Biografi

von Hessenstein, släktnamn — efter ett slott i Hessen — för konung Fredrik I:s barn med sin älskarinna Hedvig Ulrika Taube. Hedvig Taube själv uppges (Fersen, 1, s 59, 161) också ha fått namnet v H, då hon upphöjdes till riksgrevinna 1743, året före sin död, men av riksgrevinnebrevet framgår, att detta är oriktigt, och hon kallas Taube ännu i sin bouppteckning.

Den äldre dottern (f o d 1734) är ej känd till namnet. Även den yngre dottern, Amalia Hedvig v H (1743—52), dog som barn. Sönerna blev 1741 romerska riksgrevar o 1742 sv grevar. Den yngre av dem, Carl Edvard v H (1737—69), blev redan 1745 på grund av sin börd överste i hessisk tjänst o 1747 överste i sv tjänst för ett värvat infanteriregemente samt kommendant i Gbg. Han befordrades till generalmajor 1759, deltog i pommerska kriget o blev 1762 serafimerriddare samt 1765 generallöjtnant. Carl v H dog i Paris.

Den äldre av sönerna, Fredrik Wilhelm v H (1735—1808), blev överste i fransk tjänst redan 1740 o för Östgöta infanteriregemente 1747, serafimerriddare 1755, generalmajor 1756 o generallöjtnant 1759. Även han deltog i pommerska kriget. 1770 blev Fredrik v H general av infanteriet. Vid statskuppen 1772 erbjöd Gustav III honom överbefälet i Sthlm, men han vägrade mottaga detta o blev arresterad. Inom kort frigiven, blev v H så romersk riksfurste, 1773 fältmarskalk o en av rikets herrar, 1776 riksråd o generalguvernör i Pommern samt 1785 sv furste. Konungens syster Sofia Albertinas böjelse för honom ledde emellertid aldrig till äktenskap. 1791 nedlade han alla sina ämbeten, v H, som genom process med Gustav III 1785— 86 förgäves sökte komma i besittning av Ekolsund i Husby-Sjutolft (Upps), ägde det H:ska huset på Riddarholmen i Sthlm, godset Tynnelsö i Överselö (Söd), vilket han 1779 sålde till S B Hebbe (s 366 f), o stora gods i Holstein, bl a Panker, där han dog. Genom hans testamente tillföll de holsteinska godsen en ättling till Fredrik I:s bror i Hessen-Kassel, men huset på Riddarholmen kom genom arv o köp från medarvingarna att ägas av en brorson till Hedvig Taube, v H var »född med stora qvaliteter, o han har med mycken nytta odlat dem men synes negligera deras bruk, efter de ej kunna lysa på en tron. Singulier i levnadssätt, i arbeten, i nöjen o nycker, är han det även i societeten men tillika högst aimable» (Schröderheim). En pamflett i KB (tr i Fäderneslandet 18 o 25 jan 1905 samt av Lindahl, 10), som bestrider Fredrik I:s faderskap till honom o hans syskon, nedvärderar starkt såväl v H:s person som hans offentliga verksamhet. Hans förvaltning av Pommern har emellertid blivit uppskattad. Både Fredrik och Carl v H dog ogifta, men namnet fortlever genom att det även kom att bäras av illegitima söner till Fredrik I:s brorsons son kurfursten Wilhelm I av Hessen-Kassel.

Författare

Källor och litteratur

Biographica, RA; 1:a livgrenadjärreg:s meritfört :ar 1775, arméns pensionskassas meritbd 10, KrA; N 947 (Voltemats anekdoter), Westinska saml, vol 697 e, UUB; Hedvig Taubes ppr, Ericsbergsarkivet (dep i RA); Reichsregister Karls des VII, Bd 2, p 176—187, Haus-, Hof- und Staats-archiv, Wien.

F Almén, Gustav III o hans rådgivare 1772—89 (1940); E Bohrn, Strängnäs domkyrka (Sörmländska kyrkor, 124, 1950), s 18; H E Charlottas dagbok, 2—4 (1903— 20); F A v Fersens hist skr, 1 (2 uppl, 1869), s 59, 161, 3 (1869), s 110 f, 118, 128, 444, 5 (1870), s 223, 274, 6 (1870), s 25 f, 54— 57; H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist, 3 (1919), s 351 f, 358 f; E G Geijer, Konung Gustaf III:s ... ppr, 3 : 2 (1845), s 26, 49 f; N Hammarskjöld, Ätten Hammarskjöld (1915); E Hildebrand, Riddarholmen (Ut-redn:ar rör statens mark o tomter i Sthlm, 1, 1910), s 53; R F Hochschilds memoarer, 1 (1908), s 10, 13, 17, 77 f, 82, 87, 2 (1909), s 6, 176 f, 194, 3 (1909), s 297, 305; W Holst, Fredrik I (1953), s 181 f, 194, 235, 238; dens, Ulrika Eleonora d y (1956), s 267 f, 270 f, 278; E Jacobson, Hedvig Taube (1919); K första livgrenadjärreg :s hist, 4 (1962), 5 (1930); E H Kneschke, Neues allgemeines Deutsches Adels-Lexicon, 4 (1863); A Lewenhaupt, Sv sjuttiotal (2 uppl, 1937); Lindahl, 2 (1898), s 40—49, 10 (1905); N Lundh-Eriksson, Sophia Albertina (1946), s 148 ff; Malmström; G T Odhner, Sveriges polit hist under konung Gustaf III :s regering, 1 (1885), s 137 f, 146, 170, 209, 426, 2 (1896), s 32 f, 419 f, 527, 3 (1905), s 148; E Schröderheims skrifter till konung Gustaf III :s hist (1892), s 52; I Seth, Univ i Greifs-wald o dess ställning i sv kulturpolitik 1637 —1815 (1952); Slott o herresäten i Sverige. Uppland, 1 (1967), s 144, 146, Södermanland, 2 (1968), s 251, 254; H Stålhane, Gustaf III:s resa till Spa 1780 (1939); C Tersmedens memoarer, 3 (1916), s 198, 6 (1919), s 6, 88 f, 265, 299 f; T Säve, Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 1757— 62 (1915); U Willers, Ernst Moritz Arndt o hans sv förbindelser (1945); [V Örnberg,] Seraphimerriddarelängd 1748—1890 (1890).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hessenstein, von, släktnamn, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12957, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12957
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hessenstein, von, släktnamn, urn:sbl:12957, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.