok i algebra. Nämnas kan också att han redan 11—12 utgivit en översättning (3 delar) av ett av den franske historikern L P de Ségurs arbeten. Uppgiften (i Strängnäs hm) att K allmänt ansetts vara författare till några under hans senare år i Örebro tryckta folkskrifter "av välment politisk syftning" har inte verifierats vid genomgång av trycklistorna från Örebro i LUB.

Omdömena om K som vetenskapsman, akademisk lärare o personlighet har varit motstridiga. Esaias Tegnérs i huvudsak negativa uppfattning har, som redan B E Hildebrand framhållit i sina studentminnen, väl starkt influerats av motsatsförhållandena inom akademiska konsistoriet, där K jämte bl a A Lidbeck, A O Lindfors o F J Cederschiöld räknades till den falang som stod i opposition mot Herbergeskretsen under ledning av Agardh, till vilken Tegnér självfallet hörde. Motsättningarna mellan K o Tegnér hade redan tidigt gjort sig gällande inom filosofiska fakulteten, främst i samband med ett dispensärende 14 som den sistnämnde handlagt som dekanus, o blev särskilt tillspetsade i samband med rektorsvalet 18, då Tegnér enligt i statuterna föreskriven ordning stod i tur att tillträda ämbetet efter K. Tegnér vägrade bestämt att åtaga sig rektoratet, trots att han därmed utsatte sig för varning av konsistoriet, vilken också meddelades av K i ampra, rent av kränkande former. Ärendet drogs inför kanslern, som godtog Tegnérs avsägelse o gav K en så skarp reprimand, att Tegnér i ett brev, naturligtvis överdrivet, konstaterade, att "mer förödmjukad har väl aldrig någon människa blivit". Tegnérs inställning till K var likväl inte helt negativ. Han vitsordade, att K ägde både fromhet o redlighet o erkände mitt i stridens hetta hans "kunskaper o nit".

Trots sina pedagogiska förtjänster, dokumenterade genom den omfattande läroboksutgivningen, hade K inte högt anseende som lärare. Enligt Hildebrand sades han vara "en lärd vetenskapsman", men "hans hackiga tal, hans distraktioner, hans snålhet o snuskiga dräkt nedsatte hans anseende i ungdomens ögon". Denna karakteristik till trots skall K som rektor i samband med firandet av reformationsjubileet 17 ha fullgjort sina åligganden med påfallande intresse för de yttre formerna o på ett förtjänstfullt sätt. Som inspektor för Gbgs nation från 12 råkade han 21 i konflikt med studenterna i ett disciplinärende o nödgades avgå.

K som tillhörde en värmländsk prästsläkt förberedde sig till en övergång till en kyrklig tjänst genom att 19 avlägga disputationsprov i stället för pastoralexamen o prästvigas i Gbg. 25 utnämndes han till kh i Kumla, ett av rikets rangpastorat, efter F M Franzén. I denna befattning kvarstod han till sin död o fick vitsordet att alltid ha visat sig "angelägen om församlingens bästa".

Författare

Krister Gierow

Arkivuppgifter

Rester av K:s arkiv i KB (bl a ovan nämnda ms X.715: 1—2). Brev från K i GUB (till P Wieselgren), KB (bl a till P A Wallmark), LUB, RA o UUB (till G F af Wingård).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Plan och sferisk trigono-metri . . . utg. af Kongl. artilleri kommitteen. Sthlm 1807. 174 s, 6 pl. — Grunderna till geometrien, i tolf böcker . . . Sthlm 1814. XXVI, 384 s, 1 pl. — Grunderna till arith-metiken, innehållande, jemte dess tillämpning till alla vanliga förefallande räkningar, åtskilliga andra, genvägar till deras förenklande, särdeles genom decimal-räkningen, samt flera reductions-tabeller. Sthlm 1816. 356 s. —¦ Åminnelse-tal öfver kansli-rådet, astron. professor emeritus vid Upsala akademi . . . Dan. Melanderhjelm (Tal, hållne i Kongl. krigs-vettenskaps-akademien, åren 1811, 1812, 1813, och 1815, Sthlm 1816, s 29—52). — En blick på de förbindelser, som Sverige till sina Carlar äger. . . . sorge-tal till minne af högstsalig Hans maj:t konung Carl XIII, glorvördigst i åminnelse, hållit på Kongl. Ca-rolinska academien i Lund, dagen efter kla-godagen, den 30 april 1818. Sthlm 1821. 47 s. — Försök till en elementär lärobok i astronomien, innehållande, jemte inledning till läran om globerna, en kort underrättelse om verldssystemet, samt anvisning att lära känna stjernorne; till svenska ungdomens tjenst. Sthlm 1822. XVIII, 279 s, 3 pl, 1 tabell. — Reflexioner öfver principerna uti geometrin, grunden till vissheten i denna vetenskap, me-thoderna i matemathiken och formen för bevisen deruti [anon] (Allmänna journalen, 1824, Sthlm, n:o 167—170, 173, [N F:] 4/5).

— Minne af Johan Peter Pohl, sluss- och kyrkobyggmästare. På begäran af flera af hans vänner till trycket lemnadt. Sthlm 1833. 15 s.

— Jesu läras undransvärda och segerrika framgång genom tidehvarfven. Christelig predikan på svenska kyrkans tillförordnade stora jubeldag, första söndagen i advent, den 28:de november 1830, af en evangelii predikant i en landsort. Örebro 1835. 48 s. [Anon.] ¦— Akad avh se Marklin, d 2, 1874, s 57.

Utgivit o redigerat: OH Forsell, Algebra för begynnare, 3. uppl, Sthlm 1818, 244 s, 4. uppl 1828, 272 s, 1 pl.

Källor och litteratur

Källor o litt: Skrivelser till KM:t, Strängnäs konsistorium, 1825, RA.

P G Ahnfelt, Studentminnen, 1 (2 uppl, 1882); F Böök, Tegnér i stridshumör (Sthlms Dagbl 8 juni 1919); K Gierow, LU:s hist 1790—1867, 3 (1971); B E Hildebrand, Lundaminnen (Gamla studentminnen från Lund, ed E Wrangel, 1918); K Göta art reg, 2 (1962); Strängnäs hm, 4 (1901); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); E Wrangel, Tegnér i Lund, 2 (1932).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Erik Kjellin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11545, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11545
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Erik Kjellin, urn:sbl:11545, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2024-04-19.