Meriter

Kvarnzelius, Svante Herman, f 13 nov 1864 i Strängsered, Älvsb, d 17 april 1938 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: klensmeden o hemmansägaren Isak Svenningsson o Gustava Andersdtr Fagerskog. Bleck- o plåtslagarmästare i Skön, Vnl, medl av liberala saml:-partiet 00—23, led av AK 00—11, av FK 12—35 (led av särsk utsk nr 1 04, 07, 12 o 20, av konstitutionsutsk 07—08, statsrevisor 07—10, av bevilln:utsk 09—11, av statsutsk 12—17 o 34, ordf där 18—33, led av talmanskonferensen 13—16, 18—22 o 33, av heml utsk 14B o 19—21, av utrikesnämnden 21—22 o 27—33), led av Frisinnade lands-förena förtroenderåd från 02, ordensskattmästare i Sveriges storloge av IOGT 04—09, ordenstemplare där 09—14, statens förlikningsman i arbetskonflikter i nedre norra distr 06—22, led av försvarskomm sept 07— 10, av komm ang rusdrycksmedlen aug 09— dec 11, v ordf i Västernorrlands läns landsting 10, ordf där 12—22, ordf i nykterhetskomm nov 11—aug 20, sakk i pensionsstyr 13—36, led av IOGT:s verkst råd 14, led av socialförsäkringskomm dec 15—dec 22, av liberala samhpartiets femmannaråd 16—17, av komm ang Sthlms flottstation juni 16— dec 17, ang marinförvaltn april 17—febr 19, fullm i riksgäldskontoret 17 april 18—24 maj 23, ordf i kommissionen ang bl a begränsning av de militära utgifterna dec 18—nov 19, i försvarsrevisionen nov 19—mars 23, led av ekon rådet 19 nov 20—31 okt 21, av partihandelssakk sept—nov 21, landsh i Kopparbergs län 22—32, v ordf i liberala saml:partiet 22—23, led av frisinnade folkpartiets förtroenderåd 24—34, ordf i kronans fastighetskommission juni 25—mars 28, i en komm ang socialförsäkringens organisation juli—dec 25, led av komm ang Karol sjukhuset aug 26 ¦—okt 28, led av överstyr för Konung Oscar II:s jubileumsfond från 28, av 1930 års sjukhuskomm juli 30—sept 31, av komm ang riksdagens arbetsformer aug 30—okt 31, ordf i djurgårdskommissionen april 31—34, i 1931 års lånemedelsrevision maj—nov 31, i 1932 års ostkustbanekomm aug 32—mars 33.

G 20 sept 91 i Timrå, Vnl, m Kajsa Greta Pettersson, f 17 febr 60 där, d 13 maj 29 i Sthlm (enl db för Falun), dtr till arbetaren Pehr Pehrsson o Lisa Lundqvist.

Biografi

Herman K tillhörde pionjärerna inom nykterhetsrörelsen o den liberala rörelsen, vilkas genombrott i Sverige han upplevde. Inom båda framträdde han under årtionden som en av de ledande. Han var i hög grad inriktad på dagsuppgifterna o blev tidigt känd för att finna enande lösningar. Denna inriktning o förmåga kom att känneteckna honom som politiker i landsting o riksdag. Hans strävan inom både organisationslivet o de allmänna organen var att snabbt uppnå vad han uppfattade som möjligt. Han var därför villig att kompromissa o valde gärna de små stegens väg.

Efter att ha innehaft olika uppdrag på det lokala o regionala planet i Sundsvallsområdet, där han hade ett bleckslageri, kom han i början av 1900-talet att träda fram på riksplanet. Han blev 04 ordensskattmästare (förbundskassör) inom IOGT, valdes 09 till ordenschef o stod kvar i detta uppdrag till sommaren 14. Sedan tillhörde han under en lång följd av år IOGT:s verkställande råd (riksstyrelse) i sin egenskap av fd ordenschef. K var en av bildarna av Frisinnade landsföreningen 02 o invaldes i dess förtroenderåd. Han betecknades som nykterhetsradikal. 00 valdes han in i riksdagens AK, men gick 12 över till FK. Där tjänstgjorde han som liberal gruppledare 13—23. Vid partisprängningen 23 anslöt han sig till frisinnade folkpartiet.

Som ledare för IOGT kom K att spela en stor nykterhetspolitisk roll. Nykterhetsfrågan hade en central ställning i sv politik. Godtemplarrörelsen växte starkt under 10-talet. 00 hade IOGT 95 000 o 10 160 000 medlemmar. Sedan sjönk antalet o hade 18 gått ned till 145 000. Samtidigt ökade antalet nykterhetsvänner i riksdagen. 82 av AK:s ledamöter tillhörde 03 nykterhetsrörelsen, 12 var antalet 122 o 18 var det 135. I FK var nykterhetsvännerna betydligt färre.

I början av seklet var det stora nykterhetspolitiska dagskravet att kommunal vetorätt skulle införas mot försäljning av rusdrycker. Samtidigt fanns starka krav på ett totalt rusdrycksförbud, som fick ytterligare näring av de inskränkningar på administrativ väg av rusdrycksförsäljningen under 09 års storstrejk, som då åstadkom ett nästan totalt förbud.

