Biografi

Hammarskjöld, släkt, härstammande från ståthållaren Per Mikaelsson (H 1). Han skall enligt en sent belagd släkttradition, som ej kunnat verifieras, ha varit född i Hammarsebo i Målilla (Kalm). Per Mikaelssons tidigaste krigstjänst bland ryttarna från Hulterstad och Gräsgård på Öland tyder snarast på att det var där han var född. En uppgift (tidigast Dalin) att han var son till en fogde Mikael Pedersson torde vila på en ren namnkombination. Han adlades 1610 o fick vid riddarhusets tillkomst namnet Hammerskiöld. Hans son Peder Hammarskiöld (1614–71) deltog 1644–45 i kriget i Skåne o blev 1654 överste. 1656 tillhörde han Warszawas garnison o blev tillfångatagen av polackerna vid stadens återtagande. Först i början av 1659 torde han ha blivit utväxlad. Senare blev han 1661 den förste gemensamme landshövdingen för Landskrona, Hälsingborgs o Malmö län (nuv Malmöhus län) med residens i Landskrona o 1667 landshövding i Kalmar län. Hans dtr Vendela Hammarskiöld (1646–1729), g m landshövdingen Mårten Reutercrantz (1635–80) o lagmannen Hans Rålamb (1652–1712), testamenterade bl a de alltifrån stamfadern ärvda säterierna Tuna i Tuna (Kalm) samt Virbo o Misterhult i Misterhult (Kalm) till sin kusin överste Carl Gustaf Hammarskiölds (1662–1729) söner.

En av dem, Åke Hammarschöld (1691–1765), var 1740–50 guvernör för Fredrik I:s söner, grevarna av Hessenstein, o fick 1747 hessisk överstetitel. Hans brorson hovjägmästaren Mikael Hammarskiöld (1732–1802) på Virbo gifte sig med en dtr till brukspatron Carl Adlerwald, som ägde Skultuna mässingsbruk i Skultuna (Vm) o Surahammars järnbruk i Sura (Vm), vilka ärvdes av deras barn. Sonen Wilhelm Hammarsköld (1780–1843) var disponent vid Skultuna 1829–32 o fick vid arvskiftet Surahammar samt köpte 1836 Hallstahammars järnbruk i Svedvi (Vm). Hans son Peder Hjalmar Hammarsköld (1817–61) på Surahammar var gift med den som kompositör, sångerska o pianist bekanta Emilie Augusta Christina Hammarsköld, f Holmberg (1821–54). De emigrerade 1844 till USA, o hans egendom såldes på konkursaktion 1845. Hans del i Hallstahammar inropades av hans systers man o kusin ryttmästare Carl Wilhelm Hammarsköld (1807–60), vilken efterträtt sin svärfar som disponent vid Skultuna. Denne invecklade sig i vidlyftiga spekulationsköp bl a av Oscar I:s norrbottniska egendomar o måste 1849 fly till USA i samband med konkurs. Hans bror löjtnant Mikael Johan Hammarsköld (1805–69) på Misterhult kom genom äktenskap i besittning av fideikommisset Vängsjöberg i Gottröra (Sth). Med en av hans söner, grosshandlaren i Sthlm civilingenjör Carl Gustaf Hammarsköld (1847–94), utdog denna gren av släkten på manssidan i Sverige. En syster till honom var barnboksförfattarinnan Catharina (Carin) Ulrika Maria Hammarsköld (1836–1930).

Brorson till Mikael Hammarsköld var bibliotekarien Lars (Lorenzo) Hammarsköld (H 2), som blev farfar till amanuensen i RA fil kand Carl Hilarion Agathon H (1848–1908). Agathon H publicerade bl a i HT en rad studier, huvudsakligen i krigshistoriska ämnen, framför allt en biografi över den gustavianske generalen Gustaf Wachtmeister (HT 1893–95 o 1897; omtr med bilagor 1910), vilken dock främst är av värde som materialsamling (Grauers). Han var även verksam som lärare o som populär föreläsare i historiska ämnen vid Sthlms arbetareförening. Hans saml:ar (39 vol) i RA.