S å genomfördes i Sveriges nykterhetssällskaps representantsförsamlings regi en omröstning för eller emot rusdrycksförbud, som gav ett klart utslag för förbudet. K fann verkningarna av inskränkningarna under strejken vara "den mest kraftiga bekräftelse på riktigheten av vår uppfattning om de välsignelsebringande verkningar som ett rusdrycksförbud medför för land och folk". 09 presenterades också ett alternativ till totalförbudet av Ivan Bratt, som pläderade för ett individuellt restriktionssystem, som skulle hindra missbruk. Tilldelningen skulle maximeras enligt vissa regler.

På hösten 11 tillsatte Karl Staaffs liberala regering en nykterhetsutredning med K som ordf. Den skulle skyndsamt arbeta ut bestämmelser för genomförande av lokalt veto vid försäljning o utskänkning av alkoholhaltiga drycker, lägga fram andra förslag för att begränsa rusdryckshanteringens skadliga verkningar, bl a genom ett reformerat försäljningssystem, o företa en allsidig utredning om allmänt rusdrycksförbud. Som utredningsordf, godtemplarordens nykterhetspolitiske ledare o framstående liberal spelade K en mycket stor roll vid utformningen av nykterhetspolitiken. Samtidigt hade han att utkämpa hårda strider mot olika riktningar. I nykterhetskommittén lyckades han åstadkomma en kompromiss, som innebar förslag om lokalt veto o reformerad försäljningslagstiftning.

Denna kompromiss utlöste en hård debatt inom godtemplarrörelsen, där framförallt Johan Bergman, mest känd som klassisk filolog, pläderade för att man skulle gå direkt på det totala rusdrycksförbudet o hårt anklagade K för att göra rörelsen till en lydig filial åt kompromissande partistyrelser o riksdagsutskott. K gick segrande ur denna taktikstrid i både Godtemplarorden o Frisinnade landsföreningen. Däremot kunde han inte vinna FK med dess konservativa majoritet för förslaget om lokalt veto, AK, som dominerades av liberaler o socialdemokrater o där nykterhetsvännerna befann sig i majoritet, ställde sig dock bakom förslaget. K lyckades 17 åstadkomma en sammanjämkning av de båda kamrarnas ståndpunkter, som innebar, att det lokala vetokravet föll o att enbart kommitténs förslag till försäljningslagstiftning antogs med vissa modifikationer. Därmed lades grunden till det restriktionssystem som länge kom att utgöra hörnstenen i den sv nykterhetspolitiken.

I riksdagen blev K mest uppmärksammad som statsutskottets ordf. När han 18 utsågs till detta, hade han suttit i utskott o offentliga utredningar o gjort sig känd för sin kompromissförmåga. Från 07 hade han även verkat som förlikningsman vid arbetstvister, o han ansågs ha lyckats väl med dessa uppdrag. Sedan 12 hade han varit ordf i Västernorrlands läns landsting. 22—32 förenade han sitt ordförandeskap i statsutskottet med landshövdingeämbetet i Kopparbergs län o var även ledare för liberala samlingspartiets förstakammargrupp 18—22 o för frisinnade folkpartiets förstakammargrupp 27—28 o 29—33.

Genom det stora antal ärenden ofta mycket viktiga som behandlades inom statsutskottet spelade detta en central roll. Med undantag för de allra första åren härskade minoritetsparlamentarism under K:s år som ordf. Det var utskottskompromissernas tid. Med sin förhandlingsvana, allmänt omvittnade smidighet o politiska intuition ägde K förmåga att utnyttja denna situation o kom därför att spela en stor roll som kompromissmakare. Tillsammans med C G Ekman o Värner Rydén bildade han ett förhandlingstriumvirat, som ofta formade kompromisserna. Gustaf Andersson i Rasjön återger i sina minnen en beskrivning, som K själv lämnat vid ett tillfälle, om hur denna trio arbetade: "Det var Ekman o Rydén som diskuterade fram o tillbaka; jag rökte o lyssnade, till dess att de kommit överens. Då skrev jag, o de godkände vad jag skrivit." K:s reella inflytande växlade från fråga till fråga o från tid till annan, men han hade ett brett register som politiker o deltog i utformningen av besluten på vitt skilda områden.

Författare

Hilding Johansson

Arkivuppgifter

K:s papper hos familjen. Brev från K i Frisinnade landsföre:ns arkiv, dep i KB. Strödda brev i KB, RA o UUB.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Andersson, Från bondetåget till samlingsregeringen. Polit minnen (1955); J Bergman, Den sv nykterhetsrörelsens hist (3 uppl 1913); Fört över statl utred-n:ar 1904—1945 (1953); G Gerdner, Det sv regeringsproblemet 1917—1920 (1946); H Hamilton, Dagböcker 1911—1916 (1955), 1917—1919 (1956); Hilding Johansson, Den sv godtemplarrörelsen o samhället (1947); N S Norling, S H K (Blå boken 1937); E Palm-stierna, Ett brytningsskede (1951); dens, Orostid, 1—2 (1952—53); H K Rönblom, Frisinnade landsfören 1902—1927 (1929); V Spångberg, Stora män o mindre, 2 (1921); dens, H K (Sv folkrörelser, 1, 1936); F Ström, I stormig tid (1942), s 6, 75, 83 o 85; L Svärd, Väckelserörelsernas folk i AK 1867—1911 (1954); F Wernstedt, Fullm i riksgäldskontoret. Biogr uppg:er (1939); A Wåhlstrand, 1905 års ministärkriser (1941); Väd 1937. — S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S Herman Kvarnzelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11892, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hilding Johansson), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11892
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S Herman Kvarnzelius, urn:sbl:11892, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hilding Johansson), hämtad 2024-04-16.