Lorenzo Hammarskölds yngre bror, Arvid Hammarskiöld (1787–1866), deltog i striderna vid norska gränsen 1808, i Västerbotten 1809 o i Tyskland 1813 samt blev överste 1829. Han kom under kommendering i Sthlm 1810 att bevittna Fersenska mordet, o hans vittnesmål inför ÖÄ 26 juni så är en viktig källa till detta. Som protest mot påståenden i C F Ridderstads roman Svarta handen publicerade han senare uppgifter om mordet i Post- o Inrikes Tidningar 7 sept 1849 o 23 jan 1850. Han blev farfar till generallöjtnant Per Adolf Ludvig Regnell Hammarskiöld (H 7). Söner till denne är direktören för Sv Tecalemit ab Arvid Hammarskiöld (f 1899, d 1988^[1]), direktören för Sv sockerfabriksab Sven Hammarskiöld (f 1901, d 1983^[2]) o direktören för ab Sv exportkredit Lennart Hammarskiöld (f 1912, d 1974^[3]).

Lorenzo Hammarskölds o Arvid Hammarskiölds äldste bror, kammarjunkaren Carl Åke H (1768–1848) på Tuna blev i äktenskap med en syster till L F Rääf (»Ydre-drotten») farfar dels till bröderna statsråden Carl Gustaf H (H 3) o Åke Hugo H (H 4), dels till bröderna statsministern Knut Hjalmar Leonard H (H 5) o statsrådet Carl Gustaf Valdemar H (H 6). Hugo H blev far till Nina Beata H (1873–1961), som skrev släktens historia. Hjalmar H blev far till landshövdingen Bo H (f 1891, d 1974^[4]) o till generalsekreterarna Åke Wilhelm Hjalmar H (H 8) o Dag Hjalmar Agne Carl H (H 9). Bo H är far till byråchefen Claes H (f 1924). Söner till Åke H är generaldirektör Knut H (f 1922, d 2012^[5]), Montreal, o ambassadrådet Peder H (f 1923, d 1994^[6]), Rom.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: B Hildebrand, Från Sigismunds strider till Förenta nationerna (otr ms för Idun 1953), SBL.

AdRP (2:a uppl 1904), s 8, 22; Agathon H † (HT 1908, s 250 f); G Ahlström, De mörka bergen (1966); G Carlquist, Herman Campenhausens dagbok 1641—53 (PHT 1923), s 2; O v Dalin, Svea rikes hist, 3:2 (1761—62), s 432, 625; S Erixon o S Ljung, Skultuna bruks hist, 1 (1921), s 18 f, 2:1 (1957), s 209—63; A Erlandsson, Skånska generalguvernementet 1658—93 o dess arkiv (1967); H Gillingstam, Den skånsk-norrländska släkten Svenonius (PHT 1965); S Grauers, Ätten Wachtmeister genom seklerna, 3:1 (1953); G Hafström, rec av T Nerman, Fersenska mordet (HT 1934), s 125; dens, Justitiekanslern o Fersenska mordet (Festskr tillägn Birger Ekeberg, 1950), s 186—93; Ludvig Hammarskiöld, En gammal smålandssläkt (En bok om Småland, 1943); Nina H, Ätten H (1915); Carin Hammarsköld, Från idyllens tider (Hågkomster o livsintryck, 4, 1923); E A Jansson, Hallstahammars bruks hist (1953); R Jirlow, Äldre plogar o årder i LA:s museum (Medd från LA:s tekn avd, 6, 1951), s 27; [A Ljungström,] Tuna, H:arnas gård i Småland, av Attis (SvD 31 maj 1953); [P Meijer-Granqvist,] Sv grevar o baroner, av Lazarus v Rothschild, 3 (1933); F Rudelius, Kalmar reg:s personhist 1623—1927, 1—2 (1952—55); SKL; Sv förf:lex 1900—40, 1 (1942), 1956—60 (1963); C Svenson-Graner, Landshövdingarna o länsstyr i Kalmar (1935), s 55—60; Th Öberg, Sura socken (1953).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hammarskjöld, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12541, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12541
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hammarskjöld, släkt, urn:sbl:12541, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